– I början stötte systemet på kraftigt motstånd men nu är holländarna mycket nöjda med det. Till stora delar har man fått bort skumraskföretagen från marknaden och man behärskar problemen med olaglig arbetskraft, berättar chefen för den finländska fackföreningsrörelsens representation i EU, Jorma Rusanen.

I Tyskland förpliktar lagen entreprenörerna att svara för sina underleverantörers obetalda löner och semesterersättningar. Lagen trädde i kraft 2002. Den gäller såväl inhemska som utländska företag. Brott mot lagen kan leda till kännbara böter för det företag som har uppvisat dåligt omdöme vid val av underentreprenör. Bötesstraffet kan rentav uppgå till en halv miljon euro.

Inom den tyska byggnadsindustrin tillämpar man systemet så att huvudentreprenören direkt för över 15 procent av underleverantörens entreprenadsumma till beskattaren.

Enligt österrikisk lag skall beställarföretaget betala ut såväl sin egen underentreprenörs som underentreprenörens underleverantörs obetalda löner.

I Storbritannien skall huvudentreprenören för ett bygge betala 18 procent av totalsumman för en underleverans till beskattaren. Bestämmelsen gäller också för de företag som hyr ut arbetare till byggnadsindustrin. I Irland gäller motsvarande arrangemang såväl byggnads- och installationsbranschen som skogsindustri och köttproduktion. Uppdragsgivaren skall ge beskattaren 35 procent av vad entreprenaden är värd.

Franska företag som utnyttjar hyrarbetskraft har ansvar för att hyrarbetarna får sin lön och att socialskyddsavgifterna betalas för dem. Lagstiftaren har säkerställt att lagen efterlevs genom att ge fackförbunden oberoende rätt att väcka talan mot företag som bryter mot lagen.

I Norge kan man från början av mars lägga in en klausul i entreprenadavtalen, som förpliktar underentreprenörerna att betala normala löner och även i övrigt tillämpa norska arbetsvillkor. Enligt den nya bestämmelsen skall uppdragsgivarna övervaka löner och arbetsvillkor hos sina underleverantörer.