Kommittén hade som uppdrag att överväga fäders rätt till egen pappaledighet, dryfta möjligheterna till vårdledighet på deltid, analysera hur utjämningen av semesterkostnaderna fungerar och hur kostnaderna för vården av sjuka barn fördelas. Kommittén var enhällig i alla frågor förutom hur man ska lösa fäders rätt till en månads faderskapsledighet. Oenigheten sköt också upp lagberedningen genom att regeringen ville få en politisk lösning som grund. Det lagförslag som behandlas i riksdagen motsvarar kommitténs betänkande utom vad gäller pappaledigheten.

Mera ledigt för pappor

I lagförslaget kvarstår den nuvarande 18 dagars faderskapsledigheten oförändrad. Den kan tas ur när som helst under föräldraledigheten, i högst fyra perioder. Utöver detta får fadern 12 nya vardagar omedelbart efter föräldraledighetens slut, ifall han tagit ut minst 12 av föräldraledighetens sista vardagar. Modern bör då ha avslutat sin föräldraledighet senast två veckor före föräldrapenningsperiodens slut.

Villkoret för förlängd pappaledighet fanns inte med bland FFC:s målsättningar men var regeringens direktiv till lagberedarna. I dagens läge tolkar man alltför ofta föräldraledigheten som mammaledighet och den betraktas som moderns exklusiva rätt. Det finns en risk att det aktuella förslaget att ge fäderna en helt egen ledighet — om modern avstår från en del av sin föräldraledighet — ytterligare stärker uppfattningen att föräldraledigheten är avsedd för barnets mor, istället för att man skulle se det som en tid som föräldrarna kommer överens om sinsemellan.

Den som planerar att vara föräldraledig bör fortfarande anmäla om detta minst två månader innan ledigheten börjar. Då modern anmäler om sin föräldraledighetsperiod borde fadern samtidigt göra motsvarande anmälan för sin del. Modern kan ändra sin anmälan bara på motiverade grunder. Den nya pappaledigheten är i praktiken möjlig att utnyttja bara i de familjer där modern har en fast anställning, helst på heltid, som hon återvänder till. Reformen medför sannolikt att antalet pappalediga ökar. För närvarande utnyttjar två procent av fäderna rätten till föräldraledighet.

Ny deltidsledighet

Den största strukturella förändringen i föräldraledigheten är föräldrarnas rätt att dela ledigheten så att vardera arbetar deltid och vårdar barnet på deltid. Här kombineras två delar av arbetstiden så att det är möjligt att på heltid vårda barnet hemma.

Arbetstiden kan förkortas på olika sätt. Man kan förkorta den dagliga arbetstiden eller förkorta arbetsveckan så att den enda föräldern arbetar tre dagar och den andra två dagar, eller att vardera arbetar tre dagar, förutsatt att dagarna inte infaller samtidigt, utan att barnet de facto vårdas av föräldrarna.

Deltidsarrangemanget bör vara i minst två månader och maximalt lika länge som föräldraledigheten varar, alltså 158 vardagar. Vardera föräldern kommer överens med sin arbetsgivare om att förkorta arbetstiden så att respektive arbetstid och lön är 40—60 procent av den heltidsarbetstid och lön som tillämpas i branschen. Vardera föräldern får i föräldrapenning hälften av det fulla beloppet. Man relaterar den alltså inte exakt till den minskade lönen. Förutsättningen för att få föräldraledigt på deltid är att föräldrarna själva vårdar sitt barn.

Ifall den ena föräldern redan arbetar deltid, som motsvaras av de tidsgränser som nämndes ovan, behöver han eller hon inte förkorta arbetstiden ytterligare. I praktiken kan alltså modern återvända till sitt tidigare deltidsjobb och få både lön och deltidsföräldrapenning. Fadern halverar sin arbetstid och får halv dagpenning.

Jämställdhet målet

Det är möjligt att gå in för föräldraledighet på deltid också i de fall då modern inte har någon anställning medan hon är föräldraledig men får ett jobb och beslutar sig för att jobba deltid under den återstående delen av moderskapsledigheten, då också fadern börjar arbeta deltid. Moderskapsdagpenningen definieras dock inte om enligt den heltidslön som gäller i det nya jobbet, utan deltidsdagpenningen är halva den dagpenning som modern dittills har fått. Man slår fast dagpenningens storlek bara en gång per förälder, för den föräldraledighet som gäller vården av ett barn.

Föräldraledighet på deltid kan i bästa fall vara ekonomiskt fördelaktig för familjen. Vardera föräldern ges möjlighet att vårda barnet och följa med dess utveckling utan att kontakten med arbetslivet bryts.

Lagreformen medför inga förändringar i sättet att söka dagpenning. Faderskapspenningen ska sökas inom två månader efter avslutad föräldradagpenningsperiod. Föräldraledighet och deltidsledighet bör sökas senast en månad före den dag då man har planerat inleda ledigheten.

Mera information:
socialpolitiska sekreteraren
Mirja Janérus
tfn (09) 7721 438

Flera förbättringar Adoptivfädernas ställning förbättras Adoptivpapporna får i och med reformen samma rätt till pappaledighet som biologiska fäder. Adoptivföräldrarna blir också berättigade till föräldraledighet och -dagpenning på deltid. Större valfrihet för tvillingfamiljer Om det föds fler än ett barn samtidigt förlängs dagpenningsperioden med 60 vardagar per ytterligare barn. Lagreformen ger familjerna rätt att välja att ta ut extraperioden eller en del av den samtidigt. Föräldrapeng till pappor under mammaledighet Nuvarande lagstiftning ger inte fäderna rätt till dagpenning om de måste stanna hemma och vårda barn i de fall att modern under sin mammaledighet har förlorat förmågan att vårda barnet. Nu ändras lagen så att om modern blir sjuk under sin föräldraledighet och saknar förmåga att själv vårda barnet och sjukdomen varar längre än den karenstid sjukförsäkringslagen stipulerar (1+9 vardagar), betalas föräldradagpenning åt fadern. Om fadern fortsätter sitt förvärvsarbete och arrangerar barnavården på annat sätt betalar man ut en minimidagpenning åt honom under moderns sjukledighet.

Löntagaren 1.11.2002 nr 9/02