Utbildningsstyrelsens utredning om behovet av arbetskraft år 2010, som blev klar för att par år sedan, visar att antalet arbetsplatser fortsätter att minska inom jordbruk och kreatursskötsel, skogsarbete, textil och beklädnad, livsmedelsbranschen, snickaryrket, den grafiska industrin, diversearbeten på byggen, postala yrken, i städbranschen och på kontor.

Möjligheter till förbättrad sysselsättning förutspår utredningen inom trädgårds- och parkarbeten, bland maskinmontörer, maskinförare, inom kemisk process. Vidare antas det behövas mera elmontörer, husbyggare, rörmontörer, målare, bilchaufförer, försäljare och restaurangarbetare.

Efterfrågan på hantverkare hamnar ändå i skuggan av behovet av chefer och experter, vårdare, social- och fritidsarbetare.

Största tilläggsbehovet av arbetskraft förefaller det att finnas inom vård- och socialsektorn och fritidsektorn. Under perioden 1995-2010 beräknas behovet här uppgå till 90 000 arbetsplatser.

Hisnande bortfall förestår

Vilka yrken som försvinner och vilka som kommer till kan inte förutspås bara på basen av förändringarna i antalet sysselsatta. Det förestående enorma bortfallet av folk från arbetsmarknaden i slutet av decenniet påverkar på ett avgörande sätt det kommande behovet av arbetskraft.

Enligt utbildningsstyrelsens prognos behövs det omkring en miljon nya arbetstagare år 2010, hela 820 000 av dem för att ersätta dem som lämnar arbetslivet. Det är 42 procent av de sysselsatta år 1995.

Av bortfallet utgörs två tredjedelar av arbetsoförmåga och en tredjedel av ålderspension. Bortfallet är störst i de yrken där arbetstagarna är äldre än genomsnittet, har en lägre utbildningsnivå och där arbetet är fysiskt mer betungande än i genomsnitt.

Vändpunkt 2005

Arbetsministeriets tjänstemän beaktar i sin rapport "Arbetskraften 2020" tiden ända fram till 2030. Enligt prognosens huvudspår växer ekonomin och produktiviteten med drygt två procent per år i snitt. Kulmen i arbetskraft och sysselsättningsgrad (2,62 och 2,4 miljoner människor) nås år 2005. Efter det följer en nedgång då både arbetskraftens och de sysselsattas antal minskar med omkring 10 000 personer per år åtminstone till prognosperiodens slut.

Enligt samma prognos minskar inte de arbetslösas antal till under 200 000 förrän någon gång efter 2010. Arbetslöshetsgraden ligger kring 6 procent ännu 2020.

I många branscher, såsom exempelvis metall, trafik och offentlig service beräknas sysselsättningsgraden minska från och med 2005. Inom byggnadsbranschen förutspås en svängning kring 2010. I skogsindustrin kom svängningen redan för decennier sedan. Olika privata tjänster tros erbjuda ständigt nya arbetsplatser.

Sysselsättande sektorer

Prognosen "Arbetskraft 2020" uppskattar behovet av ny arbetskraft under perioden 2000—2015 till drygt 900 000 personer.

Behovet föranleds nästan helt av bortfallet av arbetskraft, som slår till i industrin (165 000 personer), servicesektorn (137 000) och vårdbranschen (125 000).

Mest skriande är behovet av fräscha förmågor i vårdbransch, servicesektor och industri och i produktion och trafik och chefs- och expertjobb inom ekonomi och administration, som är klart växande yrkesområden.

Jämfört med andelen sysselsatta år 2000 behövs det 43 procent mera folk.

EERO KOSONEN