Saukkonen utredde närområdessamarbe-
tets verkningar år 2003 vid region- och kom-
munforskningscentralen vid Joensuu universitet. Han uppskattar att Rysslandshandeln ökade
sysselsättningen med 200 mansarbetsår det året. Transport- och speditionsarbetena
skapade en lika stor mängd nya arbetsplatser, de ryska turisterna med deras servicebehov
skapade mellan 100 och 150 arbetsplatser, olika EU-projekt knappt femtio och
Rysslandsutbildning och -forskning 6070. Gränsen, med dess statliga tjänster inom
bevakning och tull, sysselsätter sammanlagt 450 personer per år.
De tusen arbetsplatser som Saukkonen menar att Rysslandstrafiken har skapat utgör
ändå bara 1,5 procent av de 65 000 arbetsplatser som finns i Norra Karelen.
Gräns- och närområdessamarbetets inverkan på den regionala ekonomin har man nästan
inte alls forskat i. Saukkonens undersökning är ett pilotprojekt och omfattar bara
snävt avgränsade näringssektorer. Han påpekar också att han har utrett bara den
direkta inverkan. Indirekt påverkan och svårutredda följder som inte framkommer av den
direkta statistiken finns det därför säkert i överflöd.
Östexporten släpar efter
Exporten av varor som producerades i Norra Karelen ifjol ökade med en femtedel till
över en miljard euro. Exporten till Ryssland och övriga OSS-länder (som statistikförs
under samma rubrik) stod här för 60 miljoner euro, dvs. knappt sex procent.
Det beror kanske på produktionens struktur och skogsindustrins dominans att
Rysslandsexporten traditionellt har varit lägre i Norra Karelen än i landet i
genomsnitt. För närvarande släpar Norra Karelen efter med tre procentenheter.
Alldeles på senare tid har dock varor från Norra Karelen hittat vägen över
Rysslandsgränsen, t.ex. förra året ökade exporten med 86 procent, rapporterar
landskapets TE-central i sin exportredovisning.
Det som har bidragit till den ökande exporten är bland annat uppsvinget i den
Karelska republikens ekonomi och en ökad efterfrågan på metall och plast.
Turismen kunde sysselsätta
Enligt de turismrapporter som handels- och industriministeriet förfogar över skapar
ryssarnas turism en årlig inkomst på bara cirka 11 miljoner euro i Norra Karelen. Trots
att andelen är en hundradel av de pengar som produktionsanläggningarna får för sin
export, når sysselsättningseffekten upp till hälften, dvs. drygt 100 mansarbetsår.
Problemen med att analysera effekten beskrivs väl i det faktum att när Saukkonen
beräknar nyttan av de ryska turisterna, på basen av antalet resenärer vid Niirala
gränsstation och de pengar dessa förbrukar i Finland, så närapå fördubblas både
inkomster och sysselsättningseffekt till 18 miljoner euro och 190 arbetsplatser.
Över gränsen i Niirala kommer årligen cirka 200 000 ryssar till Finland och de
förbrukar här knappt 300 euro per person.
Ryssarnas mängd femfaldigas?
Nästan alla de ryssar som kommer till Norra Karelen för att arbeta är hemma från
Karelska republiken. Ett tusental arbetstillstånd har beviljats per år under de senaste
åren. Nästan 80 procent av dem har beviljats för tillfälliga jobb inom lantbruk och
trädgårdsskötsel.
I Norra Karelen har drygt 2 000 utlandsfödda blivit bofasta. Av dem är hälften
skrivna i Joensuu och över hälften av dessa har ryskt ursprung. Av kommunerna i
landskapet har Värtsilä den största andelen utlänningar, runt fyra procent.
Då man uppskattar inflyttningen av människor från våra närområden har man räknat
med att ryssarnas antal i Norra Karelen fyr- eller femfaldigas före 2013. Ändå skulle
deras andel av befolkningen ligga kring bara ett par procent.
Norra Karelen hör till avfolkningslandskapen där man beräknar att invånarantalet
minskar med närapå tusen per år. En större betydelse för befolkningsstrukturen än de
utflyttade har ändå åldrandet, som slår hårt mot lantbruk, vårdarbeten, undervisning
och handel.
När man beräknar arbetskraftssvinnet är också industrin en av de större
förlorarna, man räknar med att över 4 000 arbetstagare flyttar bort under de
kommande femton åren.
När så Norra Karelens förbund beräknar att industriarbetsplatserna ökar med upp
till sjutton procent under de kommande tjugo åren betyder det att fabrikerna i framtiden
hotas av brist på arbetskraft.