– Det visar att vi har en bredd på vårt kunnande. Och att vi lyckades ingjuta en god självtillit och laganda i vårt team. Alla höll, både fysiskt och psykiskt, hela vägen, sade han och rosade också bakgrundsteamet.

Guld tog Pekka Anto och Jouni Ojanperä, transporteknik, Petri Hämäläinen, automatiseringstekniker, Henri Koskinen, rörläggning och Birgitta Kulppi, floristarbete. För silvret stod Karoliina Hytönen, målning och tapetsering, medan de tre bronsen kammades hem av Saara Hyppänen, frisering, Tomi Miettunen, datorer och nätverk samt Markus Roni, allmän elinstallation.

Kommuner bör satsa på yrkesutbildning

Immo Pylvänen tror och hoppas att Yrkes-VM har en positiv och långsiktig effekt, inte minst genom att många unga grundskolelever fanns med bland de 120 000 besökarna. Liksom upp emot 500 studerande vid yrkesskolor och gymnasier som talkojobbade som guider.

– De fick alla se verkliga experter i aktion! Men nu gäller det att övertyga beslutsfattarna om att investera i yrkesutbildningen, att få kommunerna att anhålla om att få utöka antalet yrkesutbildningsplatser, även om investeringskostnaderna är större än för gymnasieplatserna. Brist på arbetskraft hotar redan branscher som husteknik, byggnad och metall, underströk Pylvänen, själv lektor vid Kouvolanejdens yrkesinstitut och yrkesskola.

Vid Yrkes-VM i Helsingfors poängsattes för första gången också deltagarnas kunskaper i arbetarskydd. Pylvänen konstaterade att nivån varierade stort, speciellt brast det i fråga om trädgårdsarbete — och stenhuggeri där flera deltagare arbetade med näsa och mun oskyddade någon centimeter från det dammiga mejslandet.

Vid VM i Japan 2007 blir det premiär för funktionshindrade hantverkare som deltar utan åldersgräns. För övriga är gränsen också där 23 år.

Yrkeskunskap öppnar porten

Också Matti Huutola, vice ordförande för FFC:s styrelse, är imponerad över bredden på den finländska yrkesskickligheten.

– Yrkes-VM gav klart besked. Världen byggs inte upp enbart med universitetsstudier. Samhället behöver skickliga hantverkare, som dock allt mer behöver också boklig kunskap. För FFC gäller det att få fram budskapet att hantverk är ett jobb värt all respekt, sade han och underströk att vägen till en god yrkeskarriär står öppen för en yrkeskunnig hantverkare.

– En stor utmaning för yrkesläroanstalterna är nu att se till att Finland producerar ännu skickliga yrkesmän och yrkeskvinnor, framhöll Huutola, som representerat FFC i ledningsgruppen för Yrkes-VM.

Flera medlemsförbund har hjälpt till att träna de tävlande och hejade också på sina medlemmar under tävlingarna.

Huutola delade ut medaljerna i automatiseringstekniker, där Finlands Petri Hämäläineni Koskinen tog guld, samt i murning. Huutola imponerades av brödra- och systerskapet de tävlande emellan, det kramades och konkurrenterna fick ta emot ryggdunkar.

– Stämningen av kamratskap var nära nog påtagbar, som då det är som allra bäst i facket, tyckte Matti Huutola.

VM gav hantverket mervärde

Sina Siltanen, Borgå, försvarade Finlands färger i restaurangbranschen.

– Yrkes-VM gav hantverket ett mervärde och jag tror många unga besökare hittade sin bransch. Allra bäst är ju att få se i praktiken hur jobbet går till, säger Siltanen som kände sig rätt utpumpad dagen efter prisutdelningen.

Bakom sig hade hon, förutom fyra dagar intensivt tävlande i cocktailbar, bistro, ā la carte och festmiddag, också ett halvt års intensiv träning.

Medaljerna gick till Österrike, Irland och Sydtyrolen/Italien. I hård konkurrens fick finländska mästaren Sina nöja sig med en trettonde plats, men hon fick också erbjudande om jobb i Frankrike och Österrike.

– Kanhända nappar jag småningom. Det gäller att pröva vingarna medan man är ung, säger Siltanen som nu jobbar på restaurang Sipuli i Helsingfors.

Men Yrkes-VM gav också mycket mer.

– Andan var jättefin och jag fick många goda vänner, både i vårt lag och i de utländska lagen. Det är fina kontakter för framtiden.

INGEGERD EKSTRAND

Dammet yr i det vita tältet invid Mässcentret i Helsingfors, där Flurin Tuor och hans kolleger tävlar om VM-titeln i stenhuggeri. Elva stenblock med Yrkes-VM:s, WorldSkills symbol inhuggen står klara för bedömning på en bänk, mer eller mindre skickligt utmejslade.

Yrkes-VM är inne på sin fjärde och sista dag. Över 700 ungdomar från 38 länder har mätt sin yrkeskicklighet i 34 grenar, plus 5 uppvisningsgrenar. Skalan är bred, allt från bilmålare, rörmokare, murare och snickare, till kockar, trädgårdsarbetare och florister har de 120 000 besökarna kunnat bekanta sig med.

Precisionen viktigast

Flurin Tuor, 21, har avlagt yrkesexamen och är mitt i sin fyra år långa lärlingsperiod på ett företag en bit utanför Zürich. Han vek sig en plats i Yrkes-VM genom sin skolprestation.

Varför sten?

– Något måste man ju göra! Jag ser stenhuggeriet som ett arbete, inte som konst, betonar gänglige Tuor, som hugger i sten till dekorationer både inom- och utomhus.

Inför tävlingen fick han en lista på vilka verktyg som arrangörerna stod till tjänst med, och vad han själv skulle ha med sig.

– I det här jobbet är precisionen A och O. Listan stämde inte riktigt, jag borde ha haft fler och bättre verktyg med mig hemifrån. Då hade jag kunnat göra vad som helst, säger han lite besviket.

Gör det bästa du kan

Yrkes-VM:s främsta mål borde vara möjligheten att jämföra olika utbildningssystem och ta lärdom av varandra. Det säger Jacqueline Mader, ledare och mental tränare för Schweiz, arrangör för VM 2003.

Mader har själv jobbat som lärare, men också bl.a. valt och tränat kabinpersonalteamen inom flyget. Hon var med också i S:t Gallen där värdlandet placerade sig som etta med 20 medaljer och 10 diplom.

– Vår framgång där bidrog säkert till att öka intresset för hantverkaryrken, men de får tyvärr fortfarande stå i bakgrunden för universitetsstudier. Det här är inte sunt, utan bör absolut ändras. Ingen ska behöva förklara varför han eller hon väljer ett hantverkaryrke, säger hon med eftertryck.

Mader tycker att nivån på VM stigit avsevärt på två år, kanske främst då inom IT-branschen.

Det schweiziska laget, med 32 manliga och 4 kvinnliga deltagare, kommer från tyska delen av Schweiz. Kanske en temperamentsfråga, kanske är tävlingsandan starkare, menar Mader.

Hon har gett sitt lag det goda rådet att satsa på att göra så väl ifrån sig som möjligt.

– Då kan var och en vara nöjd, även om någon annan tävlare kanske är snäppet bättre, säger hon lugnt.

Ett minus tycker Jacqueline Mader är att vissa länder pressar sina deltagare så hårt att frestelsen att ta till ojusta metoder ligger nära till hands. Misstänkta fall har förts till tävlingsjuryns kännedom.

Också i Helsingfors placerade sig Schweiz främst, med fem guld, sju silver, sex brons och 10 diplom.

INGEGERD EKSTRAND