 Dansk
forskare har jämfört åtta länder:
Finland sköter
sina inkomstöverföringar utmärkt
 Pensionärernas och barnfamiljernas inkomstöverföringar
sköts mycket väl i Finland, pensionärerna och småbarnsföräldrarna i Finland har med
andra ord goda inkomster i jämförelse med andra länder och ställt i relation till
landets generella inkomstnivå. Däremot har de långtidsarbetslösa det lite sämre i
Finland än i till exempel Danmark.
Det konstaterar den danska forskaren,
filosofie doktor Hans Hansen, som sitter på Social Forsknings Instituttet i
Köpenhamn och fördjupar sig i statistik från OECD. Han har jämfört åtta länder,
utöver Finland och Danmark är Sverige, Tyskland, Österrike, Holland, Storbritannien och
som enda land utanför EU Kanada med i undersökningarna.
Stora skillnader
En allmän uppfattning är, att de
nordiska länderna sköter sin välfärd rätt likartat, alltså att den så kallade
nordiska modellen är homogen. Hansen konstaterar att det visserligen är riktigt att
Finland följer den nordiska modellen, men att de tre nordiska länder han studerar också
uppvisar skillnader och drag från de två andra välfärdsmodeller han laborerar med, den
kontinentaleuropeiska och den anglosaxiska. Den danska modellen har tydliga drag av det
anglosaxiska systemet medan Finland och Sverige har lånat vissa karakteristika från den
kontinentala modellen.
- Danmark lutar mera åt det
anglosaxiska hållet, som baserar sig på Beveridges ekonomiska system, medan Finland och
Sverige har tydliga drag av det kontinentala Bismark-systemet, säger Hansen, men
konstaterar samtidigt att det finns fler likheter än olikheter mellan de nordiska
länderna.
Det kontinentala Bismark-systemet
baserar sig på en försäkringsbetonad modell, det vill säga att ju mera en löntagare
får i lön, desto mera betalar han i sociala avgifter och desto mera får han i
ersättning när han blir arbetslös eller går i pension när den tiden kommer. Beveridge
är mera solidaritetsbetonad, den tidigare inkomsten spelar inte så stor roll för vad en
arbetslös, pensionär eller föräldraledig får av inkomstöverföringar. Att det danska
systemet påminner mera om det senare beror på att man i Danmark har ett mycket lågt
maximitak för inkomstöverföringar, man kan med andra ord inte få mer än en viss summa
i pension eller ersättning hur mycket man än har tjänat.
Finland unikt
När det gäller tak för
inkomstöverföringar är Finland unikt bland de åtta länderna, eftersom taket helt
saknas - i alla andra finns det, även om det kan ligga rätt högt. Visserligen får man
ett inkomstrelaterat utkomststöd eller en inkomstrelaterad pension också i Danmark, men
i Danmark ligger taket vid ungefär 12.000 danska kronor (10.000 finska mark), om man inte
har tecknat en privat försäkring, och också då påför beskattningen vissa
restriktioner. Också i Sverige har man ett tak, men det är högre, och i Finland saknas
taket alltså helt.
- Dessutom baserar sig pensionen,
arbetslöshetsersättningen eller ersättningen under föräldraledighet i Danmark också
på antalet arbetsår på arbetsmarknaden, inte bara på vad man har tjänat, så
egentligen är det inte enbart fråga om inkomstrelaterade överföringar, berättar
Hansen.
Barnfamiljer sköts väl
Hansen berömmer det sätt Finland
behandlar sina barnfamiljer på. Föräldraledigheten är betydligt längre än i Danmark,
och inkomstöverföringarna under ledigheten är bättre.
Hansen har i sina jämförelser använt
sig av så kallad APW-lön, där 100 enheter motsvarar landets medellön, 150 enheter en
och en halv gång medellönen, och så vidare. Denna APW-lön har han ställt i proportion
till barnbidragen, och kunnat konstatera att också de är höga i Finland, högre än i
något annat av de jämförda länderna med vissa undantag för Österrike. Som ett
exempel kan vi ta en familj med tre små barn, på 1,3 och 6 år, med små inkomster,
sammanlagt bara 100 APW-enheter - det innebär med andra ord att den ena föräldern är
arbetslös, eftersom de tillsammans kommer upp på bara en medellön.
Barnbidragen höjer i Finland denna familjs inkomster med hela 25,3 procent, den totala
inkomsten blir alltså 125,3 APW-enheter. I Danmark är motsvarande tal 18,7 procent och i
Sverige 21 procent (se tabell 1).
En liknande APW-jämförelse för
pensionerna visar en unik kurva för Finlands del, eftersom praktiskt taget alla som har
arbetat får en lika stor procentuell andel av den lön de hade innan de gick i pension
som nettopensionsutbetalning. Som exempel kan vi ta en ensamstående person som tjänat 75
APW-enheter, alltså inte kommit upp på medellönen - denna person får som netto 68,9
procent av sin tidigare inkomst i lön, en person som tjänat hela 200 APW-enheter får
68,6 procent. Låginkomsttagare (75 APW) får ungefär det samma i Sverige (67,8 %) och
Danmark (69,8), medan en höginkomsttagare får betydligt mindre i de två grannländerna.
En person som tjänat 200 APW-enheter får i Sverige 51,5 procent och i Danmark bara 32,4
procent (se tabell 2).
Hur går det ihop?
Hansen medger öppet, att hans
jämförelser är förenklade, men de är fullt användbara. Han har också studerat
ländernas skattetryck, och förundrar sig över att Finland med sin nuvarande skattenivå
kan upprätthålla så goda inkomstöverföringar.
- Naturligtvis använder vi skatterna
till mycken annan samhällsservice också, som daghem, skolor, åldringsvård och
sjukvård, men också på dessa områden sköter Finland bra om sina medborgare, så jag
frågar mig hur det går ihop. Åtminstone i Sverige, hos oss i Danmark, och i Tyskland,
Holland och Storbritannien talar man om att reformera skatte- och pensionssystemen, även
om överföringarna sköts bättre med en lägre skatt i Finland. Att norrmännen har råd
med det tack vare oljan kan man förstå, men hur lyckas det i Finland, speciellt när man
tänker på att finländarna går i pension mycket tidigt?
PETER HERMANSSON
Löntagaren 5.3.2001 nr
2/01
|
