Sällan
ser man en så glad kursledare som Ismo Nokelainen. Han skiner som Nådendals sol
då han ser ut över de 20 deltagarna i Kiljavainstitutets delvis kombinerade grundkurs
för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige i Tropiclandias kurslokal i Vasa.

Månaden före kursstart var Ismo beredd att avblåsa det hela futtiga tre
anmälda räckte inte långt. En samlad insats i sista minuten, av förbund och garvade
förtroendevalda gav resultat: 14 förtroendemän och 6 arbetarskyddsfullmäktige är på
plats.
Konceptet är delvis nytt. På tvärkurser får deltagarna en bredare insikt i
fackliga förtroendeuppdrag, understryker kursledaren.
Exempel ur arbetslivet ger mest
Arbeta i grupp är ordet för dagen. Nedsjunkna i soffor i hotellkorridoren, sittande
på trappsteg eller lutade mot väggen grubblar färska finlandssvenska förtroendemän
och arbetarskyddsfullmäktige på den arbetsolycka som föreläsaren Ulf Heinberg presenterat.
Vem bär ansvaret? Har det brustit i informationen? Är det farligt när seden blir vana?
Säkerheten är självklart i fokus.
Säkerheten får inte säljas för pengar, betonar Heinberg och går in på
rätten att avbryta farligt arbete. Han går vidare till attityder, olycksfall, samarbete
och prioritering.
Exemplen är hämtade direkt ur verkligheten. Just det praktiska greppet uppskattas.
Sextetten åländskorna Susanne Råstedt och Tuula Kurtti och
österbottningarna Jens Forsberg, Mathias Jansson, Johan Vikström
och Lars-Erik Östman med jobb inom metall, kemi, trä och transport är
knappt ännu varm i kläderna och suger i sig informationen. Bara Johan har längre
erfarenhet, och är här för att uppdatera kunskaperna.
Det är jättebra att träffa andra med samma uppgifter, att få byta åsikter,
påpekar Tuula.
Nästa kurs i höst
En snabbkoll visar att fackliga färdigheter behövs nu som kanske aldrig förr.
Samarbetsförhandlingar och permitteringar är vardagsmat för nästan alla.
Kursen kom som på beställning, säger de. Information om kursen ar de och de
fjorton huvudförtroendemännen fått av fackavdelningens sekreterare, i
förbundstidningen, genom att kolla sitt förbunds information på nätet.
Nästa steg är attf å deltagare till höstens fortsättningskurser i antingen Vasa
eller på Åland.
Det här är ett evighetsproblem. Vi har en ond cirkel: de svenska kurserna
hållsför sällan, inhiberas en blir det otillåtet långt innan svenska förtroendevalda
får sina arbetsredskap, säger Ismo Nokelainen.
Men kurser på svenska är ett måste, en demokratisk rättighet som han liksom
Kiljavainstitutets rektor Ari-Pekka Lundén håller hårt fast vid.
Vi måste jobba ännu hårdare med marknadsföringen och diskutera den med FFC
och förbunden. Fackavdelningarna är i nyckelposition. Har de en utbildningsplan, en
aktiv studiesekretare? Har förtroendemannen fått information från förbundet, frågar
Nokelainen.
Information om svensk utbildning ofta står på finska på olika webbplatser, och syns
inte lika väl för den som jagar utbildning på svenska. Trevare om gemensamma svenska
kurser med FTFC (STTK) och Akava har hittills inte gett resultat.
INGEGERD EKSTRAND
Foto: JOHANNES TERVO