Korttidsjobb förefaller att skapa korttidsengagemang och gör småningom hela livet till en rad projekt. Facket har hittills rätt väl lyckats bevara sin medlemskår och har byggt sin strategi på ett långvarigt engagemang. I andra medborgarrörelser har man kommit längre i anpassningen till en verksamhetskultur i förvandling.

Särskilt under de senaste tio åren har sociologerna talat om att den sociala gemenskapen håller på att vittra sönder. Ett fenomen, där släkt- och familjeband blir lösare, där arbetsstress leder till tidsbrist och man konkurrerar om de kortvariga jobben. Allt det här leder till att människan får allt svårare att kunna lita på någon annan än sig själv och att kunna se någon som helst vits med politisk aktivitet.

Organisationerna verkar inte i något vakuum, utan påverkas, inte bara av de potentiella medlemmarnas livsinställning men också av de förändringar som sker i verksamhetsmiljön. Statsmaktens offentliga styrning har minskat och tvingar för sin del medborgarorganisationerna att anamma mer marknadsstyrda verksamhetsmodeller. Kan facket ta lärdom av de olika lösningar som medborgarrörelserna har kommit fram till under detta tryck?

Organisationsforskaren och läraren Juha Heikkala (pol.dr) gav för något år sedan ut en bok om strategiskt ledarskap i organisationer. I boken försökte Heikkala anpassa affärslivets läror på behovet att förändra sättet på vilket organisationerna leds. Organisationsverksamheten avviker väsentligt från affärsverksamheten däri att den förväntas erbjuda andlig tillfredsställelse. För att motivera människor att vara med måste man locka med andra metoder än pengar och materiella fördelar.

– Organisationslivets grund är en uppriktig vilja att vara med. Jag tror inte ett dugg på talet om att medborgaraktiviteterna dör ut. De kommer alltid att finnas, t.o.m. i ett samhälle i kris. Dagens människor, i synnerhet de unga, efterlyser uttryckligen aktivitet, inte byråkrati, säger Heikkala.

– Jag har alltid sagt att se på de unga och på hur de organiserar sig. De bygger nätverk, de är bundna till situation och de betonar lokala världen. Tidigare fanns det stora samhälleliga missioner och breda organisationer, nu söker man lokala och små lösningar för vardagen.

Hela spektret av verksamhetsideal

Heikkala anser inte att han i detalj kan analysera de val olika organisationer har träffat, utan att avslöja konfidentiell information. Medborgarorganisationerna är viktiga kontakter för fackföreningsrörelsen och andra organisationers göranden och låtanden påverkar det man förväntar sig av facket. En del av idrottsorganisationerna har börjat producera tjänster på marknadens villkor. Andra har, efter att ha prövat sig fram, konstaterat att det är svårt att kombinera företagsverksamhet med ideell organisationsverksamhet och har därför vänt tillbaka till sina rötter.

Social- och hälsovårdens organisationer har både marknadsbunden serviceproduktion och sådan som bygger på frivilligt arbete. För närvarande dryftar man möjligheterna att organisationerna skulle ta över produktionen av sociala tjänster för specialgrupper från den offentliga makten. Organisationerna genomför olika sysselsättningsprojekt och de samarbetar allt intimare med kommunerna.

Bland idrottsorganisationerna har de stora centralorganisationernas monopolställning brutits. Heikkala berättar att samarbetet mellan de regionala organisationerna och branschförbunden har ökat. Man har tillsatt olika slags samorganisationer för att svara mot de olika målgruppernas behov. Ett exempel på det är organisationen Ung i Finland som verkar för att främja motionen bland barn och unga.

Allmänt taget kan medborgarorganisationerna i framtiden komma att delas in i fyra huvudgrupper enligt verksamhetsidé. Det finns professionella serviceproducenter, ideella föreningar som har gått tillbaka till sina rötter, de som har förvandlats till projektorganisationer och så de traditionella organisationsmaskinerierna. Utöver detta kommer en del att anamma flera olika verksamhetsidéer parallellt, dvs. ägna sig åt både företags- och organisationsverksamhet.

Sikte på en vital framtid

När man leder en organisation mot förvandling är det väsentliga knappast att göra upp ett strategidokument, utan att organisationen har en inbyggd förmåga att se förändringarna i sin verksamhetsmiljö och en vilja att ompröva sin egen verksamhetsidé. Det väsentliga är förutseende och förmåga att finna kreativa lösningar. I det strategiska arbetet måste organisationen kunna identifiera de interna och yttre faktorer som har en avgörande betydelse för organisationens livskraft.

Facket har rollen som officiell förhandlingspart i kollektivavtal och den ställningen leder lätt till att största delen av förbundens medlemmar uppfattar sig själva som kunder. De förväntar sig färdiga tjänster för den medlemsavgift de betalar. Facket har samtidigt försökt bevara sin karaktär av folkrörelse. Där mäts livskraften i hur trogna medlemmarna och hur aktiv avdelningarnas och förbundens verksamhet är.

Heikkala säger att det för närvarande inte finns någonting i samhällsutvecklingen som tyder på att en verksamhet som bygger på att de stora massorna är trogna medlemmar skulle vara tryggad i framtiden.

– Marknadsvillkoren har delegerat makten och ansvaret. Statens roll i samhällsstyrningen har minskat och minskar ytterligare. Vi har blivit vana att göra mellanskoleavgöranden, men när verksamheten och ansvaret hela tiden delegeras nedåt, betonas de lokala och mindre gruppernas intressen.

– Jag har upprepat många gånger inför olika organisationer att de ska sluta ropa efter lojalitet och trohet. Nu lever vi i de lätta engagemangens tidevarv när medlemmarna kommer och går. Människor är inte intresserade av organisationer utan av aktivitet.

Heikkala undviker dock att själv sia något om olika organisationers framtid. Men man kan dra slutsatser av de tankar han framförde i det föregående. Om facket vill satsa på att nå t.ex. de unga som surfar mellan organisationerna måste det kunna erbjuda fler möjligheter till frivillig aktivitet och projekt. Uppenbarligen lönar det sig också att öka samarbetet med ungdomsorganisationerna.

Människor kommer också i framtiden att söka värdekällor och byggstenar för sin identitet. Eftersom allt fler arbetsgivare avstår från att binda sina arbetstagare för längre tider än ett projekt, kan då fackets omsorg minska människors känsla av att vara kastbollar? Borde förbunden alltså erbjuda fler kurser i hur man höjer sin egen självkänsla och självsäkerhet och tjänster som syftar till bättre ork och arbetsklimat. Delvis har fackförbundens kursverksamhet redan börjat rikta in sig mot dessa frågor.

– Jag anser att kärnfrågan är om fackföreningsrörelsen kan ordna mötesplatser mellan människor någon annanstans än på arbetsplatserna, dvs. arrangera aktiviteter som binder människor samman också i övrigt och under andra förtecken. Modernt ledarskap handlar om att skapa lyckade evenemang, säger Heikkala.

ANNE KOSKI
Översättning ASTRID NIKULA 

Källa: Heikkala, Juha 2002. Järjestön strategia.
Käsikirja elinvoimaisen tulevaisuuden luomiseen.
Tampere University Press.