Anita Spring

På kongressen blickar man naturligtvis också bakåt och gör en utvärdering av hur man lyckats genomdriva de frågor som föregående kongressen lyfte upp. Vissa anser att en kongress vart femte år saknar betydelse, att man bör planera och kunna ändra planer i en snabbare takt eftersom världen runt omkring ändras allt snabbare. Företagen lever i en kvartalsekonomi — varför skall FFC då göra upp planer på lång sikt ?

Jag ser det som viktigt att ha riktlinjer för en längre tid med klara målsättningar för hur vi vill att framtiden för löntagaren skall se ut efter fyra, fem, ja även efter tio år. När man har gemensamt fastspikade målsättningar är det lättare att göra upp planer för årliga åtgärder för att sakta men säkert förverkliga kongressens målsättningar.

I kongressdokumenten, som kongressen nu tar ställning till, finns många viktiga frågor. En stor fråga är hur man för snuttjobbare, för dem som jobbar för ett bemanningsföretag eller en underleverantör, skall trygga samma arbetsvillkor som för en fastanställd som jobbar heltid. På fackets initiativ har en hel del gjorts vad gäller semesterbestämmelser, pensioner, personalutbildning m.m., men många frågor som ännu skapar osäkerhet bland dem som inte är fastanställda med heltidsarbete måste ännu få en bra lösning.

En annan fråga av minst lika stor betydelse är organiseringsgraden. Den behandlas i dokumenten under rubriken "Generationsväxling". Fackrörelsens kärnfråga är en hög organisationsgrad. Något man kontinuerligt måste jobba med på arbetsplatserna, i fackavdelningarna, i lokalorganisationerna, i förbunden och i FFC. Det är vår gemensamma sak som jämt kräver åtgärder i vårt vardagliga fackliga arbete. Som vi alla vet ansluter sig inte den unga löntagaren automatiskt till facket— som man gjorde då vi, som tillhör de stora åldersklasserna, kom ut i arbetslivet. Därför är det en generationsväxlingsfråga.

Unga arbetstagare är ofta snuttjobbare som tycker det är jobbigt att byta fackförbund då man titt och tätt tvingas byta arbetsplats. Vi måste skapa enkla sätt att ansluta sig till facket genom att utnyttja it och se till att fackliga strukturen på arbetsplatsen förstärks. Vi måste också bli bättre på att nå de unga medan de studerar, öka antalet studerandemedlemmar och ta bättre hand om dem efter studierna.

Enligt FFC:s medlemsundersökning har ca 44 000 medlemmar svenska som modersmål. Undersökningen visade bl.a. att svenska medlemmar anser det mycket viktigt att få facklig service på sitt eget modersmål. Det finns också ett ökande behov i förbunden att producera material på t.ex. estniska, ryska och engelska. En oroväckande tendens är att man ökar produktionen av fackligt material på främmande språk på bekostnad av det svenskspråkiga materialet. Den utvecklingen kan inte godtas. Servicefacket PAM har i sin motion — där förbundet kräver att framtiden för svenskspråkig service på Åland skall tryggas — också betonat vikten av att de svenskspråkiga medlemmarna får service på sitt modersmål. Det kan man varmt understödja.