– Inga problem! Jag har handskats med mark och kronor parallellt sedan jag som sextonåring ställde mig i en R-kiosk. Jag kan helt inte tänka mig att det skulle vara på något annat sätt! Inte går det långsammare med två valutor heller då man är van, försäkrar hon innan hon hastar i väg för att göra allt klart för dagens kunder.

Eeva-Liisa travar upp eftermiddagstidningarna i ställningarna vid kassan, plockar bort lappar med erbjudanden, packar upp varor. Alla jobb är gemensamma, var och en gör det som man ser att behövs. Att slippa rutinerna, inte ständigt vara bunden vid kassan, gillar Servicefackets huvudförtroendeman skarpt.

Skyltfloran vajar över den än så länge tomma affären. Markprisen med stora, euro dito med små siffror. Skyltar med "Aina edullisesti" och "Alltid förmånligt" hänger i gångarna. Kunderna betjänas på det språk de talar, alla i personalen kan åtminstone prisen på svenska.

– Jag har vänner i Haparanda och märker att den dialekten ibland slinker in i skolsvenskan. Att ha tillgång till två kulturer är en fördel för oss som bor vid gränsen, det är så naturligt, lika naturligt som mark och kronor, säger Eeva-Liisa som själv flitigt besöker både konserter och utställningar på den svenska sidan.

Vemodigt överge marken

Eeva-Liisa är av den bestämda åsikten att marken, som finländarna kämpat sig till i tiden, gott kunde ha dugt också framöver.

– Det är inte utan att det känns lite vemodigt. Jag är så fosterländsk, hade jag varit yngre hade jag nog gjort min värnplikt, säger hon med ett skratt. – Men kanske euron ändå kan vara praktisk, det är väl bara att lita på att de klokare tänkt ut det hela. Som tur räcker övergångsperioden bara två månader.

Att tänka i euro, att greppa summans storlek, tror Eeva-Liisa kan bli det svåraste för kunderna den första tiden. Själv blev hon förskräckt över hur liten summan var på sin första lönelapp i den nya valutan. Det gäller att inte leva över sina tillgångar sedan, då allt verkar så billigt.

En eftergift inför euron har Eeva-Liisa själv gjort. Dagen innan vi ses skaffade hon sig sitt livs första bankkort.

Kassan Vuokko Pörhölä och Asta Smolander vid köttdisken tror att övergången löper rätt smärtfritt.

– Kan man bara sexans tabell är det inga problem. Det svåra blir nog att placera kommatecknet på rätt ställe – och att förvandla euron till kronor, säger Asta.

Frågetecknet är kunderna

Köpman Mervi Väinämö försäkrar att alla expediter kommer att vara rustade till tänderna på dagen D. Med euroräknare i bröstfickan, extra vakter och UV-detektorer vid varje kassa för att garantera sedlarnas äkthet plus sedvanliga alarmanordningar tror hon inte det blir problem. För att undvika köer inrättas också två särskilda bankkortskassor. Redan nu använder ca 40 procent av kunderna bankkort och trenden är stigande .

Några större investeringar för inte euron med sig här. Redan nu anges priset i mark och kronor på kassapparaterna. Det är en enkel match att programmera om till euro.

Men apparaten för returflaskor och några lådor i kassaapparaterna måste bytas ut, flera apparater för UV-identifiering köpas in. Köpkärrorna torde för sin del svälja också mynt på två euro.

De 30 i personalen utbildas på ort och ställe, kassorna lite extra i att känna igen pengarna. Mynten med nationell baksida kan bli ett problem efter semestrarna.

– Jag ser euron som en utmaning och vi tar situationen som den är. Alla arbetstagare här är ju vana vid två valutor. Det som gäller är lugn, bara lugn. Det stora frågetecknet är hur kunderna reagerar på euron, säger köpman Väinämö och berättar att K-kedjan tagit fram en egen euroguide för kundbruk.

Ykkönen stänger klockan 18 på nyårsafton, efter det jobbar en del i fyra, fem timmar. På nyårsdagen kommer några på jobb och klockan 6 den andra januari samlas hela personalen för en snabb genomgång.

Men än är vi inte där.

Klockan tickar mot nio och Eeva-Liisa låser upp dörrarna.

Kölden är stark denna novembermorgon här i Pudas, ett stenkast från Torneälvens strand. Tre välpåpälsade gentlemän hastar raskt in, grabbar var sin korg och börjar botanisera i sortimentet.

Eeva-Liisa Paananen knappar in dagens första summa, i mark.

Hade Sverige gått över till euro hade antalet valutor blivit färre också i hennes kassa.

INGEGERD EKSTRAND

  Euro böjs inte i pluralis när det är fråga om belopp, t.ex. 3 euro, många euro, betala i euro. Också eurocent, i dagligt tal cent, är oböjt i pluralis: En kopp kaffe kostar 80 cent.

Vad beträffar enskilda mynt eller sedlar kan man undantagsvis tala om euror i pluralis, påpekar Forskningscentralen för de inhemska språken och ger ett exempel: Att inte få se några euror i praktiken. Tala dock hellre om euromynt och eurosedlar.

I bestämd form singularis används euro på samma sätt som mark och krona: Vad vet du om euron?

Tecknet för euro, €, finns på nyare tangentbord. Försök annars med Alt Ctrl e eller Alt Ctrl 5. Miljoner och miljarder euro förkortas mn euro respektive md euro, eller mn €, md €.

Cent förkortas på svenska med c. På finska heter det sentti och förkortas snt eller c. Pris anges lämpligen som 3,50 €.

Den internationella valutabeteckningen EUR bör enbart användas i ekonomisk facktext.

Euro uttalas som det skrivs, med samma diftong som i Europa.