
Hundraåriga traditioner
Gruvindustrins framtid
Gruvor i drift
Om jag vill starta en gruva?
Finlands
äldsta industriella gruva är Ojamo järngruva som inledde sin verksamhet 1542. Gruvan
var i drift i sammanlagt 323 år. I Kimito har brutits pegmatit sedan 1737. På samma
område förädlas än i dag fältspat och kvarts. Från 1530 till 1995 var åtminstone
280 gruvor i drift, av vilka 76 procent var järn- och kopparmalmsgruvor. Dagens
gruvområden är ofta flera kvadratkilometer stora, de gamla brotten var snarast små
schakt.
Vid
1900-talets början skapade kopparfyndigheterna i Outokumpu och nickel- och
kopparfyndigheterna i Petsamo ett uppsving för Finlands gruvindustri. Den 16 mars 1910
öppnades Outokumpus malmfält, och den första borrningen gjordes i terrängen.
Fyndigheten har via statsägande och många händelserika skeden resulterat i dagens
börsbolag Outokumpu Abp.
Kärväsvaara och Raajärvi järngruvor i Misi i Kemijärvi var i drift på 1960- och
1970-talen. Raajärvi gruva gav 6,5 miljoner ton malm. Kalkstensproduktionen har hållit
jämn takt med efterfrågan inom byggnadsindustrin och jordbruket.
Gruvindustrins framtid
Finlands största järnmalmsområde ligger i Kolari. Man beräknar att det på området
finns cirka 100 miljoner ton malm med en halt på 3045 procent. Gruvorna i
Rautavaara och Hannukainen var i drift från 1975 och framåt, men är numera stängda. Nu
görs malmundersökningar på området, eftersom man där hoppas få förutom järn också
koppar och guld.
Järn-titan-vanadinmalm bröts i Otanmäki 19531985. Fyndigheten ska eventuellt
öppnas på nytt.
Arbets- och näringsministeriet har beviljat Laivakangas i Brahestad utmålsläggning.
Avsikten är att utnyttja den guldfyndighet man hittat. I Keivitsa i Sodankylä
förväntas produktion av nickel, koppar och platina.
Gruvor i drift
Runt 40 organisationer bedriver malmprospektering och merparten av dem är utländska.
Bland de inhemska bolagen finns till exempel Paroc Oy Ab, Keramia Oy, Polar Rock Oy och
Juuan Dolomiittikalkki Oy. Företagen söker i huvudsak efter guld och basmetaller, men
också diamantletare finns.
Talvivaara i Sotkamo är den nyaste nickelproducerande gruvan. Brytningen inleddes 1
april 2008. I Elijärvi inleddes brytning av krom i början av 1960-talet och den
fortsätter ännu. Nära gruvan har startats en ädelstålsfabrik som förädlar malm
från gruvan.
I Kittilä i Lappland bryter man guld, likaså i Pahtavaara i Sodankylä. I Kemi har
sedan 1969 verkat en kromgruva.
Pyhäsalmi gruva har sedan 1962 gett koppar, zink, svavelkis, och också litet silver
och guld. Särkiniemi gruva producerar nickel och koppar. Den sydligast belägna gruvan
öppnades på nytt år 2006 och producerar guld, gruvan finns i Orivesi. I Lojo, Pargas
och Finby fortsätter man att bryta kalksten.
De 1 500 företagen inom gruvindustrin i Finland sysselsätter direkt cirka
10 000 finländare. När man också räknar in gruvindustrins underleverantörer
stiger siffran markant, sammanlagt 36 000 företag sysselsätter över 200 000
personer.
Om jag vill starta
en gruva?
Börja med att leta efter stenbumlingar dvs. malmer och mineraler i terrängen. Låt
dig inte generas, du kan leta efter dem också på grannens tomt. Det är förstås artigt
att be om lov. Om du hittar mineralämnen som kan utnyttjas, exempelvis järn, koppar,
silver eller guld, gör då en ansökan om inmutningsrätt till Arbets- och
näringsministeriet. Inmutningsrätt betyder rätt att undersöka ett område, inte att
starta en gruva.
När du får ett positivt beslut om inmutningsrätt får du en mutsedel. Du betalar
för beslutet, mutsedeln och en årlig inmutningsavgift. Efter att schaktningarnas
miljökonsekvenser har bedömts, kan du starta gruvan. Du betalar för beslutet om
utmålsläggning, för utmålssedeln och lantmäteriet. Ytterligare erlägger du
ersättningar till markägaren och för miljökonsekvensbedömningen till
Miljöministeriet.
Schaktningar görs sällan som eget arbete såsom förr i tiden i Vilda Västern. Bered
dig på att anställa en sprängningsentreprenör och svara för
arbetarskyddsarrangemangen. Sedan ersätter du markägaren enligt det antal ton som bryts,
allt efter bestämmelserna.
När du tröttnar på det hela eller när malmen tagit slut, måste du återställa
gruvan och ta hand om miljön efteråt. Också det kostar, från tiotusentals till
miljontals euro beroende på gruvans storlek.
För en privatperson är det enklast att skicka ett så kallat folkprov till Geologiska
forskningscentralen. Om provet innehåller värdefull malm får du ett arvode.
- Arbets- och näringsministeriets beslut ā 60
- Inmutningsavgift 400 /område
- till markägaren 10 /ha
- årlig inmutningsavgift 6,75 /ha
- utmålssedel 1 000
- ersättning för område 20 /ha/år
- till markägaren avtalad ersättning för brytning
- Lantmäteriverkets kostnader
- Finland har tio malmgruvor i drift.
- År 2008 söktes 3 gruvtillstånd.
- Endast en person av tusen utövar gruvhantering som eget arbete. Gruvhantering
sköts vanligen av bolag.
Källor
Gruvöverinspektör Pekka Suomela, ANM
Geologiska forskningsanstalten
Arbets- och näringsministeriet
Mining in Finland, Geological Survey of Finland by Kauko Puustinen
Jussi Hytönen, ANM
www.kaivostoiminta.fi
www.gtk.fi
www.tem.fi
TIINA
TENKANEN
Löntagaren 2.4.2009 nr
3/09
|