 Yrkessjukdomar hamnar i skymundan
 De asbestrelaterade sjukdomarna väntas nå en boom i
Finland omkring 2010. Forskare räknar då med 300 nya fall av s.k. asbestcancer årligen
mot nu cirka100 och 50 fall av mesoteliom.
- Asbestrelaterad cancer står för de
flesta dödsfallen bland yrkessjukdomar. Därför vore det oerhört viktigt att kunna
ställa en tidig diagnos, säger professor Matti S. Huuskonen på Institutet för
arbetshygien i Helsingfors.
Arbetarskyddsfonden har beviljat en
miljon mark för ett projekt där Institutet för arbetshygien och
universitetscentralsjukhusen tillsammans undersöka den grupp som har störst risk att
drabbas av en asbestrelaterad sjukdom. Med en ny metod, screening av lungcancer med
datortomografi, kan en tidig diagnos ställas och då är prognosen betydligt bättre än
i dag.
- Sjukhusen i Uleåborg och Tammerfors
hade gärna deltagit i projektet. Problemet är att olycksfallsförsäkringssystemet
endast står för kostnaderna då patienter med yrkessjukdomar undersöks vid Institutet
för arbetshygien. Det här leder till ojämlikhet, säger Huuskonen.
Att projektet fått medel för i år
är bra men Huuskonen efterlyser pengar också för åren 2002-2003.
- I femton år har jag talat om hur
viktigt det är att följa upp hälsotillståndet hos asbestexponerade arbetstagare och de
som drabbats av yrkessjukdom. Det här är fortfarande aktuellt, säger Huuskonen som
ledde institutets asbestprogram som startades 1987. Efter det följde man upp hur 19 000
personer, främst byggnadsarbetare, mådde.
En riskgrupp på 4 000 personer
utkristalliserades. I november i fjol frågade riksdagsman Pentti Tiusanen, vf, om
regeringen är beredd att anvisa ett anslag på 10 mmk i en tilläggsbudget för 2001 för
att garantera att gruppen undersöks. Samma dag lämnade också Matti Kangas, vf,
och Esa Lahtela, sdp, in i ett skriftligt spörsmål gällande undersökning av
samma grupp. Omsorgsminister Osmo Soininvaara, grön, svarade att regeringen inte
kan ta ställning till finansieringen på basen av bristfälliga fakta om effekten av
dylik screening.
Smygande exponering
Asbestprogrammet visade att det inte
enbart är de som arbetar direkt med asbest som utsatts. Partiklarna flög omkring, t.ex.
från asbestskivorna som sågades på varven där man också sprutade med blå asbest, den
farligaste sorten.
- Alla utsattes för asbestexponering,
målare, städare, inspektörer, de som övervakade nybyggena. Samma var det i
husbyggnadsbranschen. Exponeringen kan ha skett också under ett kort sommarjobb på ett
bygge, påpekar han.
Själv har Huuskonen använt termen
"krigsveteraner bland yrkessjukdomarna" om de asbestexponerade arbetstagarna.
Över 10 000 personer kan insjukna. Huuskonen efterlyser ett system där försäkringen
får uppgifter om sjukdomen i realtid så patienten får ersättning som grundar sig på
korrekt information.
- Yrkessjukdomar hamnar lätt i
skymundan för annan hälsovård. Patienter med yrkessjukdomar går inte på kontroll,
inte de som gått i pension heller. Det är det allt skäl att göra, betonar han.
Asbestanvändningen minskar nu sakta
på alla håll i världen. Finland var det sista landet i Norden som förbjöd asbest.
Huuskonen konstaterar att läget är bra i t.ex. Tyskland medan asbest används mindre
strikt i t.ex. Sydamerika, dock överväger Chile ett förbud. Storförbrukare är t.ex.
Japan och Ryssland men också där minskar användningen. EU:s direktiv om förbud mot
asbest träder i kraft 2005.
- Det finns gott om ersättande
material där hälsoriskerna är minimala. Vi ersätter inte ont med ont.
Säger professor Matti S. Huuskonen och
kommer till slut med ett varningens ord:
- Sluta röka, både ni som utsatts
för asbetsexponering och ni som utför asbestsanering. Asbestexponering och cigarretter
är en mycket olycklig kombination.
INGEGERD EKSTRAND
Löntagaren 5.3.2001 nr
2/01 |
