Under hela detta år har man forskat i övergången till euro och dess inverkan på konsumentpriserna. Förutom konsumentverket har också Finlands Konsumentförbund känselsprötena ute. På det hållet antar man att prisavrundningarna i euro har gjorts under hela det här året. Tecken på mera märkbara prisstegringar syns inte.

Konsumentforskningscentralen har utrett hur den nya valutan kommer att påverka prissättningen på dagligvaror. En undersökning i maj visade att euroavrundningen påverkar prissättningen men att den inte höjt prisnivån på dagligvaror. Den vanligaste prisgaffeln i fjol var 9.00 — 9 99 mark. I år ligger den mellan 5.00 och 5.99 mark, d.v.s. 1 euro, och 11.00 — 11.99 mark, d.v.s. 2 euro.

På finansministeriets begäran gjorde också statistikcentralen i maj en utredning om hur euroavrundningen påverkar prisen. Den visade att mindre än 0,1 procent av en årsstegring av konsumentprisindex på 3,4 procent beror på euroavrundningar. Koskimäki säger att det ändå är svårt att klargöra vilken del av en prisstegring som beror på införandet av euro och vilken del som beror t.ex. på höjda kostnader.

Han tror inte på någon dramatisk acceleration av inflationen efter årsskiftet när vi har gått över till euron.

Konsumenterna vakna

Konsumentverket samlar i samarbete med länsstyrelserna regelbundet in prisuppgifter och gör utredningar om eventuella prisändringar. Konsumentforskningscentralen analyserar materialet och utreder bakgrunden till eventuella förändringar. Konsumentverkets och Konsumentforskningscentralens europrisuppföljning pågår t.o.m. år 2003 och omfattar förutom dagligvaror också konsumtionsvaror och en del tjänster.

Konsumentverket håller också på med ett samarbetsprojekt tillsammans med Finlands Konsumentförbund. Konsumentförbundet har mobiliserat sina egna konsumentföreningar, fackföreningsfolk, Marthor, fria medborgarsammanslutningar, enskilda medborgare och andra inom sitt influensområde till att följa upp prisutvecklingen på sin hemort när euron införs. Totalt medverkar åtminstone 300 personer.

– Prisjämförelsematerialet analyseras men någon forskningsrapport görs inte. Det är frågan om fri medborgarverksamhet och konsumentupplysning för att få människorna själva att börja notera skillnader i prissättning, följa med prismärkningen och lära sig vad euron är värd, säger generalsekreterare Sinikka Turunen.

Inte heller hon tror att övergången till euro medför någon chockhöjning av konsumentpriserna, men betonar att det är viktigt att konsumenterna är alerta.

– Redan på förhand har vi fått nys om fall där produktens pris är det samma i euro och mark men förpackningens innehåll är lättare. Också på den offentliga sidan har det förekommit försök att höja exempelvis bötestaxorna rätt kännbart för att få en jämn eurosumma. Vi lyckats avstyra dylika förhöjningsförsök.

– Undersökningarna tyder heller inte på att prisnivån är på väg att stiga. Konsumenterna själva kan genom sin egen aktivitet och beteende förhindra att konsumentpriserna stiger med euron som förevändning, betonar Turunen.

Bakdörren öppen

Ifall övergången till euro får igång en inflationsstegring inom hela euroområdet har Europeiska Centralbanken räntetyglarna i sin hand. Finlands regering har inte längre några finanspolitiska vapen. Den ekonomiska och arbetsmarknadspolitiken är i en nyckelposition.

I den inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen ingår ett indexvillkor gällande årets prisutveckling. Granskningsperioden är januari till december 2001. Indexvillkorets gräns är 2,6 procent men förhöjningar under 0,4 procent kompenseras inte. Om alltså konsumentprisindex är mer än 3,1 procent renderar det löneförhöjningar på en halv procent.

Redan nu står det rätt klart att indexklausulen inte träder i kraft. Timo Koskimäki på Statistikcentralen håller det för osannolikt då inga höjningar är i sikte när det gäller oljepriser och räntor. I oktober var inflationen 1,9 procent. Inflationstakten på årsnivå torde ligga på drygt två procent.

– Oktoberinflationen räknar redan in en del euroavrundade priser så helt vilt löper inte prisutvecklingen, påpekar Koskimäki.

Enligt inpon höjs månadslönerna i mars med 30 euro eller minst 1,9 procent. Det blir också skattelättnader i mars. Någon annan indexklausul, som skulle träda till ifall euron förorsakar prisgalopp, ingår inte i avtalet.

Ekonom Helena Pentti på FFC uppskattar att prisavrundningarna har gjorts redan i år. Den faktiska övergången till euro höjer knappast trycket på priserna.

– Man skulle tro att konkurrensen skärps och håller priserna i schack, säger Pentti.

Om prisutvecklingen rasar utom kontroll finns en bakdörr öppen nästa höst, då man allra senast börjar förhandla om löneavtalen för år 2003. Inpoparterna träffas enligt avtalet redan i april—maj för att analysera den ekonomiska utvecklingen generellt. I det skedet vet man om priserna har hållits i styr, men inpon har ingen kompensation i beredskap ännu nästa vår.

LEENA SERETIN