Kommunens situation var hopplös: ekonomin var usel, men allra sämst ställt var det ändå hos personalen, som mådde dåligt. Sjukfrånvaron ökade dramatiskt från 1999 till 2001 och viljan att gå tidigt i pension överskuggade allt.

År 2001 brukade Dragsfjärds kommun cirka 20 euro per person och år för företagshälsovården. Kommunen hade 180 anställda. När Druvan startade blev insatsen tjugo gånger så stor, eller 400 euro. Företaget Dalmed Ab grundades i samarbete med stål- och låsfabrikerna på orten och fick ansvar för företagshälsovården i kommunen.

Arbetstagarna började planera sina egna arbetsplatser tillsammans med sina förmän. Målet var bättre ledarskap, ökad arbetshälsa och bättre produktivitet. Man tog hjälp av programmet Metal Age, som redan tidigare hade tillämpats med framgång i stålfabriken. Modellen är jordnära och aktiverar arbetstagarna.

Motion som höjer arbetsförmågan är en del av projektet Druvan, men bara en del. Tanken är att blotta stavgången allena inte kan bringa arbetsglädje och ork, det behövs mer därtill.

Projektet Druvan varade i tre år, till år 2004, men tankesättet har nötts in och blivit Dragsfjärdsbornas sätt att arbeta. Under denna tid har sjukfrånvaron minskat och arbetsklimatet blivit bättre än i kommunerna i snitt.

När projektet inleddes var de anställda sjuka i medeltal 18 dagar per år. År 2004 hade sjukdagarna minskat till 14 och har sedan dess fortsatt att minska något. Utvecklingen är helt motsatt trenden i kommunerna i allmänhet.

Druvan lämpar sig för vilken arbetsplats som helst. Därför gav Arbetarskyddscentralen nyligen ut en rapportbok om projektet: Kari Rissas "Tulosta ja hyvinvointia" som utkommer på svenska under namnet "Arbetshälsa ger resultat" i vår.

Druvan i euro

Professor Guy Ahonen har omvandlat Druvan i euro och cent.

– Företagshälsovårdens tjugofaldiga satsning till 72 000 euro per år gav en 46 procents avkastning på det investerade kapitalet.

– Sjukfrånvaron och invalidpensionerna minskade: sjukdomskostnadernas andel av inbesparingarna var 197 000 euro på tre år, de besparingar den minskade förekomsten av förtida pensionering gav var 60 000 euro.

– Om man tillämpar Druvan på nationell nivå kunde det ge en årlig inbesparing på 1,2 miljarder euro bara i minskade arbetspensionsutgifter.

PIRJO PAJUNEN