Man ser flera truckar och containers här är enskilda människor.
Containerhamnen är hamnens stolthet, de blå lådorna står i täta rader.
Underhållsarbetaren Esa Marjakaarto målar gula färdlinjer på den nylagda
asfalten. Förmannen Yrjö Kauppila berömmer hans arbete.
hamnområdets nyutbyggda del ser det nästan ut som om asfaltbeläggningen
och havets är ett. Landhöjningen har gett tilläggsmark och där den inte har räckt
till har man fyllt på. Strax vid kanten tar så det djupa havet vid, så är det också
Lapplands djuphamn vi talar om.
Om hamnen fungerar väl och är trygg för de fartyg som lägger till är den också en
bra arbetsplats. Enligt olika slags undersökningar är det här en s.k. god arbetsplats,
och det vittnar också arbetarna själva om. Fyra av fem arbetare ger betyget utmärkt
eller god vid den trivselundersökning som gjordes. Ingen av arbetarna säger att
atmosfären är dålig. Också en kundenkät ger motsvarande betyg: mest berömvärt och
gott.
När det gäller sjukfrånvaro är statistiken för hamnens del bättre än bland Kemi
stads anställda i gemen. För en arbetsplats som betecknas som riskfylld är det en god
prestation. Ingen lider av burn out, mest handlar hamnarbetarnas sjukskrivningar om
trötta och sjuka leder, som är ett ålderssymptom.
Zeeki uppskattar tryggheten
Hamnövervakaren Zeeki, som egentligen heter Michael Czech, menar att en av de
viktigaste faktorerna i jobbet är att arbetsplatsen är bestående. Zeeki har haft olika
snuttjobb för Kemi stad i ett tiotal år. Till hamnen kom han via ett halvt års
arbetsavtal och har nu fast jobb med hjälp av ett läroavtal.
Zeeki som är utbildad instrumentmontör tar nu som hamnövervakare emot fartygen,
surrar dem och släpper loss. Med hans hjälp blir fartygen också av med sitt avfall och
bunkrar vatten.
Nya internationella regler förutsätter att hamnövervakaren numera också sköter
passerkontrollen.
– Arbetet är rätt ensamt, men självständigt. Jag skulle
inte flytta till ett snyggt inomhusjobb, trots att jag ibland tvingas stå timtalen invid
ett fartyg i 30 graders köld och snålblåst. Arbetet är varierande; ibland sitter vi i
värmen inomhus framför en dator, säger Zeeki.
För honom är det viktigaste att arbetet är intressant och det är det.
– Inte en enda gång har jag blivit arg och velat sticka hem. Att arbetet är
indelat i skift är bara bra, säger Zeeki som just har återvänt efter en veckas
ledighet.
Trea på Zeekis lista är att arbetet innehåller en lagom mängd stress.
– Vi jobbar mycket övertid och ibland ringer man mitt i djupaste sömn och kallar
en till jobb. Att arbetet innebär risker ger också tillägg till lönen. Lönen är ett
viktigt element. Men sin nuvarande lön har han kunnat skiva ett extra lager ost på
brödet.
Arbetet är utmanande och man lär sig nytt medan man arbetar. Det uppskattar Zeeki
mycket.
– I hamnen får vi utbilda oss och det är bra. Det är viktigt att
hamnövervakaren är språkkunnig, det kör in allt fler långtradare från olika länder
och engelska måste man kunna.
Zeeki, och alla andra intervjuade nämner goda arbetskamrater som en av de fem
viktigaste faktorerna i arbetet. Typiskt för det är att alla kallar varandra vid
smeknamn. Zeeki har fått sitt på grund av sitt svåruttalade tyska efternamn.
– En god anda, ett bra gäng är som rågbröd för att man ska trivas på sin
arbetsplats och orka jobba.
Jani får tid för hobbyer
Däcksman Jan Salkola vet minsann att han är på jobb när han sätter foten
på bogserbåten Jääsalos däck. Jääsalo assisterar fraktfartyg i hamnområdet och
bogserar vid behov ett fullastat fartyg genom uppbruten is till farleden.
För Jani är det klart att jobbets ljusa sida är de goda arbetskamraterna.
– Inte skulle man jobba här en enda dag om inte gänget var så bra.
Janis filosofi är att man i själva verket inte borde stanna särskilt länge på en
och samma arbetsplats. Han har själv varit till sjöss "på riktigt", på
fartyg som gick på Europa, han har varit fredsbevarare i Kosovo och så var han ett år
sabbatsledig för egna sparpengar.
– Den idealiska arbetsplatsen är sådan som man inte alls behöver gå till.
Lönen är en av de viktigaste drivfjädrarna för att jobba. En rimlig lön ger en
möjligheten att göra det man trivs bäst med, det vill säga jakt och fiske.
Jani tycker att Kemi hamn på alla sätt är en bra arbetsplats, men ändå inte så
bra att den inte kunde bli ännu bättre.
– Vi är fyra på bogseraren, men informationen löper inte alltid ens oss
emellan, för att inte tala om att vi skulle få information från kontoret i rätt tid.
Vi ger respons åt varandra i gott som ont och så ska det vara, säger Jan.
Ykä trivs med människor
Underhållets förman Yrjö Ykä Kauppila ställer de goda arbetskamraterna i
främsta rummet på sin lista över trivselfaktorer. Ykä, som har arbetat på Kemi stad i
över trettio år vet vilken kraftkälla en god arbetsgemenskap kan vara när det är som
bäst.
– En god kamratanda är a och o. Om stämningen är dålig förlorar allt annat
sin betydelse.
Ykä uppskattar att arbetsplatsen är säker, att arbetstagarna ges möjlighet att ta
initiativ och så gillar han att träffa människor.
– Jag skulle inte trivas om jag inte fick vara bland folk. Min styrka är att jag
kommer överens med våra samarbetsparter.
I trivselbarometern för Kemi hamn rörde sig nästan alla visare som gällde
personalens välbefinnande på axeln god, eller rentav utomordentlig men när det gäller
respons och förmågan att lösa konflikter stannade visaren på nöjaktig.
Ykä menar att han själv får tillräckligt med respons av sin chef.
– Jag vågar också intyga att jag själv ger respons i vårt fem personers team.
Tack kan man inte säga för ofta.
För Yrjö Kauppila är det en hederssak att dela med sig till teamet all den
information han får från ledningsgruppen.
– Gänget vill ha information och helst så länge den är färsk. Jag har inget
att panta på.
Reksa vill dela ansvar
Hamnkontoret i Kemi är rena nervcentret med ett trettiotal anställda. Där måste man
hålla reda på hur det står till på asfaltplanen och vid kajen. Hamnkontorets uppgift
är att se till att operatören, Kemi Shipping kan lossa och lasta de fartyg som lägger
till vid djupkajen, utan några störningar.
Hamndirektör Reijo Reksa Viita känner
sitt ansvar och uppskattar just ansvaret som en av de bästa sidorna av sitt arbete.
Övriga viktiga egenskaper är de goda arbetskamraterna och atmosfären. Som chef för
affärsverket är han i hög grad den som försöker se till att atmosfären förblir god.
– Vi har jobbat hårt det här året med vår verksamhetsmodell. Systemet
innehåller standarderna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001. Det är meningen att
certifiera systemet ännu i år. Kvalitetssystemet gör verksamheten mer strukturerad, det
underlättar också uppföljningen av personalens välmåga.
Kemi hamn har kommit så här långt tack vare ett målmedvetet arbete.
– Vi har talat med personalen om vem vi finns till för. Vi har lärt oss att
öppet hantera konflikter på arbetsplatsen. Vi börjar alla vara på bättre sidan om
femtiostrecket och då är det läge för var och en att fundera över sitt eget liv.
Förra sommaren kom vi därhän att vi lyckades freda fyra veckor semester åt de äldre
arbetarna och ingen blev inkallad på jobb under sin semester, berättar hamndirektören.
Han medger att informationsgången kräver fortlöpande finslipning, liksom också
responsen.
– Arbetet i hamnen är självständigt och teamen självstyrda. Till exempel
hamnövervakarna arbetar i skift, och där finns ingen förman som ger respons i de
praktiska arbetssituationerna. Jag kan väl förstå att det är viktigt att få gensvar
på det man gör.
Utbyggnaden av hamnen har gett hamnarbetarna framtidstro, även om bygget också har
medfört mera arbete för alla.
– Vi kan ändå vara nöjda över att vi inte har en enda en sjukledig p.g.a.
psykisk utmattning. I och med att arbetarna blir äldre måste vi satsa ännu mer på
deras ork, säger Reksa.
LEENA SERETIN
Översättning: ASTRID NIKULA
En klar kylig höstdag randas
i Kemi hamn. Ett fraktfartyg registrerat i Amsterdam lastas med pappersrullar. Ett annat
holländskt fartyg lastas med cellulosabalar.
