 Mikael Forss
Handgjort
 Om det är något Herr O
lyfter på hatten och vill sjunga en liten lovsång för så är det hantverket. Det är
de vassa och sinnrika redskapens, den skickliga handens och det skarpa ögats lov.
Själv fuskar han, eller har fuskat i flera hantverk, främst kanske
snickeri och byggnation inklusive lite, till resultatet högst anspråkslös murning. Nu i
de välsignade elektriska redskapens tid är det till all lycka inte så svårt att få
till stånd rätt snygga, eller åtminstone hyfsade träprodukter.
"Det hjälper inte hur
säker handen är,
om den estetiska gåvan saknas
så blir det inte bra"
Också veckolutsmatlagningen ska väl kunna betraktas som hantverk. Lite järnsmide
hör till framtidsplanerna, men ligger tyvärr ännu enbart på väntelistan.
Fru O är emellertid strået vassare, hon har sysslat med det mesta i hantverksväg,
inte minst Tiffanyglasarbeten, en nog så beundransvärd och krävande hantverksgren.
Det som det riktigt svåra hantverket tarvar, och som Herr O i viss mån saknar, är
tålamod, tålamod och åter tålamod. Men det är roligt att få pröva på lite enklare
och lättare saker som brädfordring av uthus, enklare trädgårdssysslor eller att laga
sjömansbiff.
Den sistnämnda maträtten är förresten en liten konstart i sig. Rekommenderas
(bokstavligen och bildligen) varmt: 8 medelstora skivade potatisar, ett par skivade lätt
stekta lökar, tunnskivat stekt nötkött, köttbuljong, en flaska öl, svart- eller
vitpeppar efter smak, in i ugnen, 200oC i drygt en timme. Ätes med t.ex.
saltgurka, rödbeta, lite HP-sås och ett par knäckebrödssmörgåsar — mums.
Sedan gäller det att få det hela att se vackert ut också, och det är
ju här som ögat kommer in i bilden, oberoende om det gäller träarbete, keramik,
järnsmide eller matlagning. Det hjälper inte hur säker handen är, om den estetiska
gåvan saknas så blir det inte bra. Skillnaden mellan konst och hantverk är ju hårfin
och det finns kanske de som vet exakt vari den ligger. Lätt är det inte att säga.
Många gånger kan man kanske avgöra skillnaden bara i efterhand. Till
exempel att skriva är ju nog ett slags hantverk. Man sätter sig framför en tom ruta och
så börjar man fylla den med krumelurer. Ibland blir det mera estetiskt, en vacker dikt,
ibland mindre, en ansökan till länsstyrelsen. Må sedan vara att skrivandet inte räknas
till de riktiga hantverken.
Att spela samma pianolåt rutinmässigt tusende gången på en krog kan
kanske också anses som ett slags hantverk, men då ska väl samma handling kunna
uppfattas som konst om den utförs mera engagerat på en konsertestrad.
Att måla dekorationer på en brudkista måste väl betraktas som ett
hantverk, men att måla i stort sett samma figurer på en duk att ställa ut i ett
galleri, är det då konst?
Om det nu sen är klåperi, konst eller hantverk spelar ingen roll bara
det är meningsfullt och fyller sin funktion. Att det är roligt att göra är inte heller
fel. Det är hantverket ofta — man ser ju resultatet — det är den enkla
förklaringen!
Nutidens byråjobb är ofta fysiskt lättare än traditionellt hantverk
— men är de roligare?
Löntagaren 3.6.2005 nr 5/05
|
