Min son
Kasperi spelade fotboll i Lovisa. Fyra matcher är ganska mycket, och vi hade tre
timmars paus. Jag har alltid tyckt om Lovisa. Jag tycker att själva staden är en av de
mest trivsamma och idylliska av våra städer framförallt vår- och sommartid.
Där finns Kuckubacken, ett ställe där man kan se långt ut till havs, till Svartholm
och till kärnkraftsverket. Backen är faktiskt en av de få platser man kan se
kärnkraftsverket från själv staden.
Alla som har barn vet att efter det bör man förklara vad kärnkraft egentligen är.
Inte så lätt. Med förklaringarna följer också något slags riskanalys, som vi
vanligtvis är vana vid att upprepa när saken gäller kärnkraft. Jag kom självklart
ihåg att balansera risker mot kärnkraftens nyttiga sidor, säkerhetsfrågor, pris,
effektivitet, klimatfrågor osv.
Mina förklaringar var inte tillräckliga. Efter en liten paus frågade Kasperi att om
det finns så stora risker för människor och naturen, varför tar man då risken? Bra
fråga och väldigt svår att svara på. Jag måste fråga mig själv det samma! Om man
uppfann själv elektriciteten för bara 100 år sedan, varför vill man nu ta risken att
förstöra naturen möjligtvis för många hundra år om någonting händer.
Varför vi skulle vilja riskera människoliv, deras liv som bor i Lovisa, eller i
närheten? Själv bor jag i Borgå som ju inte ligger så långt från Lovisa).
Oj då, efter ett bra eller inte så bra mumlande började jag lyssna på mig själv.
Nästa dag fattade jag varför frågorna var så pinsamma. Jag har börjat tänka på
samma sätt som våra stora energibolag Fortum och Teollisuuden Voima, samma bolag som är
villiga att bygga ännu mera kärnkraft i Finland. Jag insåg hur bra de har lobbat för
att få människor att tänka positivt om kärnkraft. De har varit mycket skickliga på
att få den så kallade allmänna opinionen på sin sida, och inte emot sig. De har fått
mig att glömma risker och komma ihåg de positiva sakerna med kärnkraftsenergi. Själv
har jag besökt på båda ställena och sett reaktorn som såg ut, tja inte så farlig!
Likadan effekt har också arbetslivsfrågor, fast vi inte alltid tänker på det så
sättet. Om vi pratar analytiskt, positivt och "objektivt" om våra mål, om
våra förslag för att förbättra arbetslivet, så kommer de att realiseras efter några
år. Vi borde bara ställa siktet på framtiden och tro på våra mål. Därför är det
också viktigt att förklara arbetstagarens idéer för kommande medlemmar i
Europarlamentet. Och försöka komma ihåg att energidiskussionen, den är också aktuell