Texterna känns onekligen rätt föråldrade, men så är det ju
med psalmerna också, konstaterar Erik Risberg, pensionerad facklig ombudsman i
Vasa.
Efter pensioneringen från Byggnads för tio år sedan har han ägnat sig åt
kulturarbete på många plan, inte minst inom musikens värld.
I Vasa lever Oraskören med snart hundra år på nacken. Det är en traditionell
arbetarkör med Vaasan työväen muusiikkiyhdistys som bakgrundskraft. I den sjunger Erik
i andra tenorstämman. En annan sånggrupp han låter sin tenorstämma ljuda i är
Vasara-ryhmä. Den består av 12 yrkesaktiva och pensionerade byggnadsarbetare.
Vi grundade gruppen under krisåren på 90-talet när vi inom förbundets
Vasadistrikt funderade på vad vi kunde göra för att aktivera arbetslösa.
Någon kastade fram förslaget om en sånggrupp och Erik nappade på. Intresse visade
det sig finnas och man fick Reino Peltoharju, yrkesmusiker och byggnadsarbetare,
engagerad som körledare. Han leder fortfarande kören som för ett aktivt liv med stöd
av både Byggnads och FFC som beviljade kulturstipendium för två år sedan.
Några arbetarsånger han man ännu på repertoaren, men i huvudsak är den nog
sammansatt av folkvisor och populärmusik.
Sådant lyssnar folk hellre till.
Sånggruppen, som också uppträder i mindre sammansättningar, har tacknämnligt med
uppträdanden. I fjol ordnade man 5 egna konserter det kom hyggligt med folk
och var dessutom engagerade till olika tillställningar både inom organisationslivet och
av privat natur.
Det är viktigt att få uppträda. Att bara öva och öva ger inte inspiration i
längden.
Vasaragruppens medlemmar är i åldern 40 70 år. Idag är arbetslösa ersatts
av nypensionerade som målgrupp för verksamheten.
Det är viktigt för dem som lämnar arbetslivet att ha något meningsfyllt att
ägna sig åt, tycker Erik.
En glad sång förgyller livet.
HANS JERN