Arbetstagare, som drabbas av lockout
Arbetstagare som är medlem i Pappersförbundet, som drabbas av Skogsindustriarbetsgivarnas lagliga lockout, är inte berättigade till lön under lockouten.

Arbetstagare, som står utanför konflikten, som arbetar på en arbetsplats som omfattas av lockouten
Här tillämpas regeln i arbetsavtalslagens tolfte paragraf, kapitel 2, moment 1. Det gäller arbetstagarens rätt till sin lön, om han har stått till sin arbetsgivares förfogande, utan att dock kunna utföra sitt jobb, av skäl som hänför sig till arbetsgivaren. Hindren för att arbeta har skapats av en arbetsgivare som hör till Skogsindustrin, som har utlyst lockout. Arbetstagaren har då rätt till sin lön under hela den tid lockouten varar, om man inte kommer överens på annat sätt. Arbetstagaren kan permitteras, om förutsättningar för permittering föreligger och permitteringsvarsel har givits i tid.
   I och med att Pappersförbundets strejk upphörde innan skogsarbetsgivarnas lockout började, kommer inte den s.k. sju dagars regeln i fråga, ens på basen av regeln om tidsprioritet.

Arbetsgivare och arbetstagare som står utanför konflikten
Om arbetstagaren är förhindrad att arbeta, av skäl som är oberoende av både arbetstagaren och arbetsgivaren, har han rätt att få sin lön för högst 14 dagar. Denna situation gäller t.ex. när arbete inte kan utföras p.g.a. Skogsindustriarbetsgivarens lockout. Om arbetstagaren då inte kan utföra sitt arbete har han rätt till lön i 14 dagar. Arbetslöshetsdagpenning betalas ut först efter en eventuell självrisktid.
   Detta stadgande i § 12, kapitel 2, moment 2 i arbetsavtalslagen är tvingande, d.v.s. man kan inte komma överens om något annat arrangemang. Arbetsgivare kan inte genom permittering kringgå sin skyldighet att betala lön. Enligt § 16 i avtalet om uppsägningsskydd mellan FFC och TT (EK) behöver arbetsgivaren ändå inte ge skilt permitteringsvarsel när lönen sedan upphör, om arbete inte kan utföras av orsaker som anförs i det aktuella momentet i arbetsavtalslagen.
   Med lönedagar förstås i allmänhet de arbetsdagar som ingår i en 14 dagars period. Om arbetet är omöjligt att utföra endast då och då, gäller ändå lönebetalningsskyldigheten enligt rättspraxis själva arbetsdagarna. Denna tolkning hänför sig till rättspraxis från den gamla arbetsavtalslagen, som inte var helt klar på denna punkt. Lönen är i allmänhet tidslön eller medeltimförtjänst. Arbetstagaren är förpliktigad att arbeta enligt vardera, i allmänhet den först nämnda, om inte lönesystemet eller annat motsvarande gäller. Tillägg för t.ex. skiftarbete eller helg beaktas ändå inte.

Arbetsgivare och arbetstagare som står utanför konflikten, som gäller andra arbetstagares arbetskonflikt
Om andra arbetstagares arbetskonflikt är skälet till att arbete inte kan utföras (och det inte beror på arbetstagaren eller arbetsgivaren), och konflikten har inget samband med arbetsvillkoren för dem som inte kan utföra sitt arbete, har arbetstagaren rätt till lön i högst sju dagar. I vissa fall kan man tvingas utreda om arbetsstoppet beror på arbetstagares strejk eller arbetsgivarens lockout.
   I denna situation har arbetstagaren rätt till arbetslöshetsdagpenning omedelbart efter de sju dagarna, utan någon självrisktid, stadgas det i § 13, moment 3 i arbetsavtalslagen.

Tilläggsinformation:
jurist Anu-Tuija Lehto
ansvarige juristen Jorma Rusanen