 Ersättningen ett problem
 Fall av asbestexponering anmäls då och då till
arbetarskyddsdistrikten. Ofta ligger händelserna långt tillbaka i tiden. Har
arbetstagaren bytt arbetsplats någon gång är bevisningen inte lätt - var har
exponeringen skett?
Också Veijo Huotari,
arbetarskyddssekretare på Byggnadsförbundet, får titt som tätt frågan om rätt till
ersättning. Ofta är den som ringer upp anhörig till en person som avlidit i en
asbestrelaterad sjukdom.
- Ersättningen är ett problem. Trots
att asbesten erkänns som en delfaktor kopplas den ihop med rökning och eventuella andra
sjukdomar. Avgörande är också vilket slag av pension personen beviljats.
Asbest är ett problem främst just
för byggnadsbranschen. Att den använts så flitigt beror på dess goda egenskaper: den
krymper inte, drar inte värme till sig, är brandsäker. Men den är ytterst
farlig för hälsan. Huotari har därför svårt att förstå att asbestförordningen
tillät en övergångsperiod: asbest fick användas i reparation, men inte i nybyggnation.
- Ända är det ställt utom allt
tvivel att asbest kan förorsaka cancer. Och förmodligen är det fler än de 100 som tas
upp i statistiken som dör i asbestrelaterade sjukdomar varje år. Har man exponerats för
15 år sedan och nu dör i lungcancer blir man knappast obducerad, påpekar han.
Både Byggnads och Metall har tryckt
på för att pengar skulle beviljas för ett projekt där asbestexponerade arbetstagare
undersöks. Huotari hänvisar till projektet som nu drar i gång vid Institutet för
arbetshygien. En tidig diagnos är möjlig med nya metoder och då kan lungcancer
opereras.
INGEGERD EKSTRAND
Löntagaren 5.3.2001 nr
2/01 |
