Firmorna beskylls alla för oegentligheter när det gäller utländska arbetares löner och uteblivna anställningsförmåner. I handelsregistret har de här firmorna rätt varierande branschbeskrivningar.

På finländska byggarbetsplatser och metallverkstäder finns det enligt arbetsgivarnas uppskattning mellan 8 och 10 000 utländska arbetare.

Byggnadsförbundet uppskattar att åtminstone hälften av utlänningarna på byggena jobbar svart och att bara mellan 5 och 10 procent av dem behandlas normalt, alltså enligt finländska normer.

Svartjobbarna har tystats effektivt: Du talar inte om din arbetsgivare och absolut inte med fackets representanter, annars är det slutjobbat både i Finland och i ditt eget hemland. Avtalen är rena slavkontrakten, man känner fall där benen i fotvalvet har krossats.

Största delen av gästarbetarna kommer från Estland. Via Estland kommer också de flesta ryssarna. Finska företag har upprättat ett otal filialbolag söder om Finska viken och i maj väntas takten skruvas upp.

Företagsverksamhet är så lätt i Estland. Övervakningen är svag och mutor går an. Illustrerande är ett fall där en estnisk firma utförde rörarbeten i Helsingfors men uppvisar papper för tjänstemännen i Tallinn på att arbetena hade utförts i Ryssland.

Rappa finska väggar på ryska

Gästarbetaren får arbetstillstånd i Finland antingen via Finlands representation i sitt eget land eller av polismyndigheterna här, om arbetskraftsbyrån förordar tillståndet.

Det är allmänt känt att den här tillståndsapparaten läcker som ett såll och skumraskgängen hanterar konsulat och arbetskraftsbyråer nästan hur de vill. Svartjobbshajarna vet precis på vilken byrå den gröna lampan tänds lättast.

När ett finländskt företag behöver yrkesmän måste det under ett par veckors tid försöka värva folk i hemlandet. Om det inte lyckas kan de slänga ut sina nät bakom gränserna i söder och öst.

De kan gardera sig mot att tvingas rekrytera inhemsk arbetskraft och fiska direkt bland låglönejobbarna i utlandet genom att ställa orimliga kompetenskrav. De kräver bara att en finländsk rappningsarbetare ska kunna god ryska eller polska och de arbetssökande droppar av direkt.

Förra året fick tusen utlänningar tillstånd att arbeta på finska byggen om man medräknar nästan 400 timmermän. I arbetsministeriets tabeller för fjolåret finns av någon orsak inga timmermän med, men också utan dem ökade antalet arbetstillstånd kraftigt. 85 procent av dem som hade arbetstillstånd var ester och tio procent ryssar.

Stor nytta, små risker

Den officiella statistiken är emellertid blygsam jämfört med det verkliga läget, säger Byggnadsförbundet. Om förbundets uppskattningar håller streck finns det mellan 3 000 och 4 000 svartjobbande utlänningar på byggena. Den som lejer svartjobbare gör mer pengar än en knarklangare eller sutenör — ofta har han kombinerat dessa tre näringar.

Svart byggande skiljer sig väsentligt från knark och horor på det sättet att nyttan är enorm jämfört med risker och sanktioner. En "spindel" som byggnadsförbundet känner till kammar hem 20 000 euro svart i månaden utöver de "skyddspengar" som arbetarna betalar honom.

Det mest hisnande i det här spelet är att det försiggår på de arbetsplatser som landets ledande byggnadsföretag upprätthåller och de som står för fiolerna är arbetarna, byggherrarna och via dem i sista hand skattebetalarna och bostadsköparna.

Det är mycket långt skumraskaffärerna i det här geschäftet som gör att kostnadsberäkningarna i speciellt offentliga byggnadsprojekt nästan alltid understiger de verkliga kostnaderna och det är en av byggnadsföretagens mest bevarade hemligheter hur priset på en bostadskvadratmeter beräknas.

Byggnadsförbundet har fått insyn i det svarta spelets regler vid sina undersökningar av hur utländska (och inhemska) arbetares arbetsvillkor dumpas. Vidstående figur beskriver vad det handlar om.

EERO KOSONEN
Översättning: ASTRID NIKULA

Ett stort byggnadsföretag har avtalat om en husrenovering med en stor byggherre för mellan 33 och 35 euro/timme. Något byggskede har givits åt underentreprenör A som i sin tur har gett det vidare till underentreprenör B.

Både A och B är bulvaner. Ingendera har nödvändigtvis en enda arbetstagare, de sköter bara fakturatrafiken.

Aktörer är "spindelmannen" och de utländska arbetare som "flyter" omkring på byggena under hans kommando men för vilka ingen tar på sig rollen som arbetsgivare.

"Spindeln" har en representant i huvudentreprenörens organisation, som har rätt att kvittera timlistor. Till honom har "spindeln" upprätthållit en "förtroendefull" relation sedan finländarna byggde t.ex. soldatbyar åt Warszavapaktens folk i Ryssland i början av 1990-talet.

När han får de kvitterade timlistorna på upp till tusentals arbetstimmar postar "spindeln" listorna till A, som fakturerar huvudentreprenören för 26 euro/timme. "Spindeln" kan t.o.m. vara helt obekant för A:s representant.