Riksdagen
håller på att höja ersättningsbeloppen för personalbiljetterna. Problemet är att
förslaget gör det möjligt att personalbiljetten framöver kan ersättas som en del av
lönen och inte endast som ett lönetillägg. I värsta fall kan det betyda en
lönesänkning för arbetstagaren. För arbetsgivaren innebär den här modellen att
arbetskraftskostnaderna minskar.
Om personalbiljetten blir en del av lönen, dvs. att arbetsgivaren sänker
arbetstagarens penninglön med motsvarande belopp, kan arbetstagaren ha endast liten eller
ingen nytta alls av arrangemanget eftersom semesterpenning och social trygghet inte
intjänas med skattefria förmåner. När penninglönen minskar försvagas pensions- och
dagpenningsförmånerna och andra sociala förmåner och lägre semesterpenning intjänas.
Arbetstagaren kan förlora mer bara i semesterpenningen än vad förmånen av
personalbiljetten är.
Finansutskottet föreslår att personalbiljettens helt skattefria belopp höjs till 300
euro från regeringens förslag på 200 euro, och därtill att den del som överskrider
600 euro höjs upp till 3 300 euro. Arbetstagarens nytta av detta kan maximalt bli
över 2 000 euro i året när biljettens värde är 3 300 euro. Ändringen är
betydande jämfört med dagens system och den uppskattas fördubbla eller tredubbla
användningen av personalbiljetten. I dag utnyttjar endast ca 43 000 personer
personalbiljetten.
FFC anser att personalbiljetten är förknippad med fler problem för arbetstagarna.
Skattefria förmåner är orättvisa om de fördelas ojämnt gällande olika
löntagargrupper. Personalbiljetten kan jämföras med lunchförmånen, men alla
löntagare har inte möjlighet att använda kollektivtrafik på arbetsresorna.
Personalbiljetten är ett svårtolkat system och den minskar rätten att avdra
resekostnader i beskattningen.
PIRJO PAJUNEN