– Kunderna berättar att de tar en bastuöl och en butelj på veckoslutet. När hälsovårdaren fortsätter fråga visar det sig att bastuölet är en sixpack och dessutom de större burkarna. Och när samtalet fortsätter visar det sig att man badar bastu tre gånger i veckan. Och veckoslutsflaskan är en flaska brännvin på fredag och lördag.

– Bastuölen och veckoslutsflaskan gör att det blir en alkoholmängd som överskrider gränsen för storkonsumtion, berättar utbildaren Leena Merilehto från Förbundet för Sund Livsstil.

Alla borde veta vad man verkligen dricker och var gränserna går för storkonsumtion, sade Merilehto på framtidsseminariet om Arbetslivets alkoholprogram HUGO.

– Vad är en alkoholportion, vilka är gränserna för storkonsumtion och hur mycket alkohol använder jag själv. Om man vet det här så kan man åtminstone ställa sin egen alkoholkonsumtion i relation till fakta.

Mindre på arbetstiden, mer på fritiden

Enligt Merilehtos erfarenhet har bruket av alkohol under arbetstid minskat. Arbetstakten är så hård att man inte klarar sig om man är berusad. Men visst finns det stora skillnader mellan branscherna och också inom branscherna. Merilehto betonar att arbetsplatskulturen spelar in vid alkoholbruket.

Hon har märkt att många fall som framkommit gäller nattskiften. Arbetsledaren är borta och på vissa ställen tycker hon det som sker under nattskiftena låter som Vilda Västern.

Den andra ytterligheten är nolltoleransen som vissa arbetsplatser gått in för.

– Inte heller det är alltid bra, nolltoleransen är ofta en ensidig bestämmelse från arbetsgivaren och där ingår inte alltid alkoholupplysning på arbetsplatsen.

Om man inte har ett system för samtal, vårdhänvisning eller annat för att hantera alkoholfrågor på arbetsplatserna, så är nolltoleransen alltför sträng.

På fritiden har alkoholanvändningen ökat och problemen glider över till arbetsplatserna.

Man ingriper alltför sent

Utbildaren Leena Merilehto anser att det är viktigt att det finns en alkohol- och drogpolicy på arbetsplatserna som man gjort upp tillsammans. Då faller det sig naturligt att tala om saken och alla vet hur man går till väga.

Om man har gemensamt avtalade anvisningar för hur man hanterar missbrukssituationer, så sänker redan det tröskeln för att prata om saken och ta hand om den.

Alltför ofta blundar man, skyler över och räddar sin kompis. Merilehto berättar att man på arbetsplatserna kan skydda drinkare i upp till sju eller tio år.

– Och då har drickandet pågått ganska länge. Ju längre det har pågått, dess svårare blir behandlingen. De flesta återvänder inte mer till arbetet.

Merilehto tar fram betydelsen av att det finns en alkoholpolicy på arbetsplatsen och att man måste ingripa i ett alkoholberoende.

– Än har det inte visat sig att man skulle ha ingripit för tidigt, och jag har inte hört att någon skulle ha fört saken på tal i onödan, menar Merilehto.

AINO PIETARINEN
Översättning VIOLA EKSTEN