– Den riktigt stora ekonomiska brottsligheten är mycket svår att avslöja och påvisa som brottslig. Om så slutresultatet är svindel eller fiffel har allting noggrant planerats av toppexperter som känner lagens bokstav. Även om vi inte har kunnat avslöja skandaler i stil med Enron eller Parmalat innebär det inte att inte samma slags fenomen kunde inträffa i vårt land, säger Markku Hirvonen, som har studerat ekonomisk brottslighet på heltid i ett par decennier.

Hirvonen menar att det ofta är svårt att avgöra vad som är direkt kriminellt och vad som inte är det. Det är t.ex. inte kriminellt att först samla på sig alla upptänkliga samhällsstöd och sedan flytta företaget till Estland eller Kina. "Men visst är det ganska grovt".

Finansministeriet ansvarar för utvecklingsprojektet "Virke" som är ett myndighetssamarbete mellan olika förvaltningsgrenar som behandlar ärenden i anslutning till den grå ekonomin och ekonomisk brottslighet. Med i projektet är skatteförvaltningen, polisen, tullen och Helsingfors utmätningsverk. Enligt Virkes uppskattning omsätter den grå ekonomin cirka 4,5 procent av Finlands bruttonationalprodukt, dvs. cirka fem miljarder euro per år.

– Även om siffran inte är särskilt hög med internationella mått mätt är det absolut sett en tung börda för skattebetalarna. Samhället går miste om skatter för över två miljarder euro varje år. Det för med sig en orättvisare inkomstfördelning. Uppskattningen är emellertid snarare försiktig än tagen i överkant, konstaterar Markku Hirvonen som är projektchef för Virke.

Enligt Hirvonen kan man jämföra utredningen av den grå ekonomin med ett stort pusselspel där rätt många bitar fattas. Om det finns tillräckligt med kantbitar kan man ändå skönja helheten och formen någorlunda. "Men det kan hända att det fattas en del stora bitar som vi aldrig har sett".

Grå ekonomin stor business

Man vill ofta se den grå ekonomin som den lilla människans sätt att överleva. Men i verkligheten handlar det om en stor och mångfacetterad business. Det finns de som kammar hem riktigt stora pengar.

– De klassiska exemplen på grå ekonomi finns i byggnadsbranschen med dess svarta löner, svarta inkomster och sinnrikt uppbyggda underleverantörskedjor som fifflar med kvittenser. På senare tid har man uppdagat stora bedrägerier inom restaurangbranschen. En krograzzia i Vanda nyligen avslöjade undangömda inkomster till ett värde av 3,3 miljoner euro.

– Vi har en betydande grå ekonomi inom utlandshandeln, såväl på export- som importsidan. Här handlar det långt om affärsinkomster som undanhålls beskattningen, ofta styrs de till något skatteparadis eller till ett land med strikt bankhemlighet. I exporten till Ryssland och Estland rör det sig om att dölja inkomster med hjälp av dubbelfakturering.

Ett nytt fenomen i vårt land är de så kallade karusellaffärerna. De innebär att man missbrukar momssystemet på den inre marknaden i EU så att man cirkulerar varor eller papper som beskriver varan mellan olika länder och på det sättet får otillbörlig återbetalning av mervärdesskatt eller momsavdrag. "Det här är business av stora mått".

Det existerar också en skatteparadisföretagshandel. De som sysslar med detta säljer inte företag på Bahamas utan företag som har grundats i England men ägs av ett företag på Bahamas.

Hirvonen berättar att den grå ekonomin i anslutning till värdepappershandel och investeringsverksamhet har ökat markant under de senaste åren.

– Där undanhåller man både löne- och affärs- och kapitalinkomst från beskattaren. Globaliseringen av investeringsverksamheten ger oerhört stora möjligheter till dem som behärskar systemen.

– Globaliseringen präglar all ekonomisk brottslighet. Sannolikt får vi efter EU-utvidgningen många fler fall, där Estlandsregistrerade, men de facto finska underentreprenörer inom den grå ekonomin erbjuder sina tjänster i Finland. Företagsetablering i Estland lockas av nollskatteuppbörden där.

Hirvonen menar att problemen i anslutning till den grå ekonomin ökar när gränserna öppnas och den fria rörelsen av kapital ger den grå ekonomin nya levnads- och tillväxtmöjligheter. Globaliseringen försvårar övervakningen och gör det lättare att verka i det fördolda. Utlokaliseringen av arbete och nätverksagerande ökar för sin del möjligheterna till fiffel.

Långsamma, besvärliga utredningar

Hirvonen vill på intet sätt kasta in handduken. Om det finns vilja finns det också mycket att göra. Hjälpen kan komma från oväntat håll.

– När man på 1990-talet befarade att knarkpengar skulle tränga in i affärslivet ställde världen bankhemlighetens dörrar lite på glänt. Nu kan amerikanernas terrorskräck öppna för möjligheter som leder till att skatteövervakningen underlättas.

Hirvonen säger att intresset för den grå ekonomin i vårt land har varierat mycket. Ibland tar man problemet på fullaste allvar, ibland inte.

– Efter de svåra åren i början av 1990-talet förhöll man sig allvarligt till den grå ekonomin. Då skapade man lagar som underlättade myndigheternas arbete. Men i och med högkonjunkturen svalnade intresset. Det förefaller som om det nu var mycket svårt att få till stånd lagändringar som skulle gripa in i den grå ekonomins strukturer. Med bara skattmasens och polisens arbetsinsatser håller vi aldrig den grå ekonomin i schack.

– Om jag tömde mitt arbetsbord skulle jag sysselsätta landets alla brottsutredare i ett par års tid. Men de är redan överbelastade med jobb. Det handlar om stora fall. Ett större avslöjande inom t.ex. restaurangbranschen förutsätter att myndigheterna slår till samtidigt. Det kräver att skattemyndigheten, polisen och kanske också tolkar utan förvarning gör ett samordnat tillslag mot alla enheter i en restaurangkedja samtidigt, genomför omedelbar husrannsakan, gör beslag och inleder skattegranskning. Helsingforspolisen konstaterade att de klarar av ett sådant tillslag men att de inte mäktar med ett nytt stort fall på lång tid. Ändå borde myndigheterna uppenbarligen gemensamt slå till mot ett hundratal restauranger.

Ett växande problem är att det tar så lång tid att behandla fall av ekonomisk brottslighet.

– Vi har folk på jobb som nu är vittnen i fall som har utretts år 1997.

Grå ekonomin intresserar inte

Hirvonen berättar att statistiken tydligt utvisar att man får kostnaderna för dem som utreder ekonomiska brott mångdubbelt tillbaka. Dessutom medför utredningarna en hel del indirekt nytta, för den största betydelsen finns i det föregripande arbetet.

Därför förvånar det Hirvonen storligen att man på många ministerier förhåller sig så ointresserat till den grå ekonomin och därför framskrider allt väldigt trögt. Hirvonen minns att då man för några år sedan försökte ingripa mot dubbelfaktureringen så deklarerade den dåvarande utrikeshandelsministern offentligt att Finland inte ensamt kan gripa in, för då skulle livsmedelsindustrin förlora sin konkurrenskraft.

– På värdepapperssidan sade man oss att om man t.ex. börjar öppna det register som skyddar anonymiteten i utländskt ägande så minskar utlänningarnas intresse att investera i Finland. Man kan argumentera mot en effektiv myndighetsverksamhet också med att man vill bevara människors integritetsskydd eller undvika ökad byråkrati. På den andra sidan finns synnerligen effektiva lobbare. En del utnyttjar den nuvarande situationen.

Mindre undersökande journalistik

Också massmedias linje är vacklande.

– I mitten av 1990-talet var medierna mycket alerta när det gällde den grå ekonomin. Sedan gick musten ur dem. De stora skadeersättningar som t.ex. FNB:s dopingskandal och Nostokoneaffären föranledde har alldeles tydligt gjort den undersökande journalistiken mindre attraktiv. De höga skadeersättningarna skrämmer. Utan fungerande medier vore Finland säkert betydligt mer korrumperat än det är. Men inte är Finland ens nu så rent som en del mätningar visar.

Hirvonen påtalar en del varnande exempel. I länder där man har tystat massmedia har man i praktiken legaliserat den ekonomiska brottsligheten.

Grå ekonomi och ekonomisk brottslighet är ett verkligt problem för den hederliga företagaren.

– För en riktig företagare kan det vara dödsstöten att förlora en offert till en konkurrent som missbrukar systemet. Restaurangbranschens arbetsgivarorganisation är bekymrad över att hederliga företagare inom vissa områden inte längre klarar konkurrensen.

Markku Hirvonen säger att det under de senaste tio åren har skett ett par relevanta attitydförskjutningar i vårt land.

– I början av 1990-talet, efter en häftig casinoberusning, kom bankkrisen och människor upptäckte att pengarna försvann i ett stort svart hål, skatterna blev en börda, statens utgifter skars med hård hand och ingen ställdes till svars för någonting. Sådant här påverkar den allmänna moraluppfattningen: varför ska jag vara bättre, jag kan ju jobba svart.

– Under de senaste åren har man understrukit de personliga vinstmöjligheterna med alla optionsarrangemang. Aktieägarna måste få så stor avkastning som möjligt oberoende av hur personalen är sysselsatt. Mutskandalen vid Sjöfartsstyrelsen är ett exempel på hur dåliga vanor i affärslivet smittar av sig också på den offentliga förvaltningen. Höga tjänstemän tyckte att de borde följa affärslivets principer, enligt vilka det är helt normalt att resa till södern och njuta av gästfriheten.

VEIKKO TARVAINEN
Översättning: ASTRID NIKULA

– Småskalig människohandel har uppdagats i bl.a. etniska restauranger i Finland. Som belöning för att ha lämnat sitt land tvingas invandraren att göra mycket långa arbetsdagar. Det handlar om en grad av slavförhållande.

När man kommer illegalt till ett land kan man inte vända sig till myndigheterna och man kan inte arbeta öppet. Man är tvungen att jobba svart.

– Tyskland har några miljoner utländska arbetare som saknar arbetstillstånd. I Finland finns det uppskattningsvis några tusen. Hur stor del av dem som är offer för människohandel och vad annat som finns bakom är mycket svårt att säga.

I den första Lipponenregeringens första motprogram undersöktes de kryphål som utnyttjades inom bl.a. ekonomisk brottslighet och grå ekonomi. I och med programmet ökades övervakningen och risken för avslöjande, indrivningen av brottsligt förvärvade vinster effektiverades, straffen skärptes och samarbetet intensifierades mellan myndigheterna, forskningen och kampanjerna mot ekonomisk brottslighet.

Det andra motprogrammet var klart i slutet av 1998 och gällde för åren 1999–2001. Lipponens andra regering lovade utgående från programmet att fortsätta att utveckla myndigheternas verksamhetsmöjligheter, samarbete och skatteförfaranden. Polisen fick större resurser för utredning av ekonomisk brottslighet och för att kunna bekämpa den narkotikarelaterade och den organiserade brottsligheten. I fall av grov ekonomisk brottslighet blev bevisbördan omvänd.

Nu pågår ett tredje motprogram som avslutas i slutet av nästa år. Det här programmet fokuserar på missbruk inom den offentliga finansieringen och näringslivet.

Jäätteenmäki/Vanhanens regering har utvidgat kampen mot skuggekonomin till att omfatta illegal utländsk arbetskraft och dumpning av arbetsvillkor.

Vid ingången av detta år startade centralkriminalpolisens niomannaenhet som ska utreda brott mot spelreglerna på arbetsmarknaden. Behovet av enheten illustreras av att den hade händerna fulla med arbete redan innan dess organisation var helt klar.

Regeringen behandlades den grå ekonomin så sent som för en månad sedan då den fick en rapport om ett program från inrikesministeriet som handlar om intern säkerhet där man går in också på ekonomisk brottslighet. I februari började man också undersöka dröjsmålen i utredningen av ekonomiska brott.