I pengar handlar det om astronomiska summor. När världsproduktionen ifjol uppgick till cirka 47 000 miljarder dollar (en siffra med tolv nollor) rörde det sig alltså utanför den en skuggekonomi som omsatte nästan 20 000 miljarder, d.v.s. två gånger USA:s bruttonationalprodukt.

I Schneiders rapport står den finländska skuggekonomin snäppet över genomsnittet i industriländerna. Den grå ekonomin hos oss ska alltså omsätta cirka 18 procent av BNP. Av t.ex. fjolårets bruttonationalprodukt på 143 miljarder euro betyder detta 25 miljarder euro i svarta pengar.

De finländska finansmyndigheterna odlar betydligt mindre belopp i sina uträkningar. I allmänhet hänvisar man till EG-kommissionens rapport från 1998 enligt vilken den grå ekonomins andel av BNP ligger på fem procent. Rapporten gäller dock bara svartjobb och nämner överhuvudtaget ingenting om den grå marknaden kring handel och investeringsverksamhet.

Stora svarta sedlar på byggena

Om den grå ekonomin inom affärslivet gjorde forskare Pekka Lith ett flertal utredningar i mitten av 1990-talet. Enligt dem rörde det sig upp till 50 miljoner euro svarta pengar i exempelvis barberar- och frisörsalongerna och av affärslivets tjänster gick över 80 miljoner euro förbi bokföringen.

Lith gjorde en översikt över den grå ekonomin för statsrevisorerna år 2002 och studerade då de arbetskraftsintensiva byggnads- och restaurangbranscherna, dessa "den grå ekonomins laboratorier".

På byggena räknade han med att det rörde sig 0,5–1 miljard euro svarta pengar år 1998, d.v.s. mellan 6 och 16 procent av produktiviteten i branschen. Detta motsvarar 16 000–23 000 årsverk.

När man granskade fenomenet ur ett tidsperspektiv ökade såväl penningvärdet som arbetsåren.

Fortfarande byggs en stor del småhus svart men de verkligt stora svarta pengarna rör sig ändå i underentreprenörskedjan på de stora byggena.

Restaurangbranschen gömde undan lönepengar till ett värde av cirka 330 miljoner euro år 1999, vilket motsvarar mer än 18 000 årsverken och en femtedel av branschens hela produktion. Skatteförlusten uppgick till 100 miljoner euro. De små krogägarna uppskattades dessutom undanhålla inkomster för mellan 50 och 100 miljoner euro.

Inom trafiken förekommer den grå ekonomin inom godstrafiken på landsvägarna, i taxitrafiken och charterbussarna. Lith räknade att man i mitten av 1990-talet fraktade gods svart för upp till 150 miljoner euro.

Stora gap i utländska investeringar

Inom utlandsbusinessen rör sig ekonomins gråzoner i synnerhet östtrafikens dubbelfaktureringar. I dem är skatteparadisföretag inblandade för en omsättning på cirka 600 miljoner euro. Den grå ekonomin handlar om bedrägeri i anslutning till luckor i EU:s momssystem och om finska investeringar utomlands liksom utländska investeringar i Finland.

Enligt rapporten till statsrevisorerna har man inte i vårt land några utredningar om hur mycket skatt som kringgås med hjälp av utländska investeringar. Det svenska finansdepartementet räknade år 1999 med skatteförluster på det här området för 11 miljarder kronor (1,2 miljarder euro) och med att det handlade om svarta pengar för 300 miljarder kronor (32 miljarder euro).

Finländarna hade år 2001 placerat 61 miljarder euro i utländska värdepapper, av vilka fysiska personer stod för 4 miljarder. Kapitalinkomster redovisade dock de fysiska personerna för dessa utlandsinvesteringar i misstänkt ringa omfattning, t.ex. år 1999 bara drygt 12 miljoner euro, jämfört med att investeringarna, enligt meddelandena uppgick till 6,4 miljarder euro.

Grekland och Italien toppar OECD-lista

Professor Schneider placerar Finland på en åttonde plats i statistiken över grå ekonomi i OECD-länderna, näst efter Sverige och Norge men före Danmark. Listan toppas av Grekland och Italien med nästan 30 procent grå ekonomi i förhållande till BNP.

I stora OECD-ekonomier såsom USA, Japan, Tyskland och Frankrike är den grå ekonomins andel betydligt mindre än i Finland, menar Schneider.

De nordiska ländernas och Belgiens förhållandevis stora skuggekonomi förklarar han med det goda socialskyddet och den tunga skattebördan men han tvingas ändå medge att detta inte är fallet i hans eget hemland Österrike, eller i Frankrike, Holland eller Tyskland.

Inte oväntat finns de mest dystra grå marknaderna i utvecklingsländerna.

I Afrika toppas listan av Tanzania och Nigeria (58 % av BNP), i Sydamerika av Bolivia (67) och Nicaragua (64) och i Asien av Thailand (53) och Sri Lanka (45).

I de s.k. transitländerna varierar den grå ekonomin andel mellan 20 och 40 procent. I Georgien är den 67, i Azerbajdzjan 61, i Ryssland 46 och i Estland 35 % i förhållande till BNP.

EERO KOSONEN
Översättning: ASTRID NIKULA

Kommissionens beräkning utgår från antaganden från de branscher där svartjobb förekommer mest och på ett medeltal av produktiviteten i dessa branscher. Kommissionen betonar i sin rapport att största delen av svartjobbet utförs av dem som också officiellt är på jobb.

Skuggekonomins internationella guru, den österrikiske professorn Friedrich Schneider uppskattar svartjobbarna inom EU till cirka 30 miljoner i slutet av 1990-talet och motsvarande till 48 miljoner i de europeiska OECD-länderna sammanlagt.

Han har också grovt uppskattat svartjobbarna i några enskilda EU-länder och kommer till att svartjobbet i Italien motsvarar mellan 6,6 och 11,4 miljoner heltidsarbetsplatser, i Tyskland 7–9 miljoner, i Frankrike maximalt 1,4–3,2 miljoner och i Sverige över 1 miljon heltidsarbetsplatser.

Hur många människor som på heltid sysselsätts svart i Finland säger Schneider ingenting om (och inte heller någon annanstans har något sådant antal uppgivits eller uppskattats) men eftersom vi när det gäller skuggekonomi och övriga ekonomiska siffror ligger mycket nära Danmark får den danska uppskattningen om 420 000 duga som tips.

Enligt Schneider förklarar det omfattande svartjobbandet den höga arbetslösheten i många OECD-länder, såsom Tyskland.

I kommissionens rapport har man radat upp en mängd goda förklaringar till svartjobbandet.

Självklart är den viktigaste drivfjädern pengar för de arbetsgivare, arbetare och yrkesutövare som ägnar sig åt denna ljusskygga verksamhet, men den får sin näring också av bl.a. nya individcentrerade tjänster, ökat tvångsföretagande, lätt flyttbar it-teknik, höga skatter och socialavgifter, tung byråkrati, en alltför slapp eller alltför rigid arbetsmarknadspraxis, en fragmenterad företagsstruktur, företagets svaga konkurrenskraft och av en kulturell acceptans.

Svartjobbarna åter är sådana som har två eller flera jobb, sådana som står utanför arbetsmarknaden, är arbetslösa och illegalt invandrad arbetskraft.