Byggnadsarbetarna var särskilt bittra över att löneglidningarna har torkat in nästan helt. Samtidigt uttryckte flera av talarna glädje över förbundets strategi att satsa löneförhöjningarna på tabellönerna.

– Kongressen menar att det är solidariskt och vill fortsätta på samma linje, förklarade Harjuniemi vid söndagens presskonferens efter den tre dagar långa kongressen.

Utöver en tillräckligt stor allmän förhöjning efterlyste mötesdelegaterna mera ackordarbete och en reform av prissättningen på ackord. Kongressen uttryckte också oro över hur statens skatteintäkter skall räcka till.

– Under nästa avtalsperiod måste lönerna stiga ordentligt. Det får en återverkan på skatteintäkterna och därigenom också på välfärdstjänsterna som är så viktiga för människor med små inkomster, sade målaren Tea Vikstedt från Helsingfors.

Förbundets andra ordförande Kyösti Suokas sammanfattade kongressens stämning så, att det nu är genom löneförhöjningar köpkraften skall stiga, inte genom skattelättnader.

I många anföranden uttryckte man oro över den kompetensbrist som hotar hela byggnadsbranschen. Nu lockar branschen unga på ett annat sätt än tidigare, men många byter också bransch eller fortsätter sina studier. Matti Harjuniemi menar att det inte är att undra på, eftersom en betydande del av de nya jobben i branschen är atypiska anställningar. Exempelvis hyrarbetets andel har ökat kraftigt.

– Arbetsgivarna borde begripa att det lönar sig att erbjuda trygga heltidsanställningar om man vill ha kompetent arbetskraft i branschen. Det skulle också vara ett sätt att höja kvaliteten på byggverksamheten i vårt land.

Arbetslöshetsskyddet otidsenligt

Byggnadsförbundet förnyade sitt krav på att få bort olägenheterna i arbetslöshetsskyddet och att höja dess nivå. En del av byggarbetarna faller utanför arbetslöshetsskyddet på grund av semesterersättningens periodisering och karensen. Till exempel borde man slopa den karens som gäller dagar då vädret inte tillåter arbete, menar förbundet.

Kongressen antog ett programdokument som kräver att man stiftar lag om nivån på den utjämningspeng som används för att jämna ut a-kassornas medlemsavgifter. På senare år har utjämningen skurits ner, efter krav från arbetsgivarna. Frågan är viktig för Byggnadsförbundets arbetslöshetskassa eftersom arbetslösheten varierar sällsynt mycket i en så konjunkturkänslig bransch som denna.

Kongressen justerade a-kassans stadgar så att de motsvarar ändringarna i lagen. Kassan har framdeles en egen förvaltning. Kassans åttamannastyrelse leds av Matti Harjuniemi.

Mötesdelegaterna uttryckte också sin oro över bristerna i arbetarskyddet. Antalet arbetsolyckor ligger fortfarande på samma nivå som 1995.

– Det kräver förändrade attityder och bättre laglydnad hos såväl arbetsgivare som arbetstagare. Det brister i arbetsintroduktionen hos underleverantörsföretag och hyrarbetare. Många arbetsplatser saknar arbetarskyddsfullmäktige, var de förklaringar som timmermannen Jarkko Harjumaaskola från Fredrikshamn lade fram.

Nyheter i styret

Kongressen gjorde få ändringar i utkastet till program för förbundets kommande verksamhet. En provomröstning förrättades om det stycke som gällde energipolitiken. Texten kvarstod enligt förslaget. Förbundet anser att landets självförsörjningsgrad när det gäller energi måste ökas utan att man utesluter något av alternativen i energiproduktionen.

Byggnads kongress i Helsingfors avslutades med personval. Omvalda för ytterligare fyra år blev såväl ordförande Matti Harjuniemi, andra ordförande Kyösti Suokas som förbundssekreterare Rauno Kurki. Kurki, som tillträdde mitt i perioden, utmanades av byggnadsindustrins ombudsman Juha Färm. Socialdemokraternas gruppmöte beslöt ändå att stöda Kurki.

Kongressen valde också de 48 ledamöterna i förbundets fullmäktige och 22 styrelseledamöter. Tretton av styrelsen medlemmar är nya. För första gången kom också två kvinnor med i förbundets styrelse: Tea Vikstedt och byggnadsstädaren Maija Hyyrynen från Villmanstrand.

PIRJO PAJUNEN
Översättning: ASTRID NIKULA