Fr.o.m. juli måste arbetsgivaren till arbetskraftsbyrån rapportera om alla uppsägningar som omfattas av omställningsskyddet. Rapporteringsskyldigheten gäller alla arbetsgivare, oberoende av antalet anställda.

De arbetsgivare som berörs av samarbetslagen bör meddela arbetstagarna om planerad personalnedskärning redan innan samarbetsförfarandet sätts igång. Dessa arbetsgivare ska också göra upp ett preliminärt förslag till handlingsplan för hur de uppsagda kan omplaceras. Den fortsatta beredningen av planen görs upp tillsammans med personalens representanter och arbetskraftsmyndigheterna.

Arbetskraftsmyndigheterna ska se till att de uppsagda arbetstagarna får tillräckligt med information om omställningsskyddet. Myndigheterna bör särskilt se till att informationen når de små arbetsgivarna och deras anställda.

I samband med större uppsägningar kan arbetskraftsbyråerna arrangera gemensam information för arbetstagarna. De kan också inrätta servicepunkter på arbetsplatsen.

Plan genast

Omställningsskyddet kungstanke är att man gör upp ett individuellt sysselsättningsplan för den uppsagda, redan i början av uppsägningstiden. Den arbetssökande ska själv, senast trettio dagar efter att anställningen har upphört, be att få en egen sysselsättningsplan. Om den uppsagde inte önskar ett sådant ingår han i det normala arbetslöshetsskyddet, och är inte berättigad till det tillägg som planen ger.

FFC-juristen Kalle Räisänen påminner om att man, när man gör upp tidtabell för sysselsättningsplanen, bör beakta att semesterpengarna påverkar starten för utbetalning av dagpenning. Han varnar också för att avbryta sysselsättningsplanen på egen hand:

– Om man avbryter den, utan att förhandla med arbetskraftsmyndigheterna får man en 60 dagars karens i arbetslöshetsskyddet. Det är tillsammans med myndigheterna man ska planera sin sysselsättningsplan, och eventuella ändringar i den.

Sysselsättningsledigheten (avlönad ledighet under uppsägningstiden) kan vara mellan 5 och 20 dagar, beroende på uppsägningstidens och anställningens längd. Man kan få sysselsättningsledigt i totalt tjugo dagar, om uppsägningstiden är mer än fyra månader och anställningen har varat över tolv år.

Planen görs upp av arbetskraftsmyndigheterna. Ett tillägg utbetalas för den tid planen gäller och det kan betalas i 20–185 dagar. För att få tillägget måste man delta i sysselsättningsplanen, ha varit medlem i en a-kassa i tio månader och uppfyllt arbetsvillkoret på 43 veckor under de senaste 28 månaderna. För den löntagare som tidigare har lyft inkomstrelaterad eller grunddagpenning uppfylls arbetsvillkoret, när han/hon under de föregående 24 månaderna har arbetat minst 34 kalenderveckor.

Tillägget för sysselsättningsplan löper på fyra euro per dag för den som lyfter grunddagpeng. De som har inkomstrelaterad dagpenning får ett tillägg som är 65 procent av skillnaden mellan dagslönen och arbetslöshetsskyddets grunddel. Om t.ex. månadslönen har varit 2 000 euro brutto och den uppsagda får inkomstrelaterad dagpenning är den plus tillägget för sysselsättningsplanen cirka 70 procent av bruttolönen. Utan tillägg är det inkomstrelaterade skyddet cirka 56 procent av bruttolönen. Sysselsättningsplanens tilläggsdel höjer den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpengen med cirka 300 euro i månaden, om bruttolönen har varit 2 000 euro. Tillägget betalas ut av a-kassan eller för dem med grunddagpeng av Fpa.