Dessutom berättar hon att överenskommelserna med facket är ett starkt försäljningsargument för bemanningsföretagen. Eva Östlin Ollén vill också lyfta fram att bemanningsbranschen är en bra väg för många, framför allt unga och invandrare, att få fotfäste på arbetsmarknaden.

Hos facket är inställningen mer dubbel. Det handlar ju i grunden enligt facken om människohandel, som LO och förbunden valt att reglera i avtal.

Håkan Löfgren är LO:s ansvarige för avtalet:
– För den enskilde är det otryggt att vara anställd i ett bemanningsföretag. Avtalet gör det mindre otryggt.

Han berättar att många fackliga företrädare på företag som ska hyra in kontaktar honom för att kolla bemanningsföretag och höra om det är i sin ordning av acceptera inhyrning av just det företaget.

Ingemar Göransson på LO har arbetat med avtalet sedan start. Han säger:
– Det är ett mycket bra avtal. Vi har de skarpaste reglerna i Europa. Avtalets grundidé är att de uthyrda ska ha samma villkor som de anställda på kundföretaget.

Lönen svår bit

Fackliga företrädares skeptiska inställning till uthyrningsbranschen gör dock att det är svårt att få fart på engagemanget på lokal nivå för avtalet.

Fack och arbetsgivare ser samma problem med avtalet — lönesättningen. Den ska vara genomsnittet för likartade arbeten hos kundföretagen. Arbetsgivarnas Eva Östling Ollén säger att det är svårt att fastställa vad som är "likartade arbeten". LO:s Håkan Lövgren säger att bemanningsföretagen säger att företagen "tjafsar" och vill bland annat ta bort olika tillägg när genomsnittslönen ska fastställas.
– Löneprincipen gör att yngre och oerfarna hos bemanningsföretagen kan få högre lön än äldre och erfarna hos kundföretaget. Det skapar konflikter, säger Eva Östling Ollén.

LO:s Håkan Löfgren säger att det är en poäng. Det ska inte vara billigare att hyra in folk. Han tillägger:
– På det inhyrande företaget ses de anställda på bemanningsföretag som ett hot utifrån, men egentligen kommer hotet från dem själva. De vill inte ha likabehandling av alla.

Svagt engagemang

För facken är den låga fackliga aktiviteten bland de anställda på bemanningsföretag ett problem. Många är med i facket genom tidigare arbeten, men anställningen på uthyrningsföretaget betraktas som regel som kortvarig och därför engagerar sig inte de anställda. Den första fackklubben är dock under bildande. Det är metallarbetarna på Manpower i Stockholm som går samman i en egen lokal facklig organisation.

Facken vänder sig också till regeringen för att kräva en statlig registrering av alla bemanningsföretag för att lättare kunna kontrollera dem och en utvidgning av förtroendemannalagen så att fackliga företrädare på ett inhyrande företag ska ha rätt att hjälpa inhyrda med råd.

Arbetsgivarnas Eva Östling Ollén går emot båda förslagen. Hon tror att registreringen skulle kunna fungera som en falsk kvalitetsstämpel. Den fackliga verksamheten ska skötas av de anställda på bemanningsföretaget utan inblandning från någon annan.

GÖRAN JACOBSSON

I slutet på sommaren år 2000 slöt LO-förbunden det första avtalet för anställda i bemanningsföretag. LO och förbunden bedrev förhandlingarna gemensamt och resultatet blev att de 16 LO-förbunden skrev på varsitt exakt likadant avtal.

De svenska tjänstemännen har en helt annan ordning. All bemanningsverksamhet sorterar under ett fack — Handelstjänstemannaförbundet HTF. De uthyrda tjänstemännens villkor och löner är inte direkt kopplade till de arbetsplatser de jobbar på.

I LO-förbundens bemanningsavtal finns flera skyddsregler bland annat minimilön, personlig lön och garanterad lön. Minimilönen är den absolut lägsta lönen som kan betalas och för en kvalificerad yrkesarbetare ligger den på 16 185 kronor i månaden. Den personliga lönen fastställs när någon anställs. Den ska vara minst minimilönen och det är den lägsta betalning som den individen kan få. Den garanterade lönen är betalningen när den anställde på ett bemanningsföretag inte har något arbete. Den är 90 procent av genomsnittsförtjänsten under de tre senaste månadernas arbete.

Anställningarna hos bemanningsföretag ska vara på heltid. Deltidsanställningar accepteras bara om den lokala fackliga avdelningen gått med på det eller om den anställde själv begär det. Tidsbegränsade anställning är bara möjligt en gång. Nästa gång samma person anställs så är han eller hon automatiskt fast anställd enligt LO-förbundens avtal.

Fack och arbetsgivare har också ett avtal om en nämnd för auktorisation av bemanningsföretag. I den sitter både representanter för fack och arbetsgivare. För att ett företag ska bli auktoriserat krävs bland annat att det har kollektivavtal, följer avtal och att det följer Bemanningsföretagens etiska regler. Det finns även en avtalsnämnd där både fack och arbetsgivare har folk. Dess uppgift är att ge råd i avtalsfrågor och att yttra sig om avtalsmotsättningar.

Det är kring 15 000 LO-medlemmar som arbetar i något bemanningsföretag. Huvuddelen av dem arbetar i något av de stora företagen — Manpower, Proffice, Adecco, Poolia och Uniflex. Totalt finns 600–700 bemanningsföretag i Sverige. LO-förbunden har avtal med cirka 300 av dem och 90 av företagen är auktoriserade. av den partsammansatta nämnden.