Saukkonen utredde närområdessamarbe-
tets verkningar år 2003 vid region- och kom-
munforskningscentralen vid Joensuu universitet. Han uppskattar att Rysslandshandeln ökade sysselsättningen med 200 mansarbetsår det året. Transport- och speditionsarbetena skapade en lika stor mängd nya arbetsplatser, de ryska turisterna med deras servicebehov skapade mellan 100 och 150 arbetsplatser, olika EU-projekt knappt femtio och Rysslandsutbildning och -forskning 60–70. Gränsen, med dess statliga tjänster inom bevakning och tull, sysselsätter sammanlagt 450 personer per år.

De tusen arbetsplatser som Saukkonen menar att Rysslandstrafiken har skapat utgör ändå bara 1,5 procent av de 65 000 arbetsplatser som finns i Norra Karelen.

Gräns- och närområdessamarbetets inverkan på den regionala ekonomin har man nästan inte alls forskat i. Saukkonens undersökning är ett pilotprojekt och omfattar bara snävt avgränsade näringssektorer. Han påpekar också att han har utrett bara den direkta inverkan. Indirekt påverkan och svårutredda följder som inte framkommer av den direkta statistiken finns det därför säkert i överflöd.

Östexporten släpar efter

Exporten av varor som producerades i Norra Karelen ifjol ökade med en femtedel till över en miljard euro. Exporten till Ryssland och övriga OSS-länder (som statistikförs under samma rubrik) stod här för 60 miljoner euro, dvs. knappt sex procent.

Det beror kanske på produktionens struktur och skogsindustrins dominans att Rysslandsexporten traditionellt har varit lägre i Norra Karelen än i landet i genomsnitt. För närvarande släpar Norra Karelen efter med tre procentenheter.

Alldeles på senare tid har dock varor från Norra Karelen hittat vägen över Rysslandsgränsen, t.ex. förra året ökade exporten med 86 procent, rapporterar landskapets TE-central i sin exportredovisning.

Det som har bidragit till den ökande exporten är bland annat uppsvinget i den Karelska republikens ekonomi och en ökad efterfrågan på metall och plast.

Turismen kunde sysselsätta

Enligt de turismrapporter som handels- och industriministeriet förfogar över skapar ryssarnas turism en årlig inkomst på bara cirka 11 miljoner euro i Norra Karelen. Trots att andelen är en hundradel av de pengar som produktionsanläggningarna får för sin export, når sysselsättningseffekten upp till hälften, dvs. drygt 100 mansarbetsår.

Problemen med att analysera effekten beskrivs väl i det faktum att när Saukkonen beräknar nyttan av de ryska turisterna, på basen av antalet resenärer vid Niirala gränsstation och de pengar dessa förbrukar i Finland, så närapå fördubblas både inkomster och sysselsättningseffekt till 18 miljoner euro och 190 arbetsplatser.

Över gränsen i Niirala kommer årligen cirka 200 000 ryssar till Finland och de förbrukar här knappt 300 euro per person.

Ryssarnas mängd femfaldigas?

Nästan alla de ryssar som kommer till Norra Karelen för att arbeta är hemma från Karelska republiken. Ett tusental arbetstillstånd har beviljats per år under de senaste åren. Nästan 80 procent av dem har beviljats för tillfälliga jobb inom lantbruk och trädgårdsskötsel.

I Norra Karelen har drygt 2 000 utlandsfödda blivit bofasta. Av dem är hälften skrivna i Joensuu och över hälften av dessa har ryskt ursprung. Av kommunerna i landskapet har Värtsilä den största andelen utlänningar, runt fyra procent.

Då man uppskattar inflyttningen av människor från våra närområden har man räknat med att ryssarnas antal i Norra Karelen fyr- eller femfaldigas före 2013. Ändå skulle deras andel av befolkningen ligga kring bara ett par procent.

Norra Karelen hör till avfolkningslandskapen där man beräknar att invånarantalet minskar med närapå tusen per år. En större betydelse för befolkningsstrukturen än de utflyttade har ändå åldrandet, som slår hårt mot lantbruk, vårdarbeten, undervisning och handel.

När man beräknar arbetskraftssvinnet är också industrin en av de större förlorarna, man räknar med att över 4 000 arbetstagare flyttar bort under de kommande femton åren.