– Det handlar inte om en slump, säger specialforskare Olli Poropudas vid undervisningsministeriet.

Han har gjort upp utbildningsplaner i tjugofem år. Utbildningsplanerna görs i samarbete mellan undervisningsministeriet, arbetsministeriet och ekonomiska sakkunniga. Nu föreligger prognosen "Arbetskraften 2020 — om ekonomi och sysselsättning, generellt och branschvis".

– Vi förutspår vad som kommer att hända med olika aktörer. Hittills har prognoserna ganska väl hållit sträck, säger Poropudas.

Smalare näring slopar yrken

Ur ett längre perspektiv är det lätt att se förändringarna. På 1860-talet sysselsatte yrkena inom jord- och skogsbruk merparten av befolkningen. Trenden fortsatte fram till andra världskriget.

– När en viss närings betydelse minskar stryker flera yrken med, sammanfattar Poropudas.

Ännu på 1970-talet var textil- och livsmedelsindustrierna starka. Poropudas berättar att industri- och byggnadsbranscherna har vuxit fram till i dag. Nu vänder trenden.

Nya yrken uppstår ur andra yrken när uppgifterna differentieras tillräckligt.

– Då Internet blev allmännare fick vi innehållsplanerare. Då vilken som helst sektor inom ekonomin växer inträffar en specialisering och nya yrken skapas.

Även om man inte kan garantera att yrken blir bestående ger ett yrke beredskap för ett annat yrke, säger Poropudas.

Också konsumenternas beteende inverkar på hur olika yrken består. Flera hantverkaryrken har marginaliserats, säger Poropudas. Efterfrågan på skomakare och skräddare försvann i och med sko- och textilindustrierna.

– I restaurangerna bad servitrisen förr om en beställning och hämtade in matportionen, nu går kunden efter den själv.

Yrkenas vara eller inte vara påverkas också av var man söker sina tjänster. Pigorna som arbetade i hemmen har försvunnit i historiens dunkel. Motsvarande tvätteri-, barnavårds- och matlagningstjänster fås på annat håll.

Datatekniken har förändrat yrkesfloran på många sätt.

– Banksektorn är ett exempel på en tjänst som har automatiserats, konstaterar Poropudas.

Datatekniken har i motsvarande utsträckning fört med sig en hel mängd nya yrken.

Pussel mellan plus och minus

I hela trettio olika utbildningskommittéer sitter arbetstagarnas, arbetsgivarnas, läroinrättningarnas och undervisningsministeriets representanter och grunnar på vilket slags kompetens samhället behöver i framtiden.

För arbetslivets behov är det viktigaste att se till att växande sektorer får tillräckligt med utbildningsplatser, påminner Poropudas.

Han tar som exempel dataindustriprogrammet från början av 1990-talet. Det resulterade i att man betydligt ökade antalet examina inom datateknik och datasektorn.

Ingen lyckades förutspå den kommande recessionen.

– Vi kan inte leva enligt konjunkturerna. Människor ska utbildas för ett bestående behov.

De stora årskullarnas pensionering innebär ytterligare utmaningar.

– Vi vet, på basen av åldersstrukturen, i vilken takt olika yrkesgrupper förlorar folk. Problemet ligger inte där. En annan sak är hur antalet arbetsplatser förändras. Det handlar om finjustering, konstaterar Poropudas.

Även om förändringarna i mängden arbetsplatser är små försvårar arbetskraftens sorti uträkningen av behovet av nya utbildningsplatser. Man måste avgöra om man ska öka eller minska antalet utbildningsplatser.

Poropudas anser att små saker kan få mycket stora följder. Om arbetsplatserna i en tillväxtbransch blir färre kan man tvingas till dramatiska nedskärningar i studieutbudet.

I praktiken händer det sällan att myndigheterna skär ner antalet utbildningsplatser. De minskar i allmänhet på grund av minskad efterfrågan på marknaden. Om utexaminerade inte får jobb i en bransch, minskar ansökningarna till studieplatser i den branschen. Inte ens i dessa fall har man, enligt Poropudas, utbildat sig för arbetslöshet.

– Vi vill hålla utbildningen så bred att den ger grund för specialisering till olika yrken. Det förutsätter att arbetsgivaren orienterar den nya arbetstagaren i hans uppgifter.

Det ligger i ministeriets intresse att utbilda metallare som kan bli t.ex. fartygssvetsare. Det är sedan arbetsgivarens sak att presentera arbetsplatsens verktyg, material och slutprodukt för de yrkesexaminerade.

– Den offentliga utbildningen kan inte skräddarsys för sådana behov, säger Poropudas.

Ökat behovet av experter

Enligt prognoserna minskar antalet arbetsplatser inom industri och kontorsjobb. Däremot behövs det ny arbetskraft för expertuppdrag och inom servicesektorn. Inom servicesektorn finns det behov av i synnerhet hälso- och annan vårdpersonal.

Poropudas berättar att man förutspår en ökning av arbetsplatserna inom metallindustrin år 2005, men ökningen vänds i minskning år 2020. Trots tillväxten minskar behovet inom arbetaryrkena. Tillväxten gäller ett ökat behov av ingenjörer, tekniker och adb-planerare.

– Elektronikindustrin bygger ganska långt på produktutveckling. När det blir ont om arbetskraft satsar vi på yrken som kräver en hög kompetens, säger Poropudas.

Arbetsplatserna antas minska också inom byggnadsindustrin och trafiken.

Däremot behövs nya förmågor i expertuppdrag inom förvaltning och finans. Poropudas preciserar att det innebär marknadsföringspersonal, jurister och experter på ekonomisk förvaltning.

Redan nu har största delen av arbetskraften olika expertuppdrag.

– På sätt och vis har vi fått ett expertsamhälle, säger Poropudas.