Men han besökte också Mannerheimlinjen på Karelska näset och kunde konstatera att anläggningarna var helt oändamålsenliga. Ur detta föddes hans engagemang för svenskt stöd till byggandet av en ny försvarslinje, sedermera kallad Salpalinjen. Redan på ort och ställe lovade han verka för att frivillig arbetskraft skulle värvas i Sverige för att delta i byggandet av försvarslinjen.

August Lindberg var en handlingens man. Väl kommen tillbaka till Sverige satte han omedelbart igång med att infria sitt löfte. Han kontaktade Svenska Arbetsgivarföreningen, SAF, och Sveriges regering för att starta ett hjälpprojekt. En pådrivande faktor var att Finlands socialminister K – A Fagerholm höll Lindberg påmind om löftet.

Fagerholm besökte redan i slutet av januari Stockholm tillsammans med tidigare utrikesministern Antti Hackzell och förde då konkreta överläggningar med SAF-direktören Ivar O Larsson. Det hela resulterade i bildandet av en kommitté med uppgift att "på frivillighetens väg överföra arbetskraft till Finland". LO, SAF Svenska teknologföreningen, Sveriges arbetsledareförbund och Sveriges industriförbund engagerades i kommittén, som bildade Svenska Arbetskåren SAK, med ingenjörskapten Fred Hansen i den operativa ledningen. Förutom i Sverige rekryterades arbetare till SAK också i Norge och Danmark.

Projektet avancerade i rekordfart och redan den tionde mars 1940, dvs. tre dagar före stilleståndsavtalet ingicks, anlände den första kontingenten på 320 svenska civila arbetare till Luumäki. Några dagar senare anlände ytterligare 300 arbetare. Svenska Arbetskåren deltog sedan, under stora umbäranden, med närmare 1000 frivilliga i byggandet av Salpalinjen fram till sommaren 1940. De sista arbetarna hemförlovades i början av september.

Om det här både i Sverige och Finland okända hjälpprojektet berättar journalisten Eric Björklund ingående och livfullt i boken En mur mot öst. Svenska Arbetskåren i Finland 1940, som nyligen utkom på Schildts förlag i både svensk och finsk (Kohti Salpalinjaa) utgåva. Boken kompletterar på ett förtjänstfullt sätt litteraturen kring vår krigstida historia.

HANS JERN