. vane.jpg (302 bytes)
ffc-nytt-pal.jpg (4434 bytes)

Med erfarenhet också från verkstadsgolvet

pune.gif (67 bytes)  Ari Seger kliver in bakom ratten i sin bil varje vardagsmorgon vid sexsnåret och styr kosan från Karis till Helsingfors. Arbetsdagen börjar redan efter sju och då har han en stund över att i lugn och ro fundera över dagens arbete.Ari Seger

– Jag är morgonpigg så systemet passar mig, säger Seger.

Seger har jobbat som biträdande chef för FFC:s arbetsmiljöavdelning i snart tre månader. Han har också jobbat på Metallförbundets i sju år, och före FFC hann han arbeta knappt ett år som lönesekreterare på Kemifacket.

Ari Seger har erfarenhet från alla nivåer inom intressebevakningen. I sju år var han huvudförtroendeman på Sisu-Auto i Karis. Han konstaterar att den långa erfarenheten från verkstadsgolvet är till stor nytta.

– Åren som huvudförtroendeman lärde mig mycket. Speciellt tungt var det under konjunktursvackan i början av 90-talet, då också Sisu sade upp en hel massa folk.

Arbetet inom förvaltningen i samma fackförbund bjöd på en verklig utsiktspost.

– På 90-talet gjordes avtalspolitik under hårt tryck och då skedde ett genombrott för lokala förhandlingar, beskriver Seger.

Han säger att arbetsgivarna i och med konjunktursvackan förutom att vara motpart också blev mer av en avtalskumpan.

Att arbeta i centralorganisationen tycker Seger är en sak för sig.

– På förbundet hade man direkt kontakt med vardagen på arbetsplatserna. I centralorganisationen betjänar du i huvudsak förbunden och därigenom arbetsplatserna. Arbetets natur är en annan, men lika utmanande och intressant.

Utveckla på sikt

Ari Seger basar för arbetslivslinjen vid FFC:s arbetsmiljöavdelning. Linjen täcker nästan hela arbetslivsutvecklingen. Segers eget specialområde är lönesystemen och avtalspolitiken.

Han säger att man under de senaste tio åren tagit rejäla kliv i fråga om att utveckla arbetslivet, detta trots att resultatet inte syns genast på alla arbetsplatser, på en del tyvärr aldrig. Seger hoppas att företagens ägare och ledning och också förtroendemännen visar seghet och uthållighet.

– De utvecklingsåtgärder som tillgrips i företagen är ofta alltför bundna till konjunkturerna. Men i vissa företag har man lyckats bereda sig på en konjunkturnedgång: lagt undan pengar då tiderna varit goda och använt dem t.ex. till att utbilda personalen då tiderna blivit sämre.

Som en stor utmaning då det gäller att utveckla arbetslivet och bevaka medlemmarnas intressen ser Seger det att fackföreningsrörelsen lyckas hålla nätverket av förtroendemän heltäckande också under generationsväxlingen.

Arbetstagarna lider allt mer av brådska och psykisk belastning. Också behovet av att kontinuerligt hålla sina färdigheter a jour ökar. Detta kräver mycket av förtroendemännen.

– Det är mycket som bör göras för att utveckla arbetslivet. Med det jobbet blir vi aldrig helt klara. Men just nu är många verkligt fina utvecklingsprojekt på gång, säger Ari Seger.

Speciellt lyfter han fram försöken att utveckla arbetslivet på sikt och på trepartsbasis samt den fortsatt forskningen, oberoende av vilken sammansättning och färg de följande regeringar har.

PIRJO PAJUNEN

Löntagaren 4.3.2002 nr 2/02

hava500.jpg (350 bytes)

lt-back.jpg (825 bytes)lt-ylos.jpg (843 bytes)

marne.gif (45 bytes)