Professorn i geologi och mineralogi vid Uleåborgs universitet Seppo Gehör framhåller att innan man startar en gruva, måste produktionen vara säkrad för minst 10–20 år framåt.

Talvivaara nickelgruva är ett bra exempel på detta. Men också på annat håll finns det gott om fyndigheter.

Vid Outokumpus gruva i Kemi finns krom så det räcker till.

– Den tar aldrig slut, säger Gehör.

I Savukoski tror man starkt på Soklis fyndighet av fosformalm, i ett 360 miljoner år gammalt karbonatmassiv med en diameter på fem till sex kilometer vid markytan.

Soklis fosfor räcker i minst 20 år, enligt Gehör.

Fosfor hittas ända ner på sju kilometers djup, men det beror på gruvhanteringens tekniska perspektiv om man får upp den från ett sådant djup.

– Förr eller senare kommer gränsen emot hur mycket man kan bryta, säger Gehör.

För Gehör är Sokli-projektet bekant sedan länge. Han deltog i utredningsarbetet i tio års tid och har nu återgått till det arbetet genom att ta tjänstledigt från universitetet.

Gehör menar att utsikterna för gruvbranschen färgas av många osäkerhetsfaktorer och därför måste man gå försiktigt fram.

– Metallpriserna har gått ner. Det enda som hållit måttet är guldet. Under dåliga tider går guldpriset upp.

Prospektering av malmreserver är ett kapitel för sig. Det är så dyrt att "få företag har tillräckligt med egen finansiering för det".

I startskedet gäller det att teckna långa kontrakt för varuleveranserna, vilket man gjort i Talvivaara. Kontraktet med Norils Nickel garanterar nickelleveranser till Harjavalta i tio år.

Kompetensen försvinner

Förr var Finland gruvindustrins förlovade land. Tron på näringen började falna när Outokumpu först upphörde med malmprospekteringen och sedan med gruvdriften.

Rabaldret kring uranet häromåret spelade in, det gav gruvbranschen dålig image. De tråkiga nyheterna från gruvorna i Kina och kolgruveolyckorna i Polen gjorde inte saken bättre.

Gehör bekymrar sig också för att de gruvanställdas know-how försvinner genom pensioneringar.

– Man har inte helt lyckats föra kunskapen vidare, påpekar Gehör.

En beräkning från ett par år tillbaka visar att det behövs 800–1500 arbetstagare till gruvorna inom en femårsperiod.

Behovet är just nu som störst när man håller på att starta upp olika gruvprojekt.

Uleåborgs gruvkluster ger ny fart

Statens beslut att lägga ner gruvteknikerutbildningen i Villmanstrand och anrikningsingenjörernas utbildning vid Uleåborgs universitet bidrog till gruvbranschens avsomnande.

Nu är läget i Uleåborg ett annat, vilket glädjer Seppo Gehör. Vid Uleåborgs universitet inleddes ifjol höstas en utbildning inom bergbranschen.

Gehör berättar att inom bergklustret utbildas personal för en gruvas hela livscykel.

– Från malmprospektering till nedläggning av en gruva och åtgärderna efter det, säger Gehör.

Man lägger inte numera ner en gruva genom att gå ut och stänga porten efter sig, landskapet ska återställas efter gruvdriftens slut.

SEPPO KORHONEN
Översättning; VIOLA EKSTEN