– Man borde mäta inte bara produktiviteten utan också kvalitet och effektivitet för av dessa tre får man företagets operativa parametrar. Regeln är att man skall mäta produktivitet, kvalitet och effektivitet samtidigt och då bör man mäta också resultaten av företagets satsningar på hälsa, säger ekonomie doktorn, docent Paula Liukkonen på Stockholms universitet.

På 1960-talet gick det an att höja produktiviteten genom att ta ut mera effekt av maskiner och människor men på 2000-talet måste man använda en bredare måttstock, där personalens ork och kundernas och investerarnas tillfredsställelse förenas, säger Liukkonen. Utan en personal som mår bra har man heller inte nöjda kunder.

Den breda uppföljningen av verksamheten som Liukkonen lanserar innebär att man inte mäter uteslutande produktionens resultat utan också vad som finns där före resultatet.

– Företagets funktionsduglighet skall mätas med både ekonomiska och funktionella mått. Företaget måste känna till hur många och hurudana arbetstagare det har, hur gamla de är, vilket skick de är i. Också pensioneringen måste följas upp. Inte är det ju vare sig effektivt eller produktivt om en kompetent personal slits slut i arbetslivet och tvingas gå i pension vid 57-års ålder, konstaterar Liukkonen.

Penningen talar

Produktivitetens samtliga delområden går att mäta, men de går också att omvandla i reda pengar. Liukkonen säger att upp till hälften av sjukfrånvaron, eller åtminstone en tredjedel, beror på själva organisationen. När man med andra ord mäter produktiviteten borde man också utreda vad det är som gör folk sjuka och rätta till de olägenheter man finner.

– Bemanningen borde vara i balans. Frånvaro finns det alltid och det borde finnas ersättande arbetskraft. Om företaget ständigt använder snuttarbetare som inhoppare för dem som är frånvarande binder det företagets förvaltning och blir verkligt dyrt. Att utgå ifrån en större fast bemanning skulle också höja totalproduktiviteten, säger Liukkonen.

Undersökningar visar att företag som har ett gott anseende när det gäller personalens hälsa också ligger bättre till på aktiemarknaden. Man har undersökt detta i amerikanska företag, men Liukkonen skulle gärna också ta en titt på vad som finns bakom några finländska börsbolags aktieframgångar.

– På kort tid kan man få kurserna att stiga genom att sanera bort folk, men med det kommer man inte långt. En etisk investerare dryftar noggrant var han placerar sina pengar och hur man kan få kurserna att stå still ett ögonblick, säger Liukkonen.

Information skall spridas

Man mäter flitigt produktiviteten i vårt land och det är allmänt känt att Finland är i världstopp när det gäller produktivitetsutveckling. Liukkonen varnar för att produktivitetsutvecklingen kan bli kortvarig, om man inte tar med den sinande resursen, människan i beräkningen. Sedan recessionen har finländarna med hopbitna tänder tänjt sina egna resurser till bristningsgränsen, vilket också har tagit uttryck i vantrivsel på arbetsplatserna. Man kan anta att folk arbetar sjuka av rädsla för att förlora jobbet. I Sverige har man redan myntat begreppet sjuknärvaro.

– Var och en vet att en halvfrisk människa inte orkar ge sitt allt, påpekar Liukkonen.

Statistikcentralen, arbetsministeriet och arbetsgivarcentralen spottar på löpande band ut siffror om hur produktiviteten och sjukfrånvaron utvecklas. Man sätter igång med produktivitetstalkon och gör upp nationella produktivitetsprogram. Enligt Liukkonen avslöjar makromätarna emellertid inte hela sanningen, utan varje företag skall själv följa med produktivitetens delfaktorer och också gripa tag i problem där man upptäcker sådana.

– Vi har massvis med information, men den når inte ända till arbetsplatserna. Företagshälsovårdarna lyckas inte slå fram kalla fakta om hur hälsa och välfärd ökar produktiviteten eller hur bristande motivation och sjuklighet får vinsten att rinna ut i sanden. Visst vet alla att sjukfrånvaro och förtida pensionering kostar, men man lyckas inte se sambanden mellan orsak och verkan, hur det påverkar det produktiva arbetet. De har blivit katastrofmätare som man tar till när något redan har hänt.

Liukkonen säger att det vore viktigt att man använder mätarna för att visa upp goda saker, såsom hur en alert och kompetent arbetsgemenskap påverkar produktivitetstalen, arbetsförmögenhetsindexets betydelse för företagets resultat och sambandet mellan en balanserad bemanning och ökad produktion.

I Sverige går arbetarna ett par år senare i pension än finländarna gör. Liukkonen tror att det bl.a. beror på att den svenska ledarkulturen är mer diskuterande än i Finland där beordrandet fortfarande är det vanliga.

– I Sverige har forskarna kontakt med arbetsplatserna, i Finland är avståndet mellan universiteten och fabriksgolvet tydligen längre.

LEENA SERETIN
Översättning ASTRID NIKULA 

Nöjda kunder är kanske effektivitetens viktigaste kriterium. Det finns inga nöjda kunder om det inte finns nöjda arbetstagare. Man har undersökt sambandet mellan nöjda kunder och företagets marknadsvärde. Ett företag, vars egendom är tio miljarder euro, höjer sitt marknadsvärde med 270 miljoner euro för varje extra kundnöjdhetsprocent (Fornell, 2006).

Genom företagshälsovårdens insatser kan man påverka företagets realprocesser, som beskriver hur pengarna används för inköp av produktionsfaktorer såsom råvara och arbetskraft och hur man skapar produkter som företaget får intäkter av.

Genom hälsosatsningar minskar man sjukfrånvaron och garanterar en fungerande bemanning. Nästan allt företagshälsoarbete, om det så är förebyggande eller vårdande, inverkar på hur realprocesserna kan drivas igenom. Inverkan på penningprocessen bokförs antingen som ökad avkastning eller ökade kostnader.

Källa: Paula Liukkonen,
Työhyvinvoinnin mittarit.
Menetelmät, eurot, päätelmät.
Talentum 2006