Förväntningarna på EU var skyhöga då Malta blev medlem 2004. Facket hade hellre väntat ett tag till. År 2009 tycker både förespråkare och motståndare att de fick rätt.

Nu anpassar Malta sig till euron

Då Malta gick in i EU den första maj 2004 var Bugeja ordförande för fackavdelning på Malta Shipyards. Arbetsstyrkan hade nästan halverats på tre år, och facket och regeringen försökte tillsammans fylla orderboken för de 1700 som var kvar. Kort efter Löntagarens besök vann det statsägda varvet också ett kontrakt på en fartygsombyggnad men varvsledningen schabblade bort det hela och förlusten 20 miljoner maltesiska pund, ca 4,6 miljoner euro, berättar Bugeja.

– Bara 56 arbetare blev kvar, 1650 godkände ett avtal om förtidspension. Regeringen bedömde varvet så viktigt att här just nu slutförs ett projekt som tillfälligt sysselsätter 600 arbetare. Men ledningen söker inte jobb, i väntan på spekulanter har en nedkörning av varvet börjat, säger Bugeja.

GWU har fått positiva signaler om en framtid för varvet av staten, men Bugeja är bekymrad över regeringens dubbla budskap. En del ser skeppsvarvets superba läge som en vagel i öga för planerna att bygga ut Grand Harbour till en lyxig turistattraktion.

Euron gör Malta dyrt

Lyftkranar sida vid sida markerar inte ett ökat välstånd, men Maltas övergång till euro i början av 2008. Undanstoppade medel satsades, byggen startade — en del med svartjobb. Lägenhetspriserna sköt upp i höjden.

– Euron är dyr för oss, och folk har ännu inte lärt sig värdet. Allt färre har råd att resa utomlands, låneräntan är hög, men också här har prisen gått upp. Minimilönen är 146 euro i veckan, och nu ser vi direkt hur vi står i jämförelse med andra länder, säger Margaret Magrin, GWU:s ombudsman på nordön Gozo som försöker få regionstatus hos EU. Flera företag har tvingats slå igen, många kör med fyradagarsvecka på Gozo liksom på huvudön Malta.

Underleverantörer till den amerikanska bilindustrin har fått känna på den internationella ekonomiska krisen. Euron gör också exporten dyr. Maltas viktiga inkomstkälla, turismen har gått ned med 18 procent jämfört med årets tre första månader 2008.

– Då Malta är i eurozonen har det blivit 35 procent dyrare för britterna med sitt pund att turista här, säger parlamentsledamoten Evarist Bartolo. Hans parti Labour ville vänta med EU-inträdet, men Nationalistpartiets kampanj med trevliga men orealistiska löften, påpekar han, gav resultat. Fjolårets parlamentsval gav Labour 1500 röster färre och fortsatt plats i oppositionen.

– Jordbrukets framtid är ett stort bekymmer. Ingen har förberett våra jordbrukare på vad som händer då det förlängda latbruksstödet från EU upphör kring 2010-2011, frågar Bartolo.

Bättre lagar och ett öppnare samhäller

Skeppsvarvets nedkörning i brist på statligt understöd, nämner Michael Parnis, internationell sekreterare på GWU, som en negativ effekt av EU.

– På plussidan har vi ändringar i arbetsmarknadslagstiftningen och EU-fondmedel både till Malta och GWU plus att vi får sitta med och besluta.

Charlotte Camilleri, jurist på arbetsgivarorganisationen MEA, ger exempel på EU:s positiva effekter: reglerad sjukledighet, 14 veckors full betald moderskapsledighet och tre månaders föräldraledighet.

– Företag, som saknar facklig representant, bör nu informera och konsultera arbetstagare om drastiska åtgärder. Och konsumenträttigheter fick vi, som Malta saknat helt.

Fortfarande är Malta kluvet ifråga om EU, även om Labour definitivt sagt att partiet inte längre motsätter sig EU-medlemskapet. Evarist Bartolo tvivlar dock på att det finns en majoritet som vill gå ut ur EU.

– Människor anpassar sig. Malta har kommit ut en bit ur sin öisolering och det finns ett större tryck på ett öppnare samhälle, säger Bartolo

Han tippar att Labour vinner i EU-valet i juni.

– Ett irländskt godkännande av Lissabonfördraget ger Malta sex platser mot fem nu.

INGEGERD EKSTRAND
Malta