Kangasluoma är typisk för de unga i servicebranschen, för hon siktar i framtiden på ett helt annat yrke. Vid sidan om sitt arbete studerar hon till merkonom. Hennes mål är att fortsätta studierna i informationsförvaltning och kontorstjänster i yrkeshögskola.

Kangasluoma ser fram emot FFC:s kongress med nyfikenhet och spänd förväntan. Före kongressen hoppas hon hinna bekanta sig med Servicefackets övriga kongressdelegater för att inte känna sig helt ensam i Helsingfors mässcentrum.

Under kongressen vill hon noggrant följa med hur ett så här stort möte arrangeras och hur beslutsfattandet går till. Det är inte uteslutet att hon själv utnyttjar möjligheten att yttra sig på kongressen.

– I så fall vill jag nog på förhand gå igenom med andra vad jag ska säga.

Ett tänkbart ämne är arbetarskyddet, som Heidi Kangasluoma har lärt sig värdera p.g.a. sina egna erfarenheter. Hon anser att också försäljare borde bära skyddsskor.

– Skyddskor är helt nödvändiga när man hanterar varor. Det blir ganska förskräckliga följder om man får tunga varulådor på tårna.

Risker inom servicebranschen är också ensamarbetandet. Själv arbetade hon tidigare i en liten butik, där hon tvingades hantera vissa hotande situationer på egen hand.

Tungt kombinera arbete med studier

Heidi Kangasluoma berättar att det ibland är mycket tungt att förena arbete och studier, för i praktiken har hon varken råd eller tid att ta ut någon semester. Hon ondgör sig över att unga ofta behandlas som kastbollar på arbetsplatserna.

– T.ex. semestrarna ordnas ofta så att de unga och ensamstående tvingas hålla sina semestrar utanför den egentliga semesterperioden. Min semester i år är i augusti, men då har redan skolan börjat.

Kangasluoma är en sådan som kallas in vid behov. För henne är arrangemanget OK nu men i framtiden vill hon ha ett fast jobb på heltid. Hon tycker det är synd att människor som har en lång karriär bakom sig i servicebranschen tvingas nöja sig med deltidslön.

– Det här måste vi absolut få en ändring på, men det är svårt att säga hur fackförbunden kunde bidra till en lösning på problemet.

Unga blir gärna medlemmar

För Heidi Kangasluoma var det en självklarhet att bli medlem i facket när hon började arbeta. Beslutet underlättades av att det på arbetsplatsen fanns en förtroendeman, som stack pappren under näsan på henne.

– Medlemskap i ett fackförbund ger trygghet och det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet är viktigt med tanke på eventuell arbetslöshet.

Viktiga skäl till medlemskap är också att facket bevakar arbetarnas intressen och förbättrar deras ställning.

Kangasluoma har på några år blivit en av förbundets aktiva och hon leder fackavdelningens ungdomssektion. Det var lätt att gå med i verksamheten.

– Unga borde kräva valuta för medlemsavgiften. Själv gick jag med i de aktiviteter som förbundet arrangerade för att ta reda på saker och ting.

Hon menar att unga förhåller sig intresserat positiva till medlemskap i ett fackförbund. På sin egen arbetsplats har hon berättat för nya arbetstagare om fördelarna med att gå med.

Få unga lockas dock av aktiv verksamhet. Kangasluoma tror att en orsak kan vara rädslan att bli stämplad och rädslan för att få ett för stort ansvar för frågor som man inte behärskar.

– De äldre arbetstagarna borde uppmuntra de unga att vara aktivt med. Också utbildning där man lär sig grunderna i facklig verksamhet är nödvändig. Det är viktigt att se till att den kunskapsarsenal som de äldre arbetstagarna och aktiva har, när det gäller både yrkesfärdighet och facklig verksamhet, går vidare till yngre generationer.

Förtroendeman på varje arbetsplats

Medlem i Servicefacket kan man bli också via internet, vilket är en mycket bra sak, tycker Kangasluoma. Mer tvekande ställer hon sig till tanken på virtuella förtroendemannatjänster, som t.ex. ger svar på centrala frågor om t.ex. kollektivavtal.

– Det är klart att man kan pröva på det, men webben kan aldrig ersätta den verkliga förtroendemannen på arbetsplatsen. Det är så lätt att kunna gå till en förtroendeman på arbetsplatsen när man behöver råd.

Hon hoppas att förbundet skulle satsa speciellt mycket på att uppmuntra arbetstagare på små arbetsplatser att ta emot förtroendeuppdrag eller åtminstone att intressera sig för arbetstagarnas rättigheter. Heidi Kangasluoma själv kan bra tänka sig att bli förtroendeman i framtiden.

PIRJO PAJUNEN
Översättning: ASTRID NIKULA