
Europas femte och Nordens
första allvädersterminal reser sig i Karleby. Hamnverket och stuveriföretaget väntar
sig effektivare lastning och lossning. Stuvarna hoppas på mera jobb under drägligare
förhållanden.
Vädrets makter sätts ur spel
Stuvarna hoppas på mera jobb och mindre is
 Enorm och grå, halvvägs in på land och halvvägs ovan vattnet, reser den sig,
den nya allvädersterminalen i Yxpila i Karleby. Störst i världen, först i Norden och
femte i Europa sak den snart ta emot fartyg på upp till 9500 dwt. All lastning och
lossning sker skonsamt, under tak.
Det första testfartyget hoppas vi ta in i november, säger hamndirektör Torbjörn
Witting som stolt förevisar sitt skötebarn AWT All Weather Terminal. Längst
in mot land i stamhamnen finns stuvarnas sociala utrymmen, invid den enorma dörr som
sväljer både långtradare och järnvägsvagnar.
Hallen har en volym som är dubbelt så stor som riksdagshusets grunddel. Bassängens
strategiska mått är 25 meter på bredden, 122 meter på längden och med ett djup på
åtta meter.
Lastfartygen kör in i bassängen men kommandobryggan blir utanför. Fartygens
hjälpmotorer är igång också i hamnen så vi fäller ned en dörr på 15 x 15 meter
mellan kommandobryggan och lastdäcket. Då fungerar ventilationen här inne bra, säger
Witting.
Havsvatten på plus 4 grader leds in i rör, körs upp i bassängen som så hålls
isfri. Kondensen blåses uppåt och torkar delvis på sin väg upp mot taket. Det andas
och släpper ut resten som kondens, inte vatten.
Lastning och lossning förbereds på en 2 400 kvadratmeter stor yta på inomhuskajen.
Godset transporteras in i och ut ur terminalen längs två filer.
Mobilkranen kompletteras av en italienskbyggd traverskran (täsmänosturi) i
världsklass. Kapaciteten är på 50 ton och kranen är supersnabb: lyft, rörelse och
inbromsning sker på två och en halv sekund.
Mark- och kajbyggnad har den lokala byggfirman Tallqvist stått för medan YIT
uppfört hallen. Totalt går projektet på 16 miljoner euro, uppger Witting.
Spaden sattes i marken i maj ifjol och invigningen är planerad för februari 2005. Då
har AWT testats grundligt och inlärningsprocessen bör vara klar, beräknar
hamndirektören.
Styckegods i täckt transport
Bulkvaror utgör merparten av det gods som omkring 500 fartyg årligen för till och
från Karleby. Styckegods forslas vanligen i containers men Karleby ville ha något mera
mångsidigt och flexibelt. Ett bättre system för att hantera trävaror och annat
oskyddat gods.
Vi vände ögonen mot Europa och Holland som vi har linjetrafik till. Amsterdam
hade god erfarenhet av sin AWT, vars förebild var pråmtrafiken i kanalerna i Europa.
Där för traverskranar ut lasten ur lager som fortsätter ut över vattnet och varorna
dumpas direkt på fartyget. Amsterdam planerade redan sin andra AWT. Nu finns också en
terminal i spanska Baskien och en i Rotterdam. Vi blir fjärde operatör men vår AWT den
femte i Europa, berättar Witting.
Och Karleby AWT blir störst, med möjlighet att ta emot fartyg på upp till 9500 dwt,
med exempelvis trävaror.
Vi kan hantera väderkänsliga varor snabbt, effektivt och bra. Med tak och
väggar får vi inte in damm, inte regn och snö. Gods från Karleby AWT till Amsterdam
AWT går från täckt till täckt miljö. AWT är kall, kubikmängden gör uppvärmning
omöjlig, men draget minimeras då dörren ut mot havet fälls ned över fartygsdäcken.
I veckobunden linjetrafik är tidtabellen A och O. Precisionen ökar då väderfaktorn
kan räknas bort och effektiviteten hålls stabil. Marknadsföringen löper över
förväntan, intresset för något som helt annat som AWT är stort, också hos den ryska
transitotrafiken. Witting räknar med att hamnens effektivitet ökar med mellan 50 och 100
procent, beroende på varuslag, en klar försnabbning av den svagt uppåtgående trenden i
dag.
Den nya säkerhetsordningen ISPS gör att hela hamnområdet med sin stam- och djuphamn
genomgår en förvandling. Det hundra hektar stora området omgärdas med ett staket,
vägar och järnväg ses över, likaså lagerbyggnaderna.
AWT är ingen slutstation för planeringen. Men några konkreta
utvecklingsplaner finns inte än, säger hamndirektör Torbjörn Witting.
INGEGERD EKSTRAND
Bild: ESA MELAMETSÄ
Stuvarna
hoppas på mera jobb och mindre is
I Karleby har stuvarna i Karleby smygtittat på den
ståtliga allvädersterminalen i vattenbrynet. Någon information om vad AWT medför för
deras del har de inte fått ännu ett par veckor innan terminalen tas i bruk på försök.
Olen pihalla kuin lumiukko. Jag vet inget och jag vill ju inte hålla på och
fråga hela tiden, informationen löpte nog bättre här förr, säger AKT:s
huvudförtroendeman Juhani Autio.
Det jag hoppas på är att nya AWT ger oss stuvare jobb, tillägger Autio.
Inte heller Raimo Laitala, ordförande för Karleby stuvare 166 med totalt 149
medlemmar, är överoptimistisk.
Säkert är AWT bra för varorna. Får också vi stuvare någon nytta, slipper vi till
exempel regn, så är det väl bara bra, säger Laitala. Arbetarskyddsfullmäktig Vesa
Pohjola nickar instämmande.
Hamnen ger i dag jobb åt femtiotalet ordinarie stuvare som jobbar i två skift och med
en del övertid. Omkring 15 tillfälliga har också jobb dagligen. Autio understryker att
både behovet av ordinarie arbetskraft (vahvuuslaskenta) och tillfällig bör lösas vid
nästa avtalsförhandlingar.
Ny tillfällig arbetskraft får handledning i fyra timmar, så sätts de att
arbeta i par med en erfaren stuvare. Vi ger dem sådant jobb så de inte är oss i hasorna
hela tiden, och kräver övervakning för att inte råka illa ut, berättar Autio.
Halkan största risken
Arbetet att lasta och lossa fartyg inklusive för- och efterhantering vidl tåg och
långtradare är ingalunda riskfritt, även om maskinerna gjort jobbet fysiskt lättare.
Autio minns hur det väckte förundrad på 1970-talet om någon tog två knippen trävaror
på trucken. I dag är vanliga sex till åtta knippen det vanliga.
Halkan är stuvarnas fiende nummer ett. När temperaturen går från minus till tö
tinar de varma truckhjulen upp hjulspåren så de blir glashala.
Peppar, peppar har vi inte haft några dödsolyckor under de 26 år jag jobbat
här, men nog allvarliga incidenter, fall och överkörningar som resulterat i amputerade
tår. Oftast handlar det om vrickningar, skador i rygg, axlar och händer, säger Autio
och efterlyser bättre städning, som automatsugar vid efterstädning vid bulklastning.
Genom avtal borde städningen sättas på någons ansvar, idag är ansvaret ingens.
Sydstuvare ville ha köldgräns
Väderförhållandena ute på det vindpinade låglänta hamnområdet är usla med
solgass på sommaren, iskall vind och is vintertid. De blågröna värmehalarna, som
Karlebystuvarna var med och tog fram, fungerar dock bra. Klädseln sitter också den s.k.
trasgruppen (rättiryhmä) och grunnar på och ska sitt arbete klart då avtalsperioden
löper ut.
Våra kolleger i södra Finland föreslog en köldgräns på minus 20. Då gav
vi dem kalla handen med en sådan gräns skulle vi här i Karleby inte jobba många
dagar vintertid, säger Raimo Laitala med ett skratt.
EU:s famösa hamndirektiv med önskan att öppna hamnarna så att sjömän får lasta
och lossa avvärjdes ifjol men har nu väckts till liv igen. Huvudförtroendeman Juhani
Autio menar att det inte räcker med några tvåtimmarsaktioner denna gång. Mer måste
till. Det det handlar om är billig arbetskraft
För ett tag sedan stoppades ett kinesiskt fartyg här i hamnen, då inga
uppgifter gavs om besättningens löner. Jo, billigt blir det nog om billigarbetskraften
också börjar lasta för en kopp ris i lön, säger huvudförtroendeman Autio
kritiskt.
Skolning och kanske flera jobb
Joakim Laxåback, VD för 120 år gamla stuveri- och speditionsföretaget
Rauanheimo, lovar att stuvarna ska få sin skolning snart. Specialkunskap behövs och ges
eventuellt med bistånd från Holland. Stuveriarbetet kräver omplanering, bl.a. då den
nya traverskranen ger kapacitet för lyft av större enheter.
AWT ger ett verkligt lyft åt Karleby hamn. Terminalen ger verktyg att utveckla
styckegodsbiten, att effektivera lastning och lossning av sågade varor, färdigt zink,
stål och andra metaller. Någon risk för att vi ska minska personalen finns inte.
Tvärtom kan det finnas möjlighet att öka, om marknadsföringen lyckas väl, säger
Laxåback.
Färsk statistik visar att årets första nio månader varit de bästa på länge för
Rauanheimos del,. Ökningen är 22 procent, från knappa 1,2 miljoner ton till drygt 1,5.
Rauanheimo sorterar under Backman Trummer i Vasa, som hör till KWH-koncernen.
Systerbolag verkar i hamnarna i Vasa, Kristinestad, Nystad, Nådendal och Åbo, och sedan
i augusti i Hangö. Nyligen inköptes också ett företag i Olkiluoto.
INGEGERD
EKSTRAND
Bild: ESA MELAMETSÄ
Löntagaren
5.11.2004 nr 9/04
|