Inalles 71 arbetsplatser erbjuds i bl.a. livsmedelsbutiker, daghem och kaféer. Många av platserna önskar praktikanter som redan har arbetserfarenhet eller utbildning för uppgiften. Samtidigt lediganslås 75 sommararbetsplatser, av vilka över 50 gäller telefonförsäljning.

Varannan i beredskap

Antalet arbetspraktikanter och sådana i arbetslivsträning är betydligt större i Kajana än på annat håll i landet. Arbetslöshetsgraden på 16,5 procent talar också sitt tydliga språk. I Lappland, som också är hårt drabbat av arbetslöshet använder man inte alls praktikanter i samma utsträckning.

Byråchef Eero Hurskainen på arbetskraftsbyrån i västra Kajana förklarar att företagarna här har vant sig vid att utnyttja praktikanter.

– Arbetslivsträning marknadsförs aktivt av vår arbetskraftspersonal. Vi erbjuder det ofta till dem som har varit arbetslösa i tre månader. För många har det underlättat möjligheten att få arbete.

Varannan av praktikanterna i Kajana har redan yrkesutbildning och arbetserfarenhet.

– Tidigare var det ett problem att man ersatte arbetstagare med praktikanter men nu har läget normaliserats. I daghem och vårdhem förekommer missbruket fortfarande.

Med hjälp av sitt datasystem försöker arbetskraftsbyrån förhindra bruket av praktikanter som ersättning för normal arbetskraft. Innan en arbetsplats godkänns som praktikantplats utreder man hur regelbundet arbetsplatsen har använt praktikanter och hur man rekryterar arbetskraft.

Samma arbete som andra

Tiia, 21, är mor till en liten pojke och arbetar nu för fjärde månaden på ett privat daghem, under rubriken arbetslivsträning. Hon blev färdig medieassistent för tre år sedan men har inte fått jobb. Också hennes make är praktikant och får arbetsmarknadsstöd.

– En enda gång har jag fått lön för ett arbete. Det var under studietiden och jag jobbade deltid på en pizzeria.

Daghemmet söker nu ytterligare en praktikant och man önskar också att Tiia fortsätter ännu någon månad. Daghemmet har fyra "riktiga" barnskötare, av vilka en har fått sin visstidsanställning förvandlad till deltid. Om daghemmet får ännu en praktikant upphör troligen hennes anställning helt. På sin tidigare praktikplats på S-Market ansvarade Tiia ensam för avdelningen för industrivaror under två månaders tid.

– I praktiken har jag utfört precis samma arbete som de riktiga arbetstagarna. Jag har bara inget officiellt ansvar och får ingen lön. Men det är roligt att jobba i daghemmet och jag skulle gärna arbeta som barnsköterska.

Bättre än ingenting

Också 23-årige Ile fick arbetslivsträning före sina nuvarande ingenjörsstudier.

– Jag utbildade mig till telemontör i yrkesskolan, men då jag inte fick något jobb förpassade arbetskraftsbyrån mig som praktikant till lagret i en möbelaffär.

Ett halvt år arbetade Ile där. Företaget har nästan ständigt människor i praktik eller arbetslivsträning utöver de tre som är anställda där.

– Och visst var det ju roligare än att sitta hemma. Men med tanke på framtiden har jag nog inte haft någon nytta av den här tiden. Jag arbetade gratis helt enkelt.

För mången ung som håller sabbatsledigt är arbetspraktik säkert ett bättre alternativ än att göra ingenting alls. Men när det gäller inkomstrelaterat arbetslöshetsskydd är situationen problematisk. När det blir tradition att utnyttja gratis praktikanter, minskar också möjligheten att få en riktig arbetsplats. På det här sättet signalerar man samtidigt till de unga att det inte finns någon framtid för dem i den här regionen. Flytta annanstans om ni vill ha lön för ert arbete.

HELENA RONKAINEN
Översättning: ASTRID NIKULA