Av tre alternativ — att förlänga avtalet med ISS, begära nya offerter eller ta tillbaka köks- och städfunktionerna i egen regi — stannade en enig kommunstyrelse i Kronoby för att gå ut med en ny offertrunda i januari. Anbud inbegärs inom april och beslutet tas i god tid innan avtalet med ISS från år 2004 löper ut den sista juli 2009.

Djupsjöbacka ser det som helt naturligt att begära in nya offerter då privata tjänster köps. Det är enda sättet att få riktigt pris och riktig kvalitet för en avancerad tjänsteproduktion, komplicerad både för beställaren och producenten.

– Främst gäller det att definiera vad vi lägger in i begreppet kvalitet, att identifiera, precisera och kvantifiera, d.v.s.mäta. Vaga begrepp som viss smuts tillåten bör undvikas. Han vill också ha ett system för utvärdering och uppföljning, och med sanktioner för att sätta tyngd bakom.

– Klart definierade kriterier behövs på förhand, annars kan vi efteråt hamna att köpa tilläggsfakturering och då är priset ett annat.

Kvaliteten innebär också att krav ställs på råvaran – under ett visst råvarupris går Kronoby inte.

– Går man för lågt i kvaliteten får man enormt spill på maten. Den dyraste portionen är den bortkastade portionen, påpekar han,

Kommunstyrelsen såg det som orealistiskt att Kronoby tar tillbaka köks- och städfunktionerna.

– Men vi har bakbrädet öppet. Även om producenterna är fler i dag är det ju teoretiskt möjligt att vi inte får in en enda offert. Städas ska det ändå, och maten ska tillredas.

Nivån höjdes direkt — efter samutvärdering

Beslutet att inte automatiskt förlänga gällande avtal med ISS föregicks av en utredning där representanter för 40-talet förvaltningsenheter försökte sätta fingret på det berättigade i den kritik som kronobyborna fört fram allt sedan avtalet skrevs år 2004.

– Än har det klagats på matens kvalitet, än på smuts i vrårna. Kritiken har avtagit, men beror det på uppgivenhet eller på att maten och städningen blivit bättre, vill jag låta vara osagt, säger Stefan Storvall, kommunstyrelsemedlem och ordförande för arbetsgruppen.

Utredningen gav vid handen att en majoritet av enheterna ville ha ändringar i gällande avtal, ha det mer detaljerat. Men avtalet fanns inte ens i alla enheter, så vilken nivå man hade rätt att kräva var oklart. Där avtalet fanns, fanns det endast på finska — i Kronoby där 85 procent har svenska som modersmål.

– Avtalet borde ha följts upp bättre. Här har vi missat i kommunen, säger Storvall.

Arbetsgruppens förslag att en utvärdering görs tillsammans med ISS för att se om avtalsnivån uppnåtts till alla delar, medan avtalet ännu är i kraft, hade effekt direkt.

– Skolmaten har varit mycket bättre sedan terminstarten. Uppnås nivån i avtalet ger jag vitsordet nöjaktigt, 7–8, säger Storvall.

Som rektor för Centralskolan har han under åren fått ta emot kritik från både föräldrar och elever.

– Själv tycker jag inte kvaliteten är så dålig som man låtit påskina ibland. Brister finns, maträtter som inte är lämpliga i skolan. I början var det också problem att få rätt mängd mat.

Servicen det primära, inte ett ekonomiskt plus

I dag bestämmer operatören matlistan. Framöver såg skoldirektör Leif Jakobsson gärna att bildningssektorn fick ett ord med i laget.

– Kostnadsjakten lyckades, och nu kostar matportionen lika i små och stora skolor. Rektorerna har också blivit mer prismedvetna. Flopparna har oftast varit relaterade till den tillfälliga personalens kompetens, säger Jakobsson.

– Villrådiga städare har frågat rektorerna var de ska städa i skolan. Det är ju faktiskt inte rektorns sak! Även om det är brist på kompetent städpersonal bör ISS och andra ha en klar policy hur personalen ges arbetsintroduktion. Här ska krav ställas under den nya offertrundan, påpekar skoldirektören.

Också städningskriterierna bör bli mer lättolkade. Rent ska det vara i skolor där barn rör sig. Helst såg Jakobsson att städningen ingick i den interna hyran som tekniska verket tar av sin hyresgäst bildningsverket, och att verket övervakar städningen.

– Nu har vi en klumpsumma för undervisning, lärarlöner, intern hyra, skolskjutsar, mat och städning. Ökar någon del mister de andra pengar i motsvarande grad. Kruxet är om fullmäktige beviljar mer pengar för städning och mat?

Kommunpolitikern Stefan Storvall (sfp — sfp har 21 av totalt 27 platser) betonar för sin del att det som köps är inte städtid, utan rena och snygga utrymmen och god mat.

– Invånarna ska få god service, oberoende om det är vi eller andra som producerar den. Servicen är det primära, inte att ekonomin visar plus. Det ska inte vara ett självändamål för en kommun att ha god ekonomi. Vi måste skapa en positiv atmosfär kring mat och städning. Den här biten har fått en negativ klang under de senaste åren.

INGEGERD EKSTRAND

–Vi tillreder 720 portioner mat, 120 fler än då vi var ett kommunalt kök. Tidigare var vi fyra, nu är det jag och två köksbiträden. Arbetstimmarna är färre, arbetet ska göras effektivare. Men nu jobbar vi nog maximalt, ingen orkar med mera, säger Lilian Bäck.

Lön och förmåner fick hon och de övriga som fick ha jobbet kvar behålla. KAT:s (JHL:s) regionchef Rune Takamaa kämpade hårt tillsammans med huvudförtroendeman Hans-Erik Löfroth och förtroendemännen Katarina Matikainen och Katriina Storbacka. Aderton jobb var i riskzonen, men samarbetsförhandlingen pressade ned antalet. Sju fick dock gå. Det här berättade Löntagaren om i nr 8/2004.

I dag säger huvudförtroendeman Hans-Erik Löfroth att anpassningen var svår för ganska många. Rutinerna ändrades med arbetsgivaren, facket likaså. I dag hör det flesta till PAM.

– Många har sagt upp sig från städ- och köksjobben, bytt arbetsplats eller bransch, och en del har gått i sjukpension, säger Lindroth som dock tvivlar på att kommunen är redo att ta tillbaka funktionerna i egen regi.