I årets budget finns det 140 miljoner euro för basunderhåll av
järnvägsnätet, men för att renovera det behövs 30 miljoner mer. Också FFC:s
ordförande Lauri Ihalainen och VR:s generaldirektör Henri Kuitunen
betonade i sina anföranden att de här pengarna borde fås med i en tilläggsbudget.
Eftersom renoveringspengarna har släpat efter i flera år har också
trafikbegränsningar på banavsnitt i sämre skick blivit fler. I slutet av 2003 infördes
begränsningar på 308 rälskilometer, i år stiger de till 340 och om tre år begränsas
640 kilometer av landets järnvägsnät, om finansieringen tillåts släpa efter såsom
nu.
De föreslagna sparåtgärderna att helt stänga vissa avsnitt och sätta skenorna i
rotation vinner inte lokförarnas sympati. En stängning är i allmänhet definitiv för
den styr samtidigt produktionsanläggningar och bosättning till andra, fungerande
trafikleder.
Lokförarfullmäktige upprepade sin stående synpunkt att järnvägarna har en bredare
samhällsbetydelse än att bara sköta transporter. Fullmäktige betonade att tågens
betydelse, som ett energisparande och miljövänligt transportmedel, kommer att träda
fram ännu mer i framtiden.
Det finns en klar konflikt mellan bannätets skick och VR:s materialanskaffningar då
bolaget för att öka sin konkurrenskraft satsar på snabba och effektiva tåg, medan
rälsarna faller sönder.
Investeringarna i nya banavsnitt är nog på en god nivå och det nya snabbspåret
mellan Kervo och Lahtis liksom Nordsjö hamnbana är nödvändiga nyheter. Kostnaderna
för dem borde bara inte få nypas från renoveringspengarna, betonar förbundet.
Nytt blod, skärpt konkurrens
Under den kommande fyraårsperioden kommer förbundets största utmaningar, förutom
bannätets skick, att vara en våldsam generationsväxling bland lokförarna och en
skärpt europeisk konkurrens på järnvägsnätet.
I dag arbetar cirka tvåtusen lokförare. Av dem kommer två tredjedelar, eller nästan
1 200, att gå i pension under de kommande åtta åren.
För att klara generationsväxlingen inledde VR efter en paus på tjugo år en ny
förarutbildning år 2001. Sedan dess har ett par hundra nya lokförare börjat jobba,
bland dem också några kvinnor.
Nykomlingarna har också gått med i facket och deltar aktivt i avdelningarnas
verksamhet, berättar Elonen.
Möjligheterna att konkurrera på de europeiska banorna ökar stegvis och först blir
godstrafiken helt fri för konkurrens, år 2007 gäller detta också i den nationella
järnvägstrafiken. Efter det blir persontrafiken fri för konkurrens. Regeringen Vanhanen
lovar dock i sitt program att Finland följer utvecklingen i en moderat takt.
Elonen fortsätter
Lokförarnas viktigaste mål är att trygga medlemmarnas förtjänstutveckling och
arbetsplatser. Förbundet lovar också att vaka över medlemmarnas pensionsförmåner, att
de inte blir uppätna i konkurrensen. Förbundet betonar åter en gång riskerna med
ensamarbete, och vill förbättra lokförarnas arbetsförhållanden och skydd mot extrema
arbetstider.
Förbundets ordförande Risto Elonen, 46, återvaldes enhälligt för sin andra period.
Eero Kippola från Ylivieska fortsätter som ordförande för förbundets
fullmäktige. Fullmäktige är numera lokförarnas högsta beslutande organ.
EERO KOSONEN