I år får omställningsskyddet verkligen visa vad det går för, och ingen vet om TE-byråernas resurser kommer att räcka till. Även om det finns tillräckligt med pengar måste det också finnas arbetsplatser som de arbetslösa kan utbildas för.

Det är välkommet med mera personal till TE-byråerna, men omställningsskyddet kan inte förverkligas om det inte finns arbetsplatser att utbilda uppsagda människor förl.

– Systemet som har visat sig fungera står nu inför en verklig prövning. Hittills har det funnits arbetsplatser att utbilda de arbetslösa för. Nu prövas omställningsskyddet under lågkonjunktur, konstaterar Arbets- och näringsministeriets förhandlande tjänsteman Outi Viljamaa.

Ett särskilt problem för sig utgör de små företagen som inte har tillräcklig kunskap om vad omställningsskyddet går ut på. Ministeriet inleder inom kort ett utvecklingsprojekt, där man försöker få ut information till små företag om omställningsskyddet och de möjligheter det erbjuder. Projektet Från ett jobb till ett annat syftar till att få småföretag att utnyttja den modell som omställningsskyddet erbjuder.

Behovet ökar

Den ekonomiska nedgången syntes i en ökning av antalet sysselsättningsprogram redan i slutet av förra året. Ifjol uppgjordes cirka 21 000 sysselsättningsprogram för sådana som omfattades av omställningsskyddet. Då omställningsskyddet trädde i kraft 2005 kunde drygt 5 000 arbetare dra nytta av det.

Sysselsättningsprogram enligt omställningsskyddet uppgjordes ifjol mest i Nyland, Tavastland och Norra Österbotten. Innevarande år kan den regionala fördelningen se helt annorlunda ut, då permitterings- och uppsägningsnyheterna kommer från alla delar av landet.

Ser man till olika branscher blev det största antalet arbetslösa i pappersindustrin, framställningen av såg- och trävara, elbranschen och kemibranschen.

Omställningsskyddsutbildning gavs ifjol 5 300 personer eller en fjärdedel av dem som omfattades av skyddet. Alla berättigade ville inte söka sig till utbildning, en del blir också annars sysselsatta igen och en del får arbetslöshetspension.

I omställningsskyddet ingår ett cirka 700 euros flyttbidrag, med vilket man vill locka arbetare att flytta till en tillväxtort för att få arbete. Moroten smakar tydligen inte: endast 241 personer utnyttjade flyttbidraget, dvs. cirka en procent av de berättigade.

LEENA SERETIN
Översättning: ASTRID NIKULA
Illustration: KRISTIAN NEVALA

Ytterligare information

Om tiden får gå händer det lätt att framtidsplanerna bleknar. Om man i den kaotiska uppsägningssituationen inte alls vet vad man kunde börja med framöver, kan möjligheterna klarna om man deltar i utbildnings- och sysselsättningsdiskussioner. Det säger Pentti Hartikainen.

Hartikainen talar av erfarenhet. Han var huvudförtroendeman på Perlos åren 2003–2007, dvs. ända tills Perlos lade ner verksamheten i Joensuu. Som bäst sysselsatte Perlos 3 000 arbetstagare, när den sista samarbetsförhandlingen inleddes drygt 1 000.

När massuppsägningen var ett faktum fanns en beställning på omställningsskydd. På Perlos fabrik i Ylöjärvi testades omställningsskyddet redan 2005 när lagen trädde i kraft.

Sambandsman

Förtroendemannen och de övriga personalrepresentanterna fungerar som sambandsmän när omställningsskyddet tas i bruk, berättar Hartikainen.

– Förtroendemännen samarbetar direkt med arbetskraftsmyndigheterna och de uppsagda. På Perlos tillät man redan under samarbetsförhandlingarna att arbetskraftsmyndigheterna kom till fabriken och diskuterade med de uppsagda om deras utbildnings- och sysselsättningsutsikter.

– Förtroendemännen informerade om omställningsskyddet och uppmanade de uppsagda att kontakta arbetskraftsmyndigheterna. Om det uppstod problem med att göra upp sysselsättningsprogram berättade folk om dem och vi försökte så gott vi kunde medla mellan parterna, och för det mesta med goda resultat, minns Hartikainen.

När produktionen på fabriken sinade och det fanns bara en handfull arbetare kvar, öppnade de förtroendevalda en rådgivningspunkt i Joensuu centrum. I det här sammanhanget samarbetade de intensivt med arbetslöshetskassans personal.

Närvårdare och busschaufförer

Hartikainen har goda erfarenheter av hur omställningsskyddet fungerar, och sannolikt kan de flesta av de övriga på Perlos skriva under detta. Med hjälp av den förhöjda dagpenningen kunde man sätta sig på skolbänken igen. Kritik väckte det att alla inte fick den utbildning de ville.

De före detta Perlosanställda har efter sin omställningsutbildning blivit till exempel närvårdare, busschaufförer eller metallarbetare.