Handelsmannen säljer nu ekoskinka för fjärde året.

– Första året hade jag bara någon enstaka skinka till salu men sedan dess har efterfrågan ökat sakta men säkert, förklarar Jormanainen.

Ekoproduktens antal bleknar dock mot uppgiften att Jormanainen har beställt hela 150 stycken av den konventionellt odlade skinkan.

Jormanainen tror att alla finner sin köpare, också ekoskinkan.

Ekoskinkan kostar mer än den konventionella grisen. Jormanainen säger att försäljningspriset kommer att ligga över tio euro kilot.

Vad kilopriset blir på den konventionella skinkan är ännu öppet.

– Det kommer att ligga på ungefär samma nivå som ifjol, då kilopriset på s.k. spannmålsgris var 8,90, räknar kötthandlaren ut.

Jormanainen vågar inte övergå helt till ekoskinka. Han tror inte att det finns tillräcklig efterfrågan i Uleåborgstrakten.

Inte heller i lokala Prisma, som är mångdubbelt större än Jormanainens hallbutik, tror man på ekoskinkans åtgång denna jul.

– Ekoskinkans andel av all såld julskinka kan ligga kring en procent, säger Petri Rissala, som ansvarar för dagligvarorna.

Men ifjol tog ekoskinkan halvvägs, då man inte fick in tillräckligt av producenten.

– Det samma skedde med spannmålsskinkan. Vi fick in bara hälften av vår beställning.

Hur är det med den danska julskinkan, som var rena hitten för några år sedan och som nästan orsakade handgemäng vid mången köttdisk?

– Dess andel var rentav 25 procent av försäljningen de första åren men den har gått ner. Orsaken är den ringa prisskillnaden till inhemsk julskinka, berättar Rissala.

Prisskillnaden ifjol var bara 30–40 cent per kilo till den danska skinkans favör.

SEPPO KORHONEN
Översättning: ASTRID NIKULA