Valkonen säger att samarbetet hittills närmast har skett i form
av träffar med den kinesiska fackledningen. FFC följer med de finländska företagens
verksamhet och arbetsvillkor i Kina och de kinesiska företagens verksamhet i vårt land.
Det kommer också allt fler kineser till den nordiska arbetsmarknaden, berättar Valkonen.
Förhållandet till facket i Kina har traditionellt varit besvärligt för den
västerländska fackföreningsrörelsen. Det internationella fackets dialog med kineserna
bröts så gott som helt för några år sedan, men nu gör man trevare på nytt och i en
mer öppen attityd än tidigare. Relationerna till Kina står på agendan för
världsfacket IFS styrelsemöte i december. Det är också sannolikt att ACFTU får en
representant i ILO:s förvaltningsråd nästa sommar.
Den internationella fackliga samorganisationen IFS har tyvärr kört in sig i
ett hörn när det gäller Kina. Kina har öppnat sig allt mer under de senaste åren och
den kinesiska fackcentralen har aktivt skapat relationer runt om i världen, i synnerhet i
Afrika, Latinamerika och de forna socialistländerna. Jag tycker att man bör vara
pragmatisk i förhållande till Kina och minnas att sanningen inte alltid är svartvit,
säger Valkonen.
Hon säger att ACFTU på allvar strävar efter att förbättra arbetsförhållandena
och arbetarnas ställning. Organisationen vill bl.a. få till stånd en minimilön i Kina
och utveckla socialskyddet. I bakgrunden finns det kommunistiska partiets målsättning
att korrigera sociala missförhållanden och på det sättet dämpa risken för
samhälleliga konflikter.
Ny arbetsavtalslag
I början av nästa år träder en nya arbetsavtalslag i kraft i Kina, som bl.a.
försvårar uppsägningar och gör skriftliga arbetsavtal obligatoriska. Lagen främjar
facklig organisering och kollektiv förhandlingsrätt och därför har många
multinationella bolag motsatt sig att den stiftas. Det blir en utmaning som heter duga att
få lagen tillämpad i praktiken, konstaterar Valkonen.
Kina har ratificerat fyra av de grundläggande ILO-konventionerna: två konventioner
som förbjuder barnarbete, en som förbjuder diskriminering och en konvention om
lönejämlikhet. Landet överväger att ratificera en konvention som förbjuder
tvångsarbete.
Barnarbete är inte ett så stort problem i Kina som i många andra asiatiska länder.
De största problemen på den kinesiska arbetsmarknaden gäller migrerande arbetstagares
socialskydd och tvångsarbete, som de kinesiska myndigheterna under de senaste åren har
hjälp till att kunna avslöja.
Kineserna saknar politiska rättigheter och därmed också fackliga rättigheter. Varje
år organiseras ändå tiotusentals arbetsstopp i Kina; omkring hälften av dem gäller
arbetsförhållandena, t.ex. uteblivna löner.
Partiet godkänner inte några stora strejker, men de lokala arbetsstoppen
utnyttjas som ett sätt att lätta på det tryck som finns i samhället, förklarar
Marjaana Valkonen.
PIRJO PAJUNEN