Biträdande direktör Matti Viialainen konstaterar att klimatförändringen kräver att man avstår från att använda stenkol. FFC:s modell bygger till närapå hälften på förnybara energikällor och energiinbesparing, kärnkraften står för en tredjedel och naturgasen för den resterande fjärdedelen.

Enligt de beräkningar Statens tekniska forskningscentral VTT gjort växer energiförbrukningen så att den år 2015 på årsnivå är ca 15 terawattimmar större än i dag. Dessutom bör utgående produktionsinrättningar ersättas med ca tio terawatttimmar. Viialainen understryker att det finns ett reellt behov av tilläggsenergi, även om energisparandet blir effektivare.

– En ökad användning av förnybara bränslen och en utbyggnad av kärnkraften är inte heller alternativ som utesluter varandra.

Vindenergi på export

Finland är en föregångare i fråga om användningen av förnybara energikällor och det EU-land som mest utnyttjar trä. I FFC:S energimodell ökas användningen av förnybar energi med 7—8 terawattimmar. Biobränslets, t.ex. flisens, andel är betydande. FFC vill tiodubbla produktionen av vindkraft, d.v.s. öka den till en terawattimme inom tio år.

– Finland har redan nu en betydande export av vindkrafteknologi och det lönar det sig att satsa ytterligare på. Men om förnybara energikällor och speciellt då mera vindkraft används krävs betydande statsstöd. Det är just behovet av samhällsstöd som begränsar våra möjligheter att helt förlita oss på förnybara energikällor, säger Viialainen.

FFC anser att 6-7 terawatttimmar kunde produceras med naturgas genom att förlänga gasröret från Ryssland till Åboregionen. Koldioxidutsläppen vid naturkraftverken uppgår till ungefär hälften av utsläppen från stenkolskraftverken.

Om vi sparar energi mera effektivt anser FFC att man kan avstå från att bygga ut 4—5 terawattimmar.

Fördelarna större än riskerna

FFC anser fördelarna med kärnkraft överväga jämfört med riskerna. Viialainen säger att kärnkraften är ett realistiskt sätt att fylla kraven i Kyoto-avtalet.

- Kärnkraften är miljövänlig och ger inga utsläpp av koldioxid. En utbyggnad kräver inte heller samhällsfinansiering, utan samhället kan i stället bygga ut förnybara energikällor. Priset för el producerad med kärnkraft är också moderat, stabilt och förutsägbart.

I FFC:s modell produceras 8—10 terawattimmar av den årliga el tilläggskapaciteten med kärnkraft. Det innebär att kärnkraftens andel av den finländska elproduktionen skulle vara ca 33 procent år 2015, vilket ligger något under EU:s medelnivå.

– Kärnkraften är ingalunda problemfri. Problem utgör den långvariga lagringen av kärnavfall och säkerheten hos kraftverken. Största möjliga säkerhet i kraftverken och vid slutplaceringen av kärnavfallet är en förutsättning för att bygga ut kärnkraften.

Trygga självförsörjningen

ungefär 15 procent av elektriciteten som användes i Finland i fjol producerades utomlands, liksom ca två tredjedelar av all använd energi. Ryssland stod för cirka hälften av importen.

– Finland är till stor del beroende av energiimport. Väljer riksdagen naturgasen måste importen fyrdybblas. I så fall vore nästan 40 procent av den el som används i Finland direkt avhängig av importen av naturgas och el från Ryssland, säger Viialainen.

FFC anser det inte vara förnuftigt att höja energiimporten, detta för att kunna garantera service och självförsörjning i energiproduktionen..

PIRJO PAJUNEN

  FFC:s energilösning granskas också ur sysselsättningsvnvinkel. Den energikrävande industrin erbjuder direkt eller indirekt arbete åt 250 000 FFC:are. Elpriset inverkar också direkt på konsumenternas börs.

– Den globala ndustrin kan flytta sin produktion och arbetsplatser annorstädes om energikostnaderna upplevs för höga. En finländsk löntagare har inte samma möjlighet att förändra sitt liv, säger direktör Eero Heinäluo

Elpriset steg i fjol med ca sex procent. Energipriset är inte enbart viktigt för industrin utan framför allt för hushållen.

– Stiger elpriset är det konsumenterna som betalar. Industrin får ju också nu rabatt på sin el.