Vid 1900-talets början skapade kopparfyndigheterna i Outokumpu och nickel- och kopparfyndigheterna i Petsamo ett uppsving för Finlands gruvindustri. Den 16 mars 1910 öppnades Outokumpus malmfält, och den första borrningen gjordes i terrängen. Fyndigheten har via statsägande och många händelserika skeden resulterat i dagens börsbolag Outokumpu Abp.

Kärväsvaara och Raajärvi järngruvor i Misi i Kemijärvi var i drift på 1960- och 1970-talen. Raajärvi gruva gav 6,5 miljoner ton malm. Kalkstensproduktionen har hållit jämn takt med efterfrågan inom byggnadsindustrin och jordbruket.

Finlands största järnmalmsområde ligger i Kolari. Man beräknar att det på området finns cirka 100 miljoner ton malm med en halt på 30–45 procent. Gruvorna i Rautavaara och Hannukainen var i drift från 1975 och framåt, men är numera stängda. Nu görs malmundersökningar på området, eftersom man där hoppas få förutom järn också koppar och guld.

Järn-titan-vanadinmalm bröts i Otanmäki 1953–1985. Fyndigheten ska eventuellt öppnas på nytt.

Arbets- och näringsministeriet har beviljat Laivakangas i Brahestad utmålsläggning. Avsikten är att utnyttja den guldfyndighet man hittat. I Keivitsa i Sodankylä förväntas produktion av nickel, koppar och platina.

Runt 40 organisationer bedriver malmprospektering och merparten av dem är utländska. Bland de inhemska bolagen finns till exempel Paroc Oy Ab, Keramia Oy, Polar Rock Oy och Juuan Dolomiittikalkki Oy. Företagen söker i huvudsak efter guld och basmetaller, men också diamantletare finns.

Talvivaara i Sotkamo är den nyaste nickelproducerande gruvan. Brytningen inleddes 1 april 2008. I Elijärvi inleddes brytning av krom i början av 1960-talet och den fortsätter ännu. Nära gruvan har startats en ädelstålsfabrik som förädlar malm från gruvan.

I Kittilä i Lappland bryter man guld, likaså i Pahtavaara i Sodankylä. I Kemi har sedan 1969 verkat en kromgruva.

Pyhäsalmi gruva har sedan 1962 gett koppar, zink, svavelkis, och också litet silver och guld. Särkiniemi gruva producerar nickel och koppar. Den sydligast belägna gruvan öppnades på nytt år 2006 och producerar guld, gruvan finns i Orivesi. I Lojo, Pargas och Finby fortsätter man att bryta kalksten.

Börja med att leta efter stenbumlingar dvs. malmer och mineraler i terrängen. Låt dig inte generas, du kan leta efter dem också på grannens tomt. Det är förstås artigt att be om lov. Om du hittar mineralämnen som kan utnyttjas, exempelvis järn, koppar, silver eller guld, gör då en ansökan om inmutningsrätt till Arbets- och näringsministeriet. Inmutningsrätt betyder rätt att undersöka ett område, inte att starta en gruva.

När du får ett positivt beslut om inmutningsrätt får du en mutsedel. Du betalar för beslutet, mutsedeln och en årlig inmutningsavgift. Efter att schaktningarnas miljökonsekvenser har bedömts, kan du starta gruvan. Du betalar för beslutet om utmålsläggning, för utmålssedeln och lantmäteriet. Ytterligare erlägger du ersättningar till markägaren och för miljökonsekvensbedömningen till Miljöministeriet.

Schaktningar görs sällan som eget arbete såsom förr i tiden i Vilda Västern. Bered dig på att anställa en sprängningsentreprenör och svara för arbetarskyddsarrangemangen. Sedan ersätter du markägaren enligt det antal ton som bryts, allt efter bestämmelserna.

När du tröttnar på det hela eller när malmen tagit slut, måste du återställa gruvan och ta hand om miljön efteråt. Också det kostar, från tiotusentals till miljontals euro beroende på gruvans storlek.

För en privatperson är det enklast att skicka ett så kallat folkprov till Geologiska forskningscentralen. Om provet innehåller värdefull malm får du ett arvode.

• Arbets- och näringsministeriets beslut ā 60 €
• Inmutningsavgift 400 €/område
• till markägaren 10 €/ha
• årlig inmutningsavgift 6,75 €/ha
• utmålssedel 1 000 €
• ersättning för område 20 €/ha/år
• till markägaren avtalad ersättning för brytning
• Lantmäteriverkets kostnader
• Finland har tio malmgruvor i drift.
• År 2008 söktes 3 gruvtillstånd.
• Endast en person av tusen utövar gruvhantering som eget arbete. Gruvhantering sköts vanligen av bolag.