– Oftast handlar det om att hyresarbetaren vill veta om den lön han får är den rätta och arbetsavtalet i sin ordning.

Telefonjouren visar tydligt att hyresarbetarna känner sig otrygga. Ovissheten om hur länge de har arbete är tärande. Dessutom är relationerna mellan de fast anställda och hyresarbetarna ofta inflammerade.

– Hyresarbetarna upplever att de blir sämre bemötta än de fast anställda, de kommenderas på ett tråkigt sätt och de får t.o.m. elaka kommentarer, berättar Salmela.

Som ett tråkigt drag nämner han att det ibland händer att hyresarbetaren får beskedet att han inte längre "behövs", om han kontaktat förbundet med något problem i samband med hyresarbetet.

– Olägenheten kanske korrigeras men just den arbetaren kallas inte längre till jobb.

Forskaren Veli-Matti Kauppinen berättar att bruket av hyresarbetare inom Metalls avtalsområden är vanligast inom elektronik- och elindustrin. Mest hyresarbetare förekommer det i Helsingfors och Nyland, Egentliga Finland och Satakunda.

En sysselsättningsenkät bland förtroendemännen förra våren avslöjade att hyresarbete blir allt vanligare.

– I metallbranschen utgör hyresarbetskraften cirka fyra procent. Här räknas samtliga arbetare, också de oorganiserade. Mindre än en procent av metalls medlemmar är hyresarbetare.

Problemfirmor

Inom industrin har bruket av hyresarbetskraft vuxit kraftigt de senaste åren. Också Kemifacket kämpar med de problem det medför.

– Bristfälliga och felaktigt uppgjorda arbetsavtal får vi ofta frågningar om, liksom om lönerna, berättar Kemifackets avtalssekreterare Petri Ahokas.

Hyresarbetarna är oftast unga och studerande. Hur många de är har Ahokas inga siffror på.

Förbundet har bl.a. haft problem med ett bemanningsföretag i Lahtis som hade obetalade löner för hela 60 000 euro.

Faktureringsfirmorna rör till det

Musikerna är en yrkeskår där hyresarbete är vanligt sedan länge. Musikerförbundets jurist Lottaliina Lehtinen kan på rak arm räkna upp en hel del problem.

– Restaurangmusikerna vet inte ens själva alltid vem deras arbetsgivare egentligen är, en programbyrå eller kanske en restaurang. Därtill finns en hel mängd faktureringsbolag som sköter utbetalningen av musikernas arvoden. Det kan vara svårt att veta vem man ska kräva på uteblivna eller felaktiga löner, säger hon.

De hyresarbetande musikernas problem är de samma som i andra branscher: brott mot lönebestämmelser och arbetsavtal. Ett särskilt gissel för musikerna utgör de inhiberade förställningarna. Avtalen görs tyvärr ofta upp muntligt. Branschen bygger mycket långt på frilansers och kretsarna är små.

– Alla känner varandra och man ids inte gnälla över småsaker. Det egna ryktet är dyrköpt, säger Lehtinen.

Hon påpekar att det tyvärr kan det bli vanligare att man överser med olägenheter

– På förbundet ser vi fram emot att få rätt att väcka talan.

Hyresjobb hindrar anställning

– Den största enskilda branschen för hyresarbete är restaurangbranschen där hela sju procent av arbetarna är hyresarbetare, berättar Servicefackets avtalschef Leena Rautavuori.

Hon vill främst fästa uppmärksamheten vid hyresarbetarnas ovissa framtidsutsikter. Hyresarbetarna är oftast unga kvinnor i familjebyggarålder, och de riskerar att bli helt utan familjeledighetsförmåner.

– Arbetsgivarna vill skjuta över plikterna på andra och slippa kostnaderna för familjeledigheter. Det är en av orsakerna till att de utnyttjar bemanningsföretagens personal.

En av de vanligaste frågorna är varför inte en hyresarbetare som har jobbat länge på samma arbetsplats kan bli fast anställd. Det har t.o.m. förekommit fall där avtalet med bemanningsfirman har omöjliggjort anställning, trots att både arbetaren själv och kundföretaget hade önskat det.

Länkade avtal

Hyrd arbetskraft tar också ofta kontakt med Byggnadsförbundet. De som hyrs in har olika uppgifter och kan vara såväl byggnadsarbetare som ansvariga byggmästare.

– Förfrågningarna gäller oftast formen för arbetsavtalet. Arbetet kan plötsligt avbrytas i förtid. Arbetet erbjuds inte arbete dagligen utan arbetaren får sitta hemma utan lön och vänta på en chans att få jobba, berättar Vilppu Oikarinen, distriktschef i Nyland.

Problemen handlar om både lönetillgodohavanden och obetalade semesterpengar. Det finns också bemanningsföretag som länkat ihop arbetsavtal, t.o.m. olika firmor emellan.

– Men det finns också etablerade bemanningsbolag med gott rykte som sköter sina plikter som de ska, påpekar Oikarinen.

På tre år (2001–2004) har hyresarbetarnas andel ökat:

• Inom industrin från 0,6 procent till 2,1 procent
  (i teknologiindustrin till 3,1 procent)
• I byggbranschen från 2,3 procent till 4,7 procent
  (i husbyggnadsbranschen till 7,8 procent)
• I servicesektorn från 1,4 procent till 2,2 procent
  (i hotell- och restaurangbranschen till 6,9 procent,
  i handeln till 1,8 procent)
• I den privata sektorn från 1,2 procent till 2,3 procent.

I Finland är hyresarbetskraftens andel av hela arbetskraften för närvarande cirka 1,2 procent, vilket motsvarar genomsnittet i EU. EU-länder med mest hyresarbetskraft är Spanien 5,1 %, Storbritannien 4,5 %, Nederländerna 4,5 %, Tyskland 2,9 % och Frankrike 2,4 %