Det första nattskiftet är alltid tyngst för arbetstagaren. Redan det andra går lättare. Genom att synkronisera sömnen och vila innan nattskiftet börjar kan man göra det lättare att klara sig.

Forskare Mikko Härma på Institutet för Arbetshygien säger att det viktigaste av allt är att göra upp sina arbetsskift så, att man beaktar människans biologiska begränsningar: vad människan orkar med och vad hon inte orkar.

– Hur långt är skiftet, hur många nattskift har man efter varandra och hur löper arbetsskiften, framåt eller bakåt. Sist och slutligen är det ganska lite människan kan påverka under ett skift. Om hon är tillräckligt slut somnar hon nog under skiftet vad än hon skulle göra för att förhindra det.

Det bästa systemet för varaktigt skiftarbete har visat sig vara en rytm där man först gör ett par morgonturer, sedan ett par kvällsturer, så ett par nattskift och till slut är ledig i flera dagar. Efter nattskiftet behöver människan minst 48 timmars vila, enligt Härmä.

Anpassningsförmågan minskar med åldern

Kroppens funktioner styrs av att det är varierande ljust och mörkt. På morgonnatten är vår kropp som allra passivast.

– Det här kan man manipulera en del. När man jobbar natt lönar det sig att undvika morgonljuset genom att t.ex. använda solglasögon. När nattskiftet är över är det däremot bra att vandra i morgonljuset och börja anpassa sig för en normal dagsrytm, säger Härmä.

Han påminner om att skiftarbete eller ständigt nattarbete passar en del människor bättre än andra.

Även om de individuella skillnaderna är stora, avtar förmågan att anpassa sig till nattarbete redan i 40—50-årsåldern. Inte ens erfarenhet av skiftarbete underlättar samordningen.

Blodtrycket och hormonverksamheten står vardera envetet i normalrytm. Att sova på dagen går bara inte, för ju äldre man blir desto lättare blir sömnen och man vaknar oftare. Vaknar man upp en enda gång på dagen är det svårt att somna om.

Undersökningar visar att unga människor är tröttare efter en enskild nattur än äldre människor, men ständigt nattarbete passar dem bättre än äldre människor.

– Unga är i allmänhet oftare morgontrötta, äldre människor är trötta på kvällen och natten, nämner Härmä.

Med tanke på förmågan att vara pigg skulle idealet vara att äldre människor började sitt jobb på morgonnatten och morgonen medan kvälls- och nattskiften fördelades bland de yngre.

Skiftarbete ökar risk för hjärtsjukdom

I skiftarbete ökar risken för sjukdomar i matsmältningsorganen och kvinnors fertilitet blir störd. Barn föds ofta för tidigt och de är mindre än normalt.

På grund av ökade hälsorisker rekommenderar inte Härmä fortlöpande skiftarbete för äldre personer. Forskningen visar att hjärt- och kärlsjukdomar, bl.a. åderförkalkning, får dödlig utgång i högre grad bland människor som jobbar i skift än bland andra. Orsaken är uttryckligen skiftarbetet, har det visat sig när man undersökte arbetstagarnas hälsa först i skiftarbete och sedan under dagsarbete.

Inom industrin ökade nattarbetet risken för åderförkalkning med 40 procent. Härmä berättar att risken kunde minskas när skiftarbetet gavs mera regelbundna former.

Kaffe ger ork

På många arbetsplatser bälgar man i sig kaffe för att orka igenom nattskiftet. Härmä bekräftar att kaffet hjälper en att orka.

– Om man i början av skiftet intar koffein som motsvarar 4—5 koppar kaffe klarar man sig skiftet ut med dess hjälp. Problemet är bara att magen inte riktigt håller för det.

Han varnar för att dricka kaffe mot slutet av ett skift. Kaffet blir kvar i blodet i flera timmar.

– Skiftarbetare klagar över att de inte får sömn på dagen. De skyller på allt från stökiga grannar till brist på frisk luft. Få kommer att tänka på att orsaken är koffeinet i deras blod.

Arbetstagare hittar på all världens konster för att hållas pigga under nattskiftet, till exempel inom transportbranschen vädrar man hjärnan genom att sticka ut huvudet genom bilfönstret.

Härmä förhåller sig ändå skeptiskt till de här metoderna. Det lönar sig inte att äventyra säkerheten i arbetet.

– Om det bara är möjligt lönar det sig att röra på sig eller byta arbetsuppgifter mellan varven.

Frisk luft hjälper också.

Tupplur ökar effektiviteten

I så gott som allt nattarbete händer det att människor slumrar till. I processarbete somnar omkring 20 procent under arbetets gång.

– De vet inte ens om det själva. Människor säger att de bara har slutit ögonen en stund men när de vaknar märker de att de har sovit i en halv timme eller ett par minuter.

Härmä berättar om en jämförelse som har gjorts på Institutet för arbetshygien. En del av arbetstagarna fick under skiftet ta en tjugo eller femtio minuters tupplur, de andra fick det inte.

– De som fick en kort vilopaus gjorde hälften mindre prestationsfel.

Härmä menar att det vid behov lönar sig att ta en tjugo minuters tupplur. Det är helt fiffigt för ens egen hälsa och för effektiviteten i arbetet.

På en del arbetsplatser har man försett pausrummet med en soffa för det här ändamålet. Tid för tuppluren tar man av en förlängd kaffepaus.

– Längre sömn än så rekommenderar jag inte, för då övergår sömnen i djupare lager som det är tyngre att vakna upp ur. Efter tuppluren lönar det sig att ta en kopp kaffe och ta igen sig litet.

Trötthet kan bero på sjukdom

Tupplurens längd varierar beroende på yrke. Oftast är det fråga om ett mikrosomnande som varar mellan knappt en minut och två minuter. Inom transportbranschen är det här förvånansvärt vanligt.

– Tröttheten är farlig. Av alla fall av dödlighet i trafiken beror mellan tio och tjugo procent på trötthet. Man måste hålla i minnet att trötthet också förorsakar många arbetsolyckor. Är man trött gör man fler felbedömningar.

I en undersökning av rikssvenska lokförare upptäckte man att förarna blev våldsamt stressade efter sådana här anfall av mikrosömn. På sjukhus och i kontrollrum väcks man av maskiner och stresstoppen är inte så här hög.

Flera nattskift efter varandra ökar sömnskulden, men om nattarbetet tröttar mer än vanligt lönar det sig, enligt Härmä, att låta undersöka sin hälsa.

– Orsaken kan vara någon sjukdom. Sömnapne, dvs. när andningen tillfälligt upphör under sömnen, har konstaterats hos hela tio procent av chaufförerna.

Ett 24 timmars samhälle

– Vi är på väg mot ett tjugofyratimmars samhälle, menar Härmä.

Människor som arbetar i branscher som är igång dygnet runt börjar småningom kräva längre öppethållning av servicesektorn.

– Det är svårt att börja återinföra begränsningar, för någonstans i världen är man alltid redo att hålla maskinerna igång dygnet runt.

Skiftarbete har också enligt Härmä sina goda sidor, åtminstone om man jämför med ständig övertid.

– Inom skiftarbetet i industrin gör man i genomsnitt 33,5 timmars veckor.

Ledigheterna är långa och arbetstagarna förhållandevis nöjda.

BIRGITTA SUORSA
Översättning: ASTRID NIKULA

350 000 jobbar natt   350 000 finländska löntagare arbetar regelbundet eller då och då mellan klockan 23 och klockan 06 på natten. Under de senaste fyra veckorna har 189 000 arbetat regelbundet på natten. Samtidigt har 161 000 löntagare jobbat natt då och då. Män har något oftare än kvinnor nattarbete. Regelbundet nattarbete gör 111 000 män och 78 000 kvinnor. Av dem som arbetar natt ibland är 98 000 män och 63 000 kvinnor. Av hela löntagarkåren arbetar tolv procent av männen och 8 procent av kvinnorna regelbundet nattetid, oregelbundet nattarbete har 11 procent av männen och 7 procent av kvinnorna. Uppgifterna kommer från EU:s arbetskraftsundersökning från år 1998.

F18   Nattarbete mellan klockan 23 och 6 är förbjudet endast för personer under 18 år. Arbetarskyddsdistriktet kan dock bevilja undantagstillstånd. Bl.a. har tillstånd beviljats för obligatorisk arbetspraktik för studerande. I lagen finns det särskilt stipulerat om vilka arbetstyper och arbeten där nattarbete är tillåtet. Nattarbete är tillåtet i periodarbete och arbete som utförs i skift, i arbete som utförs i två skift dock endast fram till klockan ett. I lagen nämns bl.a. underhåll och renhållning av gator och flygfält, torvupptagning och arbete vid sågverkstorkar. I bagerier får nattarbete utföras kl. 5 – 6 utan att arbetstagaren särskilt samtycker till det.

Löntagaren 3.9.2001 nr 7/01