Under de senaste åren har man i EU kunnat se krafter som visat större förståelse för fri rörlighet för kapital och för företagens intressen än medborgarnas bekymmer. Trots det har Europeiska unionen en stark social dimension, i ett globalt perspektiv.

– Denna sociala dimension måste stärkas ytterligare, säger Valkonen.

Hon förstår att EU inte alltid ter sig så värst social i medborgarnas ögon. EU:s utvidgning har lett till ännu fler utmaningar, eftersom de gamla och nya medlemsländernas levnadsstandard skiljer sig stort. Det sätter EU-medborgarnas solidaritet på prov: det som ger fördelar på ett håll kan på ett annat håll betyda försämringar.

Kärnan i den sociala dimensionen är ett Europa med rättvisa spelregler, där man tar hand om de svagaste och inte struntar i arbetstagarnas rättigheter i marknadsfrihetens namn.

I praktiken innebär det bl.a. att man på en arbetstagare alltid tillämpar det lands anställningsvillkor där arbetet utförs, eller att strejkrätten inte underordnas näringslivets behov.

– Rättvisa spelregler innebär också att levnadsstandarden utjämnas över hela EU, vilket förhindrar att anställningsvillkoren dumpas och ger medborgarna större jämlikhet och trygghet.

Ett godkännande av Lissabonfördraget vore ett viktigt steg med tanke på ett rättvist Europa, eftersom fördraget ger större demokrati i EU:s beslutsfattande genom att parlamentets makt utökas, säger Valkonen.

Europeiska fackliga samorganisationen EFS kräver att ett socialt protokoll införs i Lissabonfördraget vilket stärker arbetstagarnas rättigheter. Valkonen menar att det tillsvidare verkar svårt att få igenom detta.

Högern vid makten

Merparten av EU-länderna styrs av högern och regeringar med marknadsliberalismen som ledstjärna. Detta avspeglar sig i EU-politiken och exempelvis i kommissionens sammansättning. Men också Europaparlamentet har rätt att bestämma vilka frågor man ska arbeta för i EU och vilka beslut man fattar, påpekar Valkonen.

Hon säger att en enskild europaparlamentariker kan påverka, men det kräver aktivitet och engagemang.

Under Finlands 14-åriga EU-medlemskap har globaliseringen gått framåt med jättesteg. Också EU har förändrats från en union med 15 medlemsländer till 27 länder.

– För ett litet och exportberoende land som Finland är EU en trygg hamn. Utan EU skulle vi vara betydligt svagare, säger Valkonen.

En akut utmaning är den ekonomiska krisen som drabbar alla EU-länder. Valkonen menar att man nu fördomsfritt bör fundera på vilken sorts industripolitik EU ska bedriva.

– Ska man trygga den gamla produktionen eller satsa på ny s.k. grön produktion som också ser till klimatpolitikens krav. Det centrala är att förbättra EU:s konkurrenskraft och att skapa nya arbetsplatser. Där har också Finland mycket att bidra med, säger Marjaana Valkonen.

PIRJO PAJUNEN
Översättning VIOLA EKSTEN
Foto TUULIKKI HOLOPAINEN

EU:s regeringar och EU-kommissionen måste fokusera mer på jobben. Det sa svenska LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin på den konferens om sysselsättning som anordnades i Stockholm av EU-kommissionen

– Det är nu det finns tid att satsa på utbildning och andra nödvändiga insatser för att fler ska vara rustade att ta jobb när krisen på arbetsmarknaden vänder. Man bör bli bättre på att erkänna de positiva följder en expansiv finanspolitik har på sysselsättning och därmed också offentliga inkomster. Den politik som förs stimulerar inte investeringar och konsumtion tillräckligt, sa Wanja Lundby-Wedin.

– Riskerna för Europas löntagare är större om politikerna satsar för lite än för mycket. Därför bör EU:s politiska ledning vara mycket tydlig med att medlemsländerna får använda sina finansiella utrymmen för att stimulera ekonomin. Idag finns en tendens att överfokusera på farorna med underskott i medlemsländernas budgetar, sa Wanja Lundby-Wedin.