– Hittills har vi bekämpat sjukdomssymptomen. Nu måste vi ta itu med orsakerna, och inte ägna oss åt eftersläckning, sade ETF-ordföranden, österrikaren Wilhelm Haberzettl, som också betonade tranportsektorns miljöansvar. Efter att han blivit enhälligt omvald lovade han takten blir högre för att förverkliga målen, inte minst kampen mot social dumpning, under den kommande fyraårsperioden.

– ETF är öppet för alla, både för den privata och den offentliga sektorn, underströk Haberzettl. Kongressen talade också varmt för en medlemsvärvningskampanj med ET som motor. Organiseringsgraden är låg i många medlemsländer.

Europafackets ordförande John Monks varnade för att nyliberalismen på sikt kan ge längre arbetstid, välfärden görs billigare och fackföreningsrörelsens inflytande minskar.

– Nyliberalismens ledare i länder som Storbritannien och Tyskland vänder sig bort från den sociala dialogen. Men undervärdera inte facket, vi kommer att fortsätta som bromskloss. Vi vill inte ha protektionism, vi säger ja till globalisering men vi vill ha kontroll, underströk Monks.

Förändringarna är stora men det finns inte orsak till pessimism.

– Vi vinner fajter, vi kan också vinna kriget, sade han.

Bland hälsningstalarna fanns också Simo Zitting, ordförande för den finländska transportfederationen med 90 000 arbetare i FFC- och FTFC-förbund, och trafikministrar från Ålands Lasse Wiklöf till EU-ordförandelandets Lucien Lux.

Dialogen bör hållas i gång

Per Östvold, ordförande för Nordiska Transportarbetarfederationen NTF, betonade att utvecklingen i EU skärper kraven på fackligt samarbete. Han sade sig vara skeptisk till Lissabonfördragets uppmaning att göra Europa till konkurrenskraftigast i världen.

– Det är inte fackets uppgift att stöda det, då det innebär att reducering av välfärd och lönekostnader i tjänstesektorn.

Just kravet på samarbete, och en dialog mellan transportfacken från Irland i väster till Ukraina i sydost, gick som en röd tråd i många inlägg. Ett krav som applåderades av de 440 delegaterna från ett otal organisationer i de 35 medlemsländer som var representerade.

Mottot för kongressen var att föra Europa framåt, att styrkan fås då man jobbar tillsammans.

– Vi ska inte bara visa vår starka image i Europaparlamentets korridorer, utan också bland transportarbetarna på fältet, sade Peep Peterson, Estland.

Martin Mayer från brittiska TGWU underströk vikten av att koordinera aktionerna mot nyliberalismen.

– Vi behöver inga visioner men förståelse över gränserna, sade han och målade en bild av dagens Storbritannien med lågprisflyg, konkurrensutsättning, privatisering av hamnarna. Busstrafiken privatiseras, lönerna sänks, servicen blir opålitlig och turerna glesas ut. Järnvägsnätet som privatiserats tidigare underhålls inte, svåra olyckor har blivit vardagsmat och tågen håller inte tidtabellen.

– Allmänheten är på vår sida, men politikernas mål är att knäcka ryggen på facket, dundrade han.

Sverige motionerade för kollektivavtal på alla arbetsplatser. Miljontals transportarbetare saknas kollektivavtal, det ger en grogrund för företag som Ryanair, som slår ned som parasiter och kackerlackor på systemen, förklarade svenskarna.

Cocktailpartynas tid förbi

Diskussion med några deltagare visade att oron sitter djupt. För Tore Gjestrum och Asbjorn Furnes, från norska sjöofficersförbundet med 8 000 medlemmar bland styrmän och befälhavare, är social dumpning vardagsmat.

– Omkring 25 000 sjöjobb har försvunnit. Också befälet ersätts i dag med östeuropéer, filippiner med flera, sade de.

Per Östvold, ordförande för norska transportarbetarna, tyckte debatten präglats av avregleringen av transporten, den nyliberala politiken och den sociala dumpningen.

– EU-utvidgningen gav tillgång till billig arbetskraft och underlag för social dumpning. Det är bra att vi för en dialog på Europanivå, lär känna varandra och driva en gemensam politik, sade han.

Nyliberalismen sätter sina spår också i Estland. Så gott som hela transportsektorn har privatiserats Estniska sjöfackets ordförande Kaia Vask säger att det lett till stora problem.

– Arbetsförhållandena har blivit sämre då kostnaderna skärs ned — och de anställda alltid ses som en kostnad. Till sitt försvar pekar arbetsgivarna på smärre kosmetiska förbättringar, av socialutrymmen, säger hon, och tillägger beklagande att arbetsgivarna ser facket som en motståndare, inte som en social partner i Estland.

För svenska SEKO är de stora frågorna i dag EU:s tjänstedirektiv och lönedumpningen.

– Vi måste lära oss hantera strategifrågor, agera gemensamt men med respekt för olika kulturer. Problemen har dykt in på skinnet, cocktailpartynas tid är obevekligt förbi, sade internationella sekreteraren Stellan Mattsson, som gladdes över att förbundets Tomas Abrahamsson gick in i ETF-styrelsen.

Till ny generalsekreterare utsågs Eduardo Chagas.

Om de kvinnliga transportarbetarnas situation berättar kvinnokommitténs ordförande Erika Young i nästa nummer.

INGEGERD EKSTRAND

ETF fördömde också mordet på Koe Moe Naung, en burmesisk tjänsteman inom sjöfacket. Han torterades till döds av den burmesiska armén den 19 maj. ETF uppmanar nu till åtgärder för att isolera regimen i Burma.

Likaså fördömde ETF den grekiska regeringens privatiseringspolitik gentemot flygbolaget Olympic Airways. Arbetarna känner nu av de negativa följderna av avreglering och liberalisering, den sociala dialogen saknas helt och hotet av arbetslöshet svävar över de anställda.

ETF fördömer också lågprisflygbolaget Ryanairs diskriminering av fackanslutna. På Irland straffas de piloter som gått med i facket genom att de utestängs från lönelyft.

Nya EU-landet Maltas flagga används också som bekvämlighetsflagg. Hur ser då GWU, Maltas största fackorganisation, på det?

– GWU har en ITF-inspektör men det här är ett stort problem. Det är skam att den maltesiska regeringen accepterar dylika fartyg. Vår högerregering vägrar att ens diskutera saken, berättade Emanuel Zammit, sekreterare för 4 000 medlemmar i sjö- och luftfartsektionen i GWU.

GWU har ett bolag med cirka 120 anställda som hanterar all frakt som kommer till Malta. Regeringen beskyller nu facket för monopol.

I oktober gjordes en hamnreform i frihamnen, nu står hamnen i huvudstaden Valletta.

– Hittills har hamnarbetarna arbetet med licens, nu erbjuds de certifikat, vilket gör att de går miste om arbetsförmåner, strejkrätt med mera. Det här saluförs som ett modernt alternativ: arbetaren är sin egen boss, och det här nappar en del på, berättar Zammit.

GWU har opponerat sig mot planerna och väntar nu på svar från regeringen.

Emanuel Zammit är nöjd med ETF-kongressen i övrigt, men besviken över att Malta och Cypern förpassades till observatörsplats i regionkommittén. De två stora, Italien och Grekland fördelade sonika de fyra platserna sig emellan.

– Det här var inte fairplay. Solidaritet innebär att alla är involverade.

INGEGERD EKSTRAND