Löntagaren 28.5.2009 5/09 tema drogger o jobb vårdhänvisningen

Vårdhänvisningen endast rekommendation

Arbetsmarknadens centralorganisationer har avtalat om en rekommendation om vårdhänvisning som ersätter den över 30 år gamla rekommendationen om att minska skadeverkningarna av alkohol och droger i arbetslivet och den senare avtalsbilagan om principerna för vårdhänvisningssystemet.

Organisationerna lyfter fram betydelsen av förebyggande insatser och tidig intervention vid missbruksproblem. Genom information och samarbete mellan personalen, arbetsgivarna och företagshälsovården kan man påverka attityderna i arbetsgemenskapen och sänka tröskeln för att gripa in.

FFC:s chefsjurist Timo Koskinen hade önskat att man godkänt drogprogrammet och inte bara gett en rekommendation. På så vis hade man föresatt sig att lösa missbruksproblemen på arbetsplatserna.

Centralorganisationerna föreslår vidare att FPA gör upp anvisningar i anslutning till avgiftning och rehabilitering främst med tanke på rehabiliteringspenningen. Avsikten skulle vara är att förbättra utkomstskyddet för en anställd med drogproblem så att behandlingen har bättre chanser att lyckas.

Det är viktigt att man i samråd på arbetsplatserna gör upp egna spelregler och handlingsmodeller med tanke på antidrogprogrammen.

Arbetarskyddspersonalens roll har blivit klarare

Arbetarskyddspersonalens roll i arbetsplatsens drogförebyggande arbete har blivit klarare under de senaste åren. Den gemensamma antidrogrekommendationen från arbetsmarknadens centralorganisationer har bidragit till det. Arbetarskyddspersonerna deltar i beredningen av antidrogprogrammet och särskilt i planeringen av det förebyggande arbetet.

Dessa ger ett stort stöd när det gäller att förankra programmet och att ordna hälsovårdsrådgivning, säger Hannu Tamminen vid Arbetarskyddscentralen, ansvarig expert för drogfrågor i arbetslivet.

Det är allt vanligare att man förutom företagshälsovården också samarbetar med en organisation inom drogförebyggandet. En arbetarskyddsfullmäktig kan hjälpa till vid interventionen när man pratar med den anställda.

– Där representerar han eller hon hela arbetsgemenskapens syn och är en neutral part i samtalet, säger Tamminen.

Narkotikatester

I lagen om integritetsskydd i arbetslivet ingår noggranna bestämmelser om narkotikatestning.

I lagen regleras förutsättningarna för narkotikatestning.

Innan narkotikatester genomförs på en arbetsplats måste saken behandlas genom samarbetsförfarande eller på annat sätt med personalen.

De som nyanställs har en lägre tröskel för testning än de som redan arbetar där.

Blåstester

I lagen finns inga bestämmelser om alkoholtester genom utandningsprov.

I rättspraxis är den etablerade linjen att om det finns grundad misstanke om att en arbetstagare är alkoholpåverkad på arbetsplatsen kan arbetstagaren be personen blåsa i "ballongen". Det vore önskvärt att företagshälsovården skötte blåstesterna.

Lagen förpliktar inte arbetstagaren att göra ett blåstest, men i rättspraxis har det som grund för uppsägning räckt med vittnesmål om att personen är onykter, ifall detta tydligt märks.

Innan ett anställningsförhållande avslutas föregås det i regel av en eller två varningar.

Om en arbetstagare i berusat tillstånd allvarligt har äventyrat en annan arbetstagares säkerhet, kan villkoren för uppsägning fyllas.

Det är skäl att skriva ner tillvägagångssätten i arbetsplatsens antidrogprogram så noggrant som möjligt.

Löntagaren 28.5.2009 nr 5/09

LÖN nr 5/2009

Ledaren
Kolumner
Tema
Droger och jobb
går inte ihop

	På Inex kräver jobbet nolltolerans
	Hur mycket dricker du?
	Prata om alkohol och droger
	Facta och data
	Vårdhänvisningen endast rekommendation

Aktuellt
Arbetslösheten
i Svenskfinland
Arbetsmiljö
Språklåda
Kultur
Fritid
Karikatyr