. vane.jpg (302 bytes)

skomakarenslast.jpg (2856 bytes)

Nikolas Elomaa, FFC:s avtalsexpertNikolas Elomaa

Regeringsprogrammet —
pure rock n roll!

pune.gif (67 bytes)  Alla vet att det var Lordi som för ett år sedan vann Eurovisionens schlagertävling. Alla vet hur gängets medlemmar ser ut och alla känner till vinnarlåtens namn. Min fyra år gamla pojke tycker att Lordi är bra och han har sjungit Hard Rock Halleluja ganska länge. Nu har han lärt sig hur skall man sjunga låtens ord. Om ni inte vet, så går de så här: "Haad rok alleluujjaahh, roknrolluujjaahh, winkka winkka woo, alleluujjaahhhh! Och förstås, det bör sjungas ganska högt …

Jag har ingen aning, hur han kan veta vad man sjunger (det gör inte jag), men jag tror att det är inte så viktigt. Det måste bara låta bra. Samma känsla får jag också, när jag på nytt och på nytt försöker läsa regeringsprogrammet för nästa fyra år. Jag, som jobbar aktivt med arbetslivets utvecklingsfrågor, försöker hitta tecken på vad regeringen vill göra för att utveckla arbetslivet. Det vet jag inte. Jag kan orden men jag vet inte vad de betyder — i praktiken.

Snuttjobb var ett av de viktigaste valtemana för nästan alla partier. Alla var intresserade av att begränsa snuttjobben men i regeringsprogrammet finns nästan ingenting, endast fina ord och högtflygande principer. Eller vad ska man tänka, när regering lovar "främja uppkomsten av fasta anställningsförhållanden". Hur, frågar jag. Det enda som klart framkommer är att regeringen lovar genomföra de förslag som utretts visavi visstidsanställningar. Men hej, det är redan gjort, själva arbetet!

För mig låter hela regeringsprogrammet som min kära pojkes låt. Det är kul att lyssna och gissa vad man menar. Det ser bra ut. Det ger känslan av att allt går bra och att vi alla är vinnare. Verkligheten är inte lika solig, tycker jag. Regeringen borde förklara vad som är viktigt för den. Det tycks vara så att när man försöker vara vän med alla, men ingen är nöjd. Den här situationen är inte heller bra för arbetsgivarsidan som — liksom vi i FFC — tvingas gissa sig till vad som kommer att hända. Men visst, nu måste arbetsmarknadsparterna ta än mera ansvar för arbetslivets utveckling.

Den finska regeringen har gått inför samma strategi som EU-komissionen, när den har lanserat "Arbetslivets gröna bok", som rosar ordet "flexicurity". Vilket fint namn för både arbetstagare och arbetsgivare. Ett ord som ger vad som helst för den som vill ha någonting! Flexibilitet för arbetsgivare och skydd för arbetstagare. Och bara få vet hur man gör detta.

Men kanske jag är gammalmodig. Kanske fäster jag mig vid saker som inte är viktiga. Kanske livet är som rock n' roll. Det är skit samma vad man sjunger — men man måste göra det med stil! Det är inte viktigt vad man säger — så länge gänget har kul. Det är inte viktigt vad regeringen lovar — eftersom vi glömmer det så snabbt …

Skribenten är avtalsexpert på FFC.

Löntagaren 21.6.2007 nr 6/07

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)