. vane.jpg (302 bytes)

tema.jpg (1627 bytes)

Spara arbetsturlistor och lönekvitton

Kolla, kolla, kolla

pune.gif (67 bytes)  En 22-årig restaurangkock i huvudstadsregionen berättar här anonymt om sina erfarenheter av hyresarbete — anonymt därför att han planerar att vara hyresarbetare ännu några år.

För tillfället tar han emot många arbetsturer, skaffar pengar och en diger erfarenhet av arbetena i branschen. Hans mål är att grunda en egen restaurang.

För en inhyrd kock känns det bäst att vara anonym. Foto: HELI SAARELA, Kockens erfarenheter tecknades av AINO PIETARINENI huvudstadsregionen råder brist på yrkeskompetenta restaurangkockar, så det är arbetstagarens marknad. Det finns jobb och en hyresarbetare kan arbeta precis så mycket som han orkar.

Ett skede av livet

"För mig är hyresarbete ett lämpligt skede av mitt liv men visst har jag redan hunnit bli besviken. Hela tiden borde man ha två bakdörrar öppna. Alltså en arbetsplats på lut eller någonting annat som man kan företa sig om det inte längre går. Man måste alltid kolla sina lönekvitton för felen i dem tycks vara branschens sed. Mina första erfarenheter av ett bemanningsbolag var inte särskilt goda.

Jag hade jobb via ett stort bemanningsbolag. Det fanns gott om jobb men varje lön avrundades neråt med ett par euro. Det var ju inte så mycket men om man räknar på årsbasis handlade det om förlusten av tiotals euro. Jag var ju inte heller den enda som fick mina löner till nedsatt pris. Så insåg jag, att om det på bolagets lönelistor finns cirka 15 000 arbetare så innebär varje två euros avrundning att 30 000 euro av våra lönepengar hamnade i bolagets kassa varje månad.

Utöver de här avrundningarna var relationerna mellan bemanningsfirman och det företag jag jobbade på lite för intima, de skvallrade sinsemellan och det var minsann inte något som vi arbetstagare vann något på. Jag stod inför en liten operation och genast hade bemanningsfirman meddelat företaget att det inte skulle lägga in mig på turschemat. Så kom en tid, då jag nog hade jobb, men mitt namn infördes på listan först när jag kom på jobb. Och när inte mitt namn fanns på listan så hade jag ju egentligen inte jobb men inte hade jag sjukledigt heller. Ibland hände det också att jag blev inkallad på jobb i onödan. Det är inte roligt att stiga upp fyra på morgonen och gå på jobb bara för att få höra att man inte har någon arbetstur.

I den här branschen måste man vara noga med turlistorna och de ska vara skrivna med kulspetspenna. Endast då kan man få rätt till sjukledighet. Småningom fick jag nog av allt rådd. Jag bytte bemanningsföretag. Det nuvarande bemanningsbolaget, också det är ett stort företag, har jag ingenting att klaga på. T.o.m. turschemat kommer nu helt normalt med tre veckors mellanrum."

Kommando eller vänlighet

"Också de platser jag arbetar på varierar. Jag anmäler mig alltid till diskturen det första jag gör på ett nytt ställe för jag har märkt att om disken sköts väl så är i allmänhet också de andra arbetsuppgifterna väl organiserade. Först efter den här smygtitten anmäler jag mig som kock. Jag köper inte grisen i säcken, för jag vill lära mig branschens jobb väl och få en ordentlig arbetserfarenhet.

En hyreskocks arbetsplatser kan variera stort. Det tar alltid en viss tid att vänja sig vid en ny arbetsplats. I de restauranger, där man inte brukar använda hyresarbetskraft är arbetsförhållandena allra sämst. Där får man utföra de värsta skiftena, kvällar och rusningstid. Alla kommenderar en. Fastän jag gillar brådska så blir det för mycket att ständigt ha de brådaste skiftena. Den andra ytterligheten kan vara en restaurang som ofta anlitar hyresarbetskraft. Där blir man väl bemött för att man gärna ska komma tillbaka. De goda arbetstagarna vill man hålla fast vid."

Lönen stiger

"Arbetsutbudet för restaurangkockar är gott och jag skulle lätt få fast anställning om jag ville det. Problemet är att lönerna är så låga att man inte betalar någon lägenhet i huvudstadsregionen med de pengarna. Jag önskar att sysselsättningsläget skulle synas lite i avlöningen också.

I hyresjobb får jag ungefär en euro mer i timmen än i ett fast jobb. Dessutom får de fast anställda inte arbeta övertid, så det finns inte en chans att få en bättre inkomst. Eftersom arbetsgivaren måste betala högre lön för övertid ger han inte övertiden åt sin fast anställda personal utan tar in extra folk att sköta övertiden. Eftersom jag behöver pengar och vill arbeta mycket och om söndagar med bättre tillägg betyder det att jag har chans att få bästa lönen i bemanningsföretaget.

Visserligen tycks inte heller bemanningsfirmorna känna till några övertidsersättningar men timmar får man och lönen är bättre. Inte har de betalat mig för övertid och inte verkar det som om de har betalat andra heller.

Det är viktigt att alltid kolla lönekvittot. En gång när jag inte på fyra veckor hann kolla kvittona så hade de tagit bort mycket matpengar och det fattades timmar. Det verkar som om man i branschen tar ut matpengar liksom för säkerhets skull. På ett arbetsskift hade man tagit bort hela fyra matpengar. Visst är jag bra på att lägga in mat men inte åt jag fyra gånger under det skiftet. Med mitt nuvarande bemanningsföretag går det bra att reda ut sådana här saker. Jag fick en kompensering på 300 euro. Det är en hemskt stor summa som hade gått förlorad om jag inte hade kollat lönekvittot.

Jag sparar alla arbetsturlistor och lönebesked. De behövs senast i det skedet då jag börjar kräva att få mina övertidsersättningar. Men det kommer jag inte att göra på ett bra tag ännu för jag tänker fortsätta så här en tid. Efter det får jag nog byta bransch eller åtminstone byta stad …"

För översättningen stod
ASTRID NIKULA

Löntagaren 26.1.2006 nr 1/06

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)