Jag är morgonpigg så systemet
passar mig, säger Seger.
Seger har jobbat som biträdande chef för FFC:s arbetsmiljöavdelning i snart tre
månader. Han har också jobbat på Metallförbundets i sju år, och före FFC hann han
arbeta knappt ett år som lönesekreterare på Kemifacket.
Ari Seger har erfarenhet från alla nivåer inom intressebevakningen. I sju år var han
huvudförtroendeman på Sisu-Auto i Karis. Han konstaterar att den långa erfarenheten
från verkstadsgolvet är till stor nytta.
Åren som huvudförtroendeman lärde mig mycket. Speciellt tungt var det under
konjunktursvackan i början av 90-talet, då också Sisu sade upp en hel massa folk.
Arbetet inom förvaltningen i samma fackförbund bjöd på en verklig utsiktspost.
På 90-talet gjordes avtalspolitik under hårt tryck och då skedde ett
genombrott för lokala förhandlingar, beskriver Seger.
Han säger att arbetsgivarna i och med konjunktursvackan förutom att vara motpart
också blev mer av en avtalskumpan.
Att arbeta i centralorganisationen tycker Seger är en sak för sig.
På förbundet hade man direkt kontakt med vardagen på arbetsplatserna. I
centralorganisationen betjänar du i huvudsak förbunden och därigenom arbetsplatserna.
Arbetets natur är en annan, men lika utmanande och intressant.
Utveckla på sikt
Ari Seger basar för arbetslivslinjen vid FFC:s arbetsmiljöavdelning. Linjen täcker
nästan hela arbetslivsutvecklingen. Segers eget specialområde är lönesystemen och
avtalspolitiken.
Han säger att man under de senaste tio åren tagit rejäla kliv i fråga om att
utveckla arbetslivet, detta trots att resultatet inte syns genast på alla arbetsplatser,
på en del tyvärr aldrig. Seger hoppas att företagens ägare och ledning och också
förtroendemännen visar seghet och uthållighet.
De utvecklingsåtgärder som tillgrips i företagen är ofta alltför bundna
till konjunkturerna. Men i vissa företag har man lyckats bereda sig på en
konjunkturnedgång: lagt undan pengar då tiderna varit goda och använt dem t.ex. till
att utbilda personalen då tiderna blivit sämre.
Som en stor utmaning då det gäller att utveckla arbetslivet och bevaka medlemmarnas
intressen ser Seger det att fackföreningsrörelsen lyckas hålla nätverket av
förtroendemän heltäckande också under generationsväxlingen.
Arbetstagarna lider allt mer av brådska och psykisk belastning. Också behovet av att
kontinuerligt hålla sina färdigheter a jour ökar. Detta kräver mycket av
förtroendemännen.
Det är mycket som bör göras för att utveckla arbetslivet. Med det jobbet
blir vi aldrig helt klara. Men just nu är många verkligt fina utvecklingsprojekt på
gång, säger Ari Seger.
Speciellt lyfter han fram försöken att utveckla arbetslivet på sikt och på
trepartsbasis samt den fortsatt forskningen, oberoende av vilken sammansättning och färg
de följande regeringar har.
PIRJO PAJUNEN