. vane.jpg (302 bytes)

tema.jpg (2440 bytes)

Europas femte och Nordens första allvädersterminal reser sig i Karleby. Hamnverket och stuveriföretaget väntar sig effektivare lastning och lossning. Stuvarna hoppas på mera jobb under drägligare förhållanden.

Vädrets makter sätts ur spel

runu.gif (924 bytes)  Stuvarna hoppas på mera jobb och mindre is

Terminalen är till för kundernas behov, vi stuvare kommer i andra hand. Vill skepparen se lastningen från kommandobryggan är nog dörren ut öppen – och det drar för fullt, spår huvudförtroendeman Juhani Autio.' Foto: ESA MELAMETSÄpune.gif (67 bytes)  Enorm och grå, halvvägs in på land och halvvägs ovan vattnet, reser den sig, den nya allvädersterminalen i Yxpila i Karleby. Störst i världen, först i Norden och femte i Europa sak den snart ta emot fartyg på upp till 9500 dwt. All lastning och lossning sker skonsamt, under tak.

– Det första testfartyget hoppas vi ta in i november, säger hamndirektör Torbjörn Witting som stolt förevisar sitt skötebarn AWT — All Weather Terminal. Längst in mot land i stamhamnen finns stuvarnas sociala utrymmen, invid den enorma dörr som sväljer både långtradare och järnvägsvagnar.

Hallen har en volym som är dubbelt så stor som riksdagshusets grunddel. Bassängens strategiska mått är 25 meter på bredden, 122 meter på längden och med ett djup på åtta meter.

– Lastfartygen kör in i bassängen men kommandobryggan blir utanför. Fartygens hjälpmotorer är igång också i hamnen så vi fäller ned en dörr på 15 x 15 meter mellan kommandobryggan och lastdäcket. Då fungerar ventilationen här inne bra, säger Witting.

Havsvatten på plus 4 grader leds in i rör, körs upp i bassängen som så hålls isfri. Kondensen blåses uppåt och torkar delvis på sin väg upp mot taket. Det andas och släpper ut resten som kondens, inte vatten.

Lastning och lossning förbereds på en 2 400 kvadratmeter stor yta på inomhuskajen. Godset transporteras in i och ut ur terminalen längs två filer.

Mobilkranen kompletteras av en italienskbyggd traverskran (täsmänosturi) i världsklass. Kapaciteten är på 50 ton och kranen är supersnabb: lyft, rörelse och inbromsning sker på två och en halv sekund.

– Mark- och kajbyggnad har den lokala byggfirman Tallqvist stått för medan YIT uppfört hallen. Totalt går projektet på 16 miljoner euro, uppger Witting.

Spaden sattes i marken i maj ifjol och invigningen är planerad för februari 2005. Då har AWT testats grundligt och inlärningsprocessen bör vara klar, beräknar hamndirektören.

Styckegods i täckt transport

Bulkvaror utgör merparten av det gods som omkring 500 fartyg årligen för till och från Karleby. Styckegods forslas vanligen i containers men Karleby ville ha något mera mångsidigt och flexibelt. Ett bättre system för att hantera trävaror och annat oskyddat gods.

– Vi vände ögonen mot Europa och Holland som vi har linjetrafik till. Amsterdam hade god erfarenhet av sin AWT, vars förebild var pråmtrafiken i kanalerna i Europa. Där för traverskranar ut lasten ur lager som fortsätter ut över vattnet och varorna dumpas direkt på fartyget. Amsterdam planerade redan sin andra AWT. Nu finns också en terminal i spanska Baskien och en i Rotterdam. Vi blir fjärde operatör men vår AWT den femte i Europa, berättar Witting.

Och Karleby AWT blir störst, med möjlighet att ta emot fartyg på upp till 9500 dwt, med exempelvis trävaror.

– Vi kan hantera väderkänsliga varor snabbt, effektivt och bra. Med tak och väggar får vi inte in damm, inte regn och snö. Gods från Karleby AWT till Amsterdam AWT går från täckt till täckt miljö. AWT är kall, kubikmängden gör uppvärmning omöjlig, men draget minimeras då dörren ut mot havet fälls ned över fartygsdäcken.

I veckobunden linjetrafik är tidtabellen A och O. Precisionen ökar då väderfaktorn kan räknas bort och effektiviteten hålls stabil. Marknadsföringen löper över förväntan, intresset för något som helt annat som AWT är stort, också hos den ryska transitotrafiken. Witting räknar med att hamnens effektivitet ökar med mellan 50 och 100 procent, beroende på varuslag, en klar försnabbning av den svagt uppåtgående trenden i dag.

Den nya säkerhetsordningen ISPS gör att hela hamnområdet med sin stam- och djuphamn genomgår en förvandling. Det hundra hektar stora området omgärdas med ett staket, vägar och järnväg ses över, likaså lagerbyggnaderna.

– AWT är ingen slutstation för planeringen. Men några konkreta utvecklingsplaner finns inte än, säger hamndirektör Torbjörn Witting.

INGEGERD EKSTRAND
Bild: ESA MELAMETSÄ

 

Stuvarna hoppas på mera jobb och mindre islt-ylos.jpg (843 bytes)

pune.gif (67 bytes)  I Karleby har stuvarna i Karleby smygtittat på den ståtliga allvädersterminalen i vattenbrynet. Någon information om vad AWT medför för deras del har de inte fått ännu ett par veckor innan terminalen tas i bruk på försök.

– Olen pihalla kuin lumiukko. Jag vet inget och jag vill ju inte hålla på och fråga hela tiden, informationen löpte nog bättre här förr, säger AKT:s huvudförtroendeman Juhani Autio.

– Det jag hoppas på är att nya AWT ger oss stuvare jobb, tillägger Autio.

Inte heller Raimo Laitala, ordförande för Karleby stuvare 166 med totalt 149 medlemmar, är överoptimistisk.

Arbetarskyddsfullmäktig Vesa Pohjola. Foto: ESA MELAMETSÄ– Säkert är AWT bra för varorna. Får också vi stuvare någon nytta, slipper vi till exempel regn, så är det väl bara bra, säger Laitala. Arbetarskyddsfullmäktig Vesa Pohjola nickar instämmande.

Hamnen ger i dag jobb åt femtiotalet ordinarie stuvare som jobbar i två skift och med en del övertid. Omkring 15 tillfälliga har också jobb dagligen. Autio understryker att både behovet av ordinarie arbetskraft (vahvuuslaskenta) och tillfällig bör lösas vid nästa avtalsförhandlingar.

– Ny tillfällig arbetskraft får handledning i fyra timmar, så sätts de att arbeta i par med en erfaren stuvare. Vi ger dem sådant jobb så de inte är oss i hasorna hela tiden, och kräver övervakning för att inte råka illa ut, berättar Autio.

Halkan största risken

Arbetet att lasta och lossa fartyg inklusive för- och efterhantering vidl tåg och långtradare är ingalunda riskfritt, även om maskinerna gjort jobbet fysiskt lättare. Autio minns hur det väckte förundrad på 1970-talet om någon tog två knippen trävaror på trucken. I dag är vanliga sex till åtta knippen det vanliga.

Halkan är stuvarnas fiende nummer ett. När temperaturen går från minus till tö tinar de varma truckhjulen upp hjulspåren så de blir glashala.

– Peppar, peppar har vi inte haft några dödsolyckor under de 26 år jag jobbat här, men nog allvarliga incidenter, fall och överkörningar som resulterat i amputerade tår. Oftast handlar det om vrickningar, skador i rygg, axlar och händer, säger Autio och efterlyser bättre städning, som automatsugar vid efterstädning vid bulklastning. Genom avtal borde städningen sättas på någons ansvar, idag är ansvaret ingens.

Sydstuvare ville ha köldgräns

Väderförhållandena ute på det vindpinade låglänta hamnområdet är usla med solgass på sommaren, iskall vind och is vintertid. De blågröna värmehalarna, som Karlebystuvarna var med och tog fram, fungerar dock bra. Klädseln sitter också den s.k. trasgruppen (rättiryhmä) och grunnar på och ska sitt arbete klart då avtalsperioden löper ut.

– Våra kolleger i södra Finland föreslog en köldgräns på minus 20. Då gav vi dem kalla handen — med en sådan gräns skulle vi här i Karleby inte jobba många dagar vintertid, säger Raimo Laitala med ett skratt.

EU:s famösa hamndirektiv med önskan att öppna hamnarna så att sjömän får lasta och lossa avvärjdes ifjol men har nu väckts till liv igen. Huvudförtroendeman Juhani Autio menar att det inte räcker med några tvåtimmarsaktioner denna gång. Mer måste till. Det det handlar om är billig arbetskraft

– För ett tag sedan stoppades ett kinesiskt fartyg här i hamnen, då inga uppgifter gavs om besättningens löner. Jo, billigt blir det nog om billigarbetskraften också börjar lasta — för en kopp ris i lön, säger huvudförtroendeman Autio kritiskt.

Skolning och kanske flera jobb

Joakim Laxåback, VD för 120 år gamla stuveri- och speditionsföretaget Rauanheimo, lovar att stuvarna ska få sin skolning snart. Specialkunskap behövs och ges eventuellt med bistånd från Holland. Stuveriarbetet kräver omplanering, bl.a. då den nya traverskranen ger kapacitet för lyft av större enheter.

– AWT ger ett verkligt lyft åt Karleby hamn. Terminalen ger verktyg att utveckla styckegodsbiten, att effektivera lastning och lossning av sågade varor, färdigt zink, stål och andra metaller. Någon risk för att vi ska minska personalen finns inte. Tvärtom kan det finnas möjlighet att öka, om marknadsföringen lyckas väl, säger Laxåback.

Färsk statistik visar att årets första nio månader varit de bästa på länge för Rauanheimos del,. Ökningen är 22 procent, från knappa 1,2 miljoner ton till drygt 1,5.

Rauanheimo sorterar under Backman Trummer i Vasa, som hör till KWH-koncernen. Systerbolag verkar i hamnarna i Vasa, Kristinestad, Nystad, Nådendal och Åbo, och sedan i augusti i Hangö. Nyligen inköptes också ett företag i Olkiluoto.

INGEGERD EKSTRAND
Bild: ESA MELAMETSÄ

Löntagaren 5.11.2004 nr 9/04

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)